Vad händer om ingen längre behövs?

I nästan alla nyhetsinslag numera som handlar om hur Sverige fungerar, framkommer samma sak: brist på resurser. Idag i Rapport var det Livsmedelsverket och deras inspektörer i kommunerna som inte räcker till för att kontrollera att restauranger och andra som handhar mat, sköter sin uppgift enligt de regler som finns.
Vård, skola och omsorg har brist på resurser. Polisen har inte resurser till allt som borde göras, delvis pga usel omorganisation, men inte enbart. Domstolsväsendet hinner inte med alla mål och alltför många som polisen ändå lägger fram, läggs ner. Delvis pga brist på resurser.
Hela det offentliga Sverige tycks lida brist på resurser. Och både där och i det privata handlar det om att skära ner. Det privata anser att personella resurser skäl för mycket av vinsten.
En bekant berättade att han nu förväntas sluta i förtid för hans enhet på företaget läggs ned. De dagliga mötena om hur målen uppnås visar en nedåtgående spiral. Visserligen har man fortfarande säg 50 miljoner i vinst, men förra året var det ju 100 miljoner och då duger inte 50 detta år. Bort med folk. Kortsiktigheten satt i samhällsfarligt system.
Visserligen sägs arbetslösheten nu sjunka. Men bland vilka. Min son, snart 30, har aldrig haft ett fast jobb och han är inte ensam, trots akademisk utbildning och examen.
Vad får vi för samhälle om få eller ingen längre behövs? Om det som behöver göras inte blir gjort för att man inte vågar (S+mp) eller inte vill (alliansen) höja skatten?
När ska begreppet allmän visstidsanställning upphöra? Det som gör att ungdomar aldrig kan flytta hemifrån. Är det bara V som törs tala om att riva upp den lagen? Det är ju inte så att det saknas arbetsuppgifter att utföra. Det som saknas är viljan att få dem gjorda, både av politiker och näringsliv.
Alternativet är medborgarlön. Ett gammalt mp-krav som länge verkat orealistiskt och dyrt. Görs inget radikalt för att få arbetsmarknaden att fungera återstår detta alternativ. Annars är det väldigt få som kan jobba ihop en pension åt barnbarnen.

Skolnedläggning på grund av skolpeng

Idén att lägga ned Farsta gymnasium är som vanligt ett resultat av kortsiktigt tänkande, grundat på den idiotiska skolpengen.
Farsta är en växande ort, där har byggts väldigt mycket på sistone, inte minst det nya Larsbodaområdet. Dit flyttar nu många barnfamiljer. Om nu inte skolan får tillräckligt med gymnasieelever under en period kanske den kan öppnas för lägre klasser.
Skollokaler växer inte på träd och alltför många skolor i Stockholmsområdet har varken matsalar, gymnastikutrymmen eller bibliotek. Vi har inte råd med den koertsiktiga lekstuga som skolpengen skapar. Skolor kommer alltid att behövas framöver och dess existens ska inte grundas i kortsiktigt ekonomiskt tänkande.

Juholtfrossa

Juholtfrossan griper omkring sig i de borgerliga leden. DNs ledare idag visar hur desperata regeringens försvarare börjar bli.
Det är Juholt som idag talar om utanförskapet, som ökat enormt under regeringens tid vid makten. DN hänvisar till småpartiernas förslag som exempel på att regeringen också har idéer att komma med. T ex centerns (och Billströms) vurm för arbetskraftsinvandring. Som hittills mest verkar ha lett till lönedumpning.
Det enda man numera har att komma med när det gäller regeringen är Anders Borg. Med en politik som går ut på att lägga pengar på kistbottnen, så att vi ska ha råd med än fler skattesänkningar. Övriga medel går till privata företag som tar över den offentliga sektorn, med korruption och minskad insyn som följd.
Investeringar som kostar idag, men som utvecklar samhället på sikt, lyser med sin frånvaro.
Allt fler börjar inse att det är så här det förhåller sig. Det är inte det Sverige de flesta vill ha. Och Juholt talar om detta - berättelsen om ett Sverige som nu lever i de kortsiktiga vinsternas tid och ger visionen av hur man kan komma ur detta.
Inte underligt att borgerligheten fått Juholtfrossa.

Vår tids förbannelse

Idag skriver ett antal kärnkraftsingenjörer på SvD Brännpunkt att kärnkraft gör världen säkrare. Deras argument är att atombomber släpptes innan de första kärnkraftverken kom igång och att FNs kärnkraftsinspektion kontrollerar alla länder med kärnkraft.
Ja, men ju fler som bygger sin energiförsörjning på kärnkraft desto fler hanterar den och desto större är risken att t ex plutonium kommer i orätta händer. Det krävs bara några gram för att skapa en katastrof.
Sen är ju kärnkraften extremt miljöfarlig. Så farlig att man inte ens efter så här många år hittat någon plats för slutförvaring av avfallet. Ändå fortsätter man att producera. Kortsiktigheten är vår tids förbannelse. Vem uppfinner ett nytt jordklot?