Vem vill titta på hockey-VM?

Väldigt få som det verkar. Nu skänks biljetter bort till allt utom stormatcherna och matcher med lag som Tjeckien och Ryssland och Tre Kronor.
Det finns många skäl till det vikande intresset. En gång i tiden spelades hockey-VM i mars när det fortfarande var vinter. Ända sedan man började spela i maj då våren börjat spira, känns det inte läge med en vintersport som ishockey.
Sedan visas ju matcherna numera i de kommersiella kanalerna vilket gör aatt färre ser dem och då blir inte andra engagerade som kanske tittat om de gick i kanaler som alla har.
Och det allra värsta är förstås reklamen. Det var illa nog när den kom i naurliga pauser, men nu kommer den ju mitt i spelet har jag förstått (tittar ju inte längre av just de här skälen). Det kan lika gärna döpas om till hackey, med tanke på hur spelet sönderhackas av dessa ständiga avbrott.
Ingen vill ha dem, men vi är alla offer under kommersialismens ok.

M omsätter inte sitt program i praktiken

Så har moderaterna kommit med ett nytt idéprogram. Istället för "den enda vägen" är man nu "det enda arbetarpartiet". Man kan tro att man fått ett socialdemokratiskt program i händerna. Trygghet och rättvisa är moderaternas värdegrund.
Ingen som läser detta kan tro att det här partiet regerat i fem år i det här landet. Men vänsterretoriken fortsätter med oförminskad styrka. Trovärdighetsproblemen ökar dock hela tiden.
Och så vill man framställa sig som ett miljöparti. Högtravande ord om biologisk mångfald staplas på varandra. Men förslagen handlar om att driva mer kommersiell verksamhet i nationalparker och se över allemansrätten. Och rovdjurspolitiken har vi redan sett för mycket av.
T o m boregerliga ledarskribenter kallar moderaterna idéfattiga. Nu har de t o m övertagit oppositionens politik. Men alla som ser sig omkring ser det systemskifte Adelsohn efterlyste på sin tid. Och inte ens han verkar glad över resultatet numera.

Fria teatern inte värd att vårda

"Det finns mycket jag skulle vilja satsa på om jag hade en extra miljard. På barn och unga, men framför allt på att vårda de verksamheter vi redan har." Detta sade kulturministern i DN häromdagen.
Damen har dock ett nytt operahus som prio ett. Det är väl därför som Fria teatern och BUS nu hotas av nedläggning sedan bidraget har gjorts om till ett "omställningsbidrag". Visserligen satsar Fria Teatern väldigt mycket på barn och unga, som kulturministern säger sig omhulda. Men denna teaterverksamhet är tydligen inte värd att vårda. Inte tillräckligt kommersiell, kan man kanske ana i motiveringen även om det uttrycks som "Jämfört med andra likvärdiga scener spelar man inte tillräckligt, man saknar en bredd av lokala samarbeten och utnyttjar inte den potential som lokalen och stödnivån erbjuder."
Fria Teatern har ju "bara" funnits i 40 år, det är tydligen inte ett tillräckligt bra exempel på verksamhet som har en publik. En förortsteater kan aldrig tävla med ett skrytbygge vid vattnet.
Kulturministerns ord klingar falskt när hon talar om att vårda verksamheter vi redan har. Vi behöver både opera och fri teater. Det liksom allt annat i politiken kräver prioriteringar. Men kulturministern har sagt att opera och ett nytt operahus är prio ett för henne.