I hycklarnas hemland

Det är ju inget nytt men man kan än en gång konstatera att hycklarnas hemland framför alla är USA. De talar ständigt om frihet samtidigt som de är så rädda för omvärlden att de bygger in inte bara sig själva utan också oss andra i "du sköna nya 1984".
Aftonbladet har haft en bra serie om dödsstraffet i USA och idag har DN en stor artikel om ett par journalisters besök på en av USAs större skamfläckar - Guantanamo.
I den artikeln talar militärerna om att inte göra fångarna till "ett spektakel. Guantánamo ska inte bli "ett zoo. Därför håller militärerna oss journalister borta från fångarna. De talar om Genèvekonventionen, om att respektera de fängslades integritet."
Fångarna tvångsmatas när de hungerstrejkar och de ropar att militärerna hindrar dem att be. Vad då integritet. Och tortyr som förhörsmetod är accepterat. (Vilket gör att de inte kan lagföras i USA även om de erkänner, för domstolar i USA godtar inte erkännanden efter tortyr [märkligt nog]
För övrigt kan man undra hur många oskyldiga som avrättats i USAs fängelser. Få andra demokratiska länder tillämpar dödsstraff, men USA som utnämner sig självt till världens största demokrati, använder denna medeltida metod för att skipa rättvisa.
Och hur rättvisan ser ut i det amerikanska rättssystemet har vi ju fått bevittna alldeles nyligen, då den vite George Zimnmerman friades från mordet på en svart obeväpnad tonåring. Samtidigt får en svart kvinna som avlossat ett varningsskott mot sin misshandlande man 20 års fängelse.
Dessvärre är USA kvar i Vilda västern.

Om USA ändå satte press på Israel

Roland Poirier Martinsson skriver i ett debattinlägg i Expressen idag att om USA ska ha kvar "sin särskilda relation" till Israel bör amerikanerna rösta republikanskt. Kanske är det riktigt; det är bara extremister som kan hålla Israel om ryggen vad som än händer.
Om USA istället betraktade Israel som en av flera skurkstater i mellanösternregionen och satte lite press på Israel att faktiskt ta några steg mot fred, istället för den eviga förhalningstaktiken, kanske något skulle hända. Men dessvärre har ju både Israel och USA en historia av att bryta mot mänskliga rättigheter, Genevekonventioner och annat, så det är inte att vänta.
Det är också intressant att man nu plötsligt börjar tala om en kärnanläggning i Iran som ny, när den varit känd av FN i flera år. Inga källhänvisningar i tidningsartiklar om var "nyheten" kommer ifrån, helt okritiskt återger journalisterna bara vad Israels eller USAs säkerhetstjänster i området släpper ut.
Inte för att Iran är något att hurra för, men det kan knappast ligga i världsfredens intresse att trappa upp spänningarna i området. Å andra sidan; med en strypning av oljetillförseln kanske det äntligen sätter fart på användandet av alternativa (och hållbara) energikällor i större utsträckning.

Sjung och idrotta inte med Israel

Israel har åter dödat palestinier och rivit deras hus. Egentligen är ju det ingen nyhet, men ändå bra att det uppmärksammas som i webbklippet i SvD.
Det är ju helt uppenbart att israelerna inte är det minsta intresserade av någon fredsuppgörelse och de skrattar väl hela vägen hem från varje nytt möte med en amerikansk president.
Det måste till en radikal bojkott av Israel för att få dem att inse att omvärlden inte accepterar deras omoraliska och kriminella handlande. Om nu den politiska omvärlden verkligen bryr sig, vilket man ibland tvekar om. Hur många resolutioner från FN m fl kan man strunta i utan konsekvenser?
Israel har i sin stilla nåd lovat begränsa användningen av vit fosfor (alltså inte sluta använda det trots att det är förbjudet enligt Genevekonventionen). Istället hänvisar man hela tiden till raketbeskjutningarna från palestinska sidan. Ja, vad väntar man sig efter drygt 40 års ockupation? (Sen kan man i och för sig fråga sig om Hamas är särskilt intresserade av fred heller, men ju värre Israel beter sig, desto större förtroende får Hamas).
Börja nu direkt med en kulturell och sportslig bojkott. Inget Israel i schlagerfestivalen eller på världens idrottsgalor. Det ser vi fram emot.