Hans Rosling - en seriös entertainer

Jag lärde känna professor Hans Rosling i samband med att jag arbetade med FNs åtta millenniemål. Där var hans pedagogik ett ovärderligt hjälpmedel för att förklara svåra samband.
Jag bjöd in honom till bokmässan i Göteborg 2003, där han för första gången i större publika sammanhang fick visa sin rörliga statistik för att förklara världens utveckling.
Hans Rosling blev sedermera världsberömd och fick många tillfällen att använda sina drastiska exempel i utvecklingsfrågor för många av världens viktiga ledare.
Man minns hur han talade journalistik med en dansk journalist och menade att den ytliga händelsestyrda journalistiken ger en felaktig världsbild. Han slängde upp sin sko på bordet och sa att "det är som om du skulle beskriva mig enbart utifrån min fula sko" Skulle det ge en rättvis bild?
Han var en av de mest optimistiska personer jag mött. Glaset var alltid halvfullt. I denna tid av "alternativa fakta" skulle han behövas mer än någonsin. Han var en oerhört seriös entertainer. Han kommer att fattas oss alla.

(S)chlingman - en legosoldat i lobbyism?

Det är häftigt att betala skatt skriver idag Per Schlingman i en kolumn i SvD. Han ger en eloge till Mona Sahlin som sa detta redan för ett antal år sedan och skriver att hon gav "uttryck för värderingar som nu växer sig starka på bred front och är moderna. Jag tänker då inte på frågan om hur höga skatterna ska vara, utan på människors förhållningssätt till att betala skatt. Att bidra till det gemensamma är rätt och ansvarsfullt, och att inte vara solidarisk är ofräscht. "
Han hänvisar också till Anders Borg och Hans Rosling (professor i global hälsa som bl a tittat på indikatorerna för halverad fattigdom i millenniemålen) som menar att företagens sociala ansvar (CSR) inte blir varken trovärdiga eller hållbara om de inte betalar skatt. Han citerar också en norsk hotellentreprenör som sagt att "skatt är civilisationens kostnad".
Man kan inte annat än bli misstänksam. Här har vi en man som ägnat en och en halv mandatperiod åt att hjälpa till att övertyga svenska folket om att sänkt skatt är den viktigaste drivkraften för att jobba. Som bidragit till bilden av att om man ger privata aktörer skattemedel kommer välfärden att bli så mycket bättre. Att vinst är en garant för kvalitet. Vilken trovärdighet har denna figur i att plötsligt säga att det är häftigt att betala skatt?
Han håller pekfingret i luften och känner vart vinden blåser. Det är inte längre häftigt med jobbskatteavdrag och vinster i välfärden. Hur ska vi då kunna motivera väljarna att fortfarande vilja ge skattemedel till företagen? Jo, genom att få företagen att stanna i landet och betala skatt på vinsterna.  Då kan vi återinvestera skattemedlen till företagen i företagen så att de fortfarande får sin företagspeng att göra vinst av (men den får inte skickas utomlands).
Dessutom måste vi nu slösa jättesummor på skattebrottslingar som ska ha skadestånd, så nu måste vi lobba för att det är häftigt att betala skatt så skattepengarna räcker för att kompensera för begångna brott.
Eller så har Schlingman gått med i det motsatta lägret - en legosoldat i lobbyism.

Vi blir två miljarder fler hur vi än gör

Jordens befolkning måste begränsas skriver skriver Lars A Boisen och Karl-Erik Norrman. Sanningen är att jordens befolkning kommer att öka med två miljarder fram till 2050, varav en miljard i Afrika. Dessa två miljarder finns s a s i piplinan om man ser på hur jordens demografi ser ut. Ingen förklarar detta bättre än professor Hans Rosling, så kolla gärna denna länk.
Då och då poppar dessa reliker som talar om "befolkningsexplosion" upp. Men det enda de har att föreslå är familjeplanering för att planeten ska överleva. Ja, familjeplanering är utmärkt och det behövs (tala gärna om det för de reliker till ledare som förbjuder det, så som påven och andra religiösa fanatiker, inte minst i USA). Men det som behövs än mer för att familjeplaneringen ska komma till stånd är utbildning och tillgång till hälsovård inom området sexuell och reproduktiv hälsa.
Annars är det faktiskt så att det är miljöproblemen vi behöver ta tag i. Det där osv osv som Boisen och Norrman räknar upp behöver faktiskt åtgärdas. Till skillnad från de två miljarder fler vi de facto kommer att bli oavsett vad vi gör, behöver miljö-och klimatproblemen åtgärdas omgående.

Bistånd ska skapa förutsättningar

Hanne Kjöller har ingen koll på världens utveckling. I dagens DN uttrycker hon sin skepsis mot utvecklingsbistånd. "Finns det enda exempel på ett land som rest sig ur fattigdom?" frågar hon.
Ja, det finns, inte minst Sydkorea som hon tar som exempel på ett land som rest sig utan bistånd. Sydkorea fick mycket bistånd från Japan och USA på 50- och 60-talet.
Målet för det svenska biståndet är: Att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Inte att skapa tillväxt per se som t ex Timbro fått för sig är biståndets roll. Däremot att skapa förutsättningar för det, genom att t ex stärka institutioner som bankväsende, rättssystem och finansmarknader, liksom stöd till utbildning och hälsa.
Sen kan Hanne Kjöller med fördel gå in på Gapminder och se professor Hans Roslings beskrivningar av utvecklingen i världen. Det har tagit utvecklingsländerna 30 år att nå så långt som det tog t ex Sverige 100 år att få till stånd samma typ av utveckling. Detta har givetvis inte skett utan bistånd.
Sedan är det självklart så att handelshinder och EUs m fl jordbrukspolitik bidrar till att motarbeta utveckling. Men det ena utesluter inte det andra.