Girigheten hos många av dagens kapitalister lyser fram. Visst ska aktieägarna få utdelning, något annat är inte att tänka på, menar de.
Vilket superläge, när staten pumpar in stödpengar för permitteringar, då finns pengar kvar till aktieägarna-
Tacksamt nog har Magdalena Andersson satt ner foten. Blir det utdelning, blir det lagstiftning. Framför allt bör ju sådana företag direkt betala tillbaka det stöd de fått, samt återigen få betala arbetsgivaravgifter och annat som de befriats från.
Förmodligen kommer inga utdelningar att ske. Men det motbjudande i att saken överhuvudtaget tas upp, visar de rikas totala egoism i en värld där ekonomin störtdyker.
Visar inlägg med etikett kapitalist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kapitalist. Visa alla inlägg
onsdag 25 mars 2020
lördag 15 november 2014
Ikea - ännu ett megaprojekt vid Globen
Nu har plötsligt Ikea vid Globen kommit på tapeten igen. I den rödgröna majoritetens budget för Stockholms kommun fanns inget om Ikea. Slakthusområdet är tänkt för bostäder. Trodde åtminstone V och MP.
Men S kan tydligen tänka sig att klämma in ett Ikeavaruhus i det redan trånga området (där ligger ju två jättearenor). Varför måste man tänka så stort hela tiden?
I ett nytt bostadsområde kan man istället lägga trevliga småbutiker i bottenplanen, caféer, matställen och allmänna träffpunkter för folk. Detta är hela tiden vad man hör att människor önskar sig.
Men nej, i betongpartiernas värld måste storkapitalisternas önskemål gå först. Stormarknader, kedjor med samma innehåll överallt. Monopolismen breder ut sig. Och nu köper Ica in sig i apoteksvärlden. Var verkligen lille Göran Hägglund så naiv att han trodde på mångfald och små apotek spridda på landsbygden?
Roger Mogert, socialdemokrat, tror i alla fall att Ikea är viktigt för Slaktshusområdet. Och så undrar de varför stödet för socialdemokraterna sjunker i söderort.
Men S kan tydligen tänka sig att klämma in ett Ikeavaruhus i det redan trånga området (där ligger ju två jättearenor). Varför måste man tänka så stort hela tiden?
I ett nytt bostadsområde kan man istället lägga trevliga småbutiker i bottenplanen, caféer, matställen och allmänna träffpunkter för folk. Detta är hela tiden vad man hör att människor önskar sig.
Men nej, i betongpartiernas värld måste storkapitalisternas önskemål gå först. Stormarknader, kedjor med samma innehåll överallt. Monopolismen breder ut sig. Och nu köper Ica in sig i apoteksvärlden. Var verkligen lille Göran Hägglund så naiv att han trodde på mångfald och små apotek spridda på landsbygden?
Roger Mogert, socialdemokrat, tror i alla fall att Ikea är viktigt för Slaktshusområdet. Och så undrar de varför stödet för socialdemokraterna sjunker i söderort.
Etiketter:
apotek,
arenor,
betong,
bostäder,
bottenplan,
butiker,
caféer,
Globen,
Hägglund,
Ica,
Ikea,
kapitalist,
megaprojekt,
monopolism,
mångfald,
Roger Mogert,
Slakthusområdet,
Söderort,
träffpunkt,
varuhus
söndag 27 oktober 2013
Skolans tre nyckelfaktorer saknas i Sverige
Katrine Kielos skriver idag i AB om den amerikanska journalisten Amanda Ripleys bok ”The smartest kids in the world”. Journalisten har följt elever i tre länder där skolresultaten ligger på topp, Finland, Polen och Sydkorea.
Som man vid det här laget kan vänta sig finns tre nyckelfaktorer:
Höga krav ställs på barnen (svårt få högsta betyg för alla, ej betygsinflation)
Bra lärare – dvs höga krav för att komma in på lärarutbildningen, därmed ökad kompetens och status (och också en bra utbildning för lärarna förstås, man kanske bör låta finska och polska lärare bli lärare på svenska lärarhögskolor)
Den sammanhållna skolan – dvs att barn från olika miljöer och bakgrund går tillsammans i skolan.
Dessa resultat bekräftar det vi redan vet – att allt har gått fel i den svenska skolan pga vi övergivit alla dessa nyckelfaktorer. Och den mest stjälpande av dem alla är förstås kapitalisternas intåg i skolbranschen, där målet är vinst och inte lärande.
Ändå diskuterar utbildningsdepartementet med Jan Björklund i spetsen, att göra samma misstag med universiteten. Att tro att privata stiftelser (med företag i botten) ska göra universiteten friare är ju en motsägelse i sig själv. Ofta finns olika villkor med i en stiftelse för att någon ska donera pengar till den. Adjöss frihet!
Vi måste få bort månglarna från regeringstaburetterna och se till att de som istället intar dem åtminstone kan se att vinster inte hör hemma i offentlig sektor, allraminst i utbildningsvärlden.
Som man vid det här laget kan vänta sig finns tre nyckelfaktorer:
Höga krav ställs på barnen (svårt få högsta betyg för alla, ej betygsinflation)
Bra lärare – dvs höga krav för att komma in på lärarutbildningen, därmed ökad kompetens och status (och också en bra utbildning för lärarna förstås, man kanske bör låta finska och polska lärare bli lärare på svenska lärarhögskolor)
Den sammanhållna skolan – dvs att barn från olika miljöer och bakgrund går tillsammans i skolan.
Dessa resultat bekräftar det vi redan vet – att allt har gått fel i den svenska skolan pga vi övergivit alla dessa nyckelfaktorer. Och den mest stjälpande av dem alla är förstås kapitalisternas intåg i skolbranschen, där målet är vinst och inte lärande.
Ändå diskuterar utbildningsdepartementet med Jan Björklund i spetsen, att göra samma misstag med universiteten. Att tro att privata stiftelser (med företag i botten) ska göra universiteten friare är ju en motsägelse i sig själv. Ofta finns olika villkor med i en stiftelse för att någon ska donera pengar till den. Adjöss frihet!
Vi måste få bort månglarna från regeringstaburetterna och se till att de som istället intar dem åtminstone kan se att vinster inte hör hemma i offentlig sektor, allraminst i utbildningsvärlden.
onsdag 18 juli 2012
Marknaden kan inte sköta samhällsservice
Regeringen går mot nästa stora misslyckande. Trots att det bevisats flera gånger om att marknaden inte kan sköta verksamheter vars syfte i grunden är samhällsservice, tvingade de igenom att bryta apoteksmonopolet.
Ett barn kan ju räkna ut att en aktör som kan sprida ut sina kostnader på många ställen, även den avlägsnaste avkrok (nåja) har störst möjligheter att serva brett, då kostnader kan uppväga varandra. Man har också möjlighet att ta in ovanligare mediciner och hålla stora lager.
Nu kan inte ens de överetablerade apoteken i Stockholm hålla alla mediciner i lager eller hänvisa till andra apotek i närheten. Kunderna får förstås betala som alltid - med sämre service och dyrare varor.
Och så har dessa kapitalister dessutom mage att ropa på statligt stöd.
Under tiden trampar vi runt i regeringens träsk av ideologisk blindhet och nästa år försvinner de få glesbygdsapotek som finns. De vacklar under löftet att hålla ut till 2013.
Och snart står bilprovningen på tur... Där har den enda intressenten inte ens råd att köpa, utan får låna av säljaren.
Hur långt är det inte till 2014. Allt måste vara bättre än detta.
Ett barn kan ju räkna ut att en aktör som kan sprida ut sina kostnader på många ställen, även den avlägsnaste avkrok (nåja) har störst möjligheter att serva brett, då kostnader kan uppväga varandra. Man har också möjlighet att ta in ovanligare mediciner och hålla stora lager.
Nu kan inte ens de överetablerade apoteken i Stockholm hålla alla mediciner i lager eller hänvisa till andra apotek i närheten. Kunderna får förstås betala som alltid - med sämre service och dyrare varor.
Och så har dessa kapitalister dessutom mage att ropa på statligt stöd.
Under tiden trampar vi runt i regeringens träsk av ideologisk blindhet och nästa år försvinner de få glesbygdsapotek som finns. De vacklar under löftet att hålla ut till 2013.
Och snart står bilprovningen på tur... Där har den enda intressenten inte ens råd att köpa, utan får låna av säljaren.
Hur långt är det inte till 2014. Allt måste vara bättre än detta.
Etiketter:
apotek,
avkrok,
Bilprovningen,
blindhet,
glesbygd,
ideologisk,
intressent,
kapitalist,
marknaden,
medicin,
monopol,
regeringen,
samhällsservice,
säljare,
träsk
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)