Annie Lööf behöver sondera för att få trovärdighet

Så är vi inne i en ny talmansrunda. Det blir Annie Lööfs tur att få sondera. Och det är bra. När hon misslyckats blir det till slut möjligt att ta fram det enda alternativ som stått klart från början, nämligen en S-MP-C-L-regering med stöd av V. (Såvida nu inte Björklund-Lööf vägrar acceptera ett stöd från V, som de likställer med SD, otroligt nog). Då kan Lööf och Björklund med fog säga till sina väljare att de gjort allt i sin makt för att få till en borgerlig regering, men tyvärr tillåter inte valresultatet det. Och de kan med hedern i behåll ansluta till Stefan Löfven.
Annars blir det extraval. Det ligger i få partiers intresse att det blir det. De enda som har något att tjäna på det är sverigedemokraterna, som får mer stöd för sitt martyrskap av att hållas utanför. För L och MP kan ett nytt val bli så katastrofalt att de åker ur riksdagen.
Så låt Annie Lööf sondera, men hon behöver nog inte så lång tid. Kanske får vi den enda rimliga regeringen före jul.

Låt SD komma ut på banan

Nu vet vi vilka S vill regera med – alla utom SD. Och alliansen vill regera med sig själv. Men SD då?

SD är just nu tredje största parti i opinionsmätningarna. Kan man bara ignorera det? Ska SD få frodas i skymundan medan övriga partier låtsas som att de inte finns?

Är det inte dags att locka ut SD på banan och höra vad de vill? Häromdagen satt Björn Söder i Debatt och förnekade i princip att det varit en ”järnrörsincident”. Nästan dagligen verkar medlemmar på kommunala poster bli uteslutna för olämpligt beteende. Senast uteslöts ungdomsförbundets ordförande ur partistyrelsen. Detta partis företrädare är helt enkelt inte rumsrena.

De har väl några fler talespersoner än svärmorsdrömmen Åkesson. Se till att de kommer ut på banan och får debattera. Ställ dem mot väggen för en gångs skull och låt dem inte bara få komma in och kommentera vad andra säger i debatterna.

Som det nu är blir de martyrer för att alla ignorerar dem, då får de sympatier för det. Och några gillar dem för att de är gossen Ruda och röstar på dem för det. Ta dem på allvar! När Ny demokrati blev tagna på allvar sjönk hela partiet ihop. De hade ingen substans. (Fast SD har en hårdare kärna av intolerans).

Är man tredje största parti måste man ha något att komma med. Dissekera deras budget, visa på dess omöjlighet. Jag är trött på martyrerna Åkesson & co.

Varför gör S alltid fel saker?

Juholt går ut och kräver respekt av SVT. Han vill inte stå bredvid SD i en partidebatt. Det är nog få väljare som kopplar ihop S med SD om de råkar stå bredvid varandra. Eftersom det rödgröna samarbetet är avslutat så finns det fyra oppositionspartier som talar för sig själva. Att de står mittemot regeringspartierna är väl inte så konstigt.
Socialdemokraterna säger hela tiden att de vill tala politik. Men så gör det då!! Istället hamnar fokus på petitessfrågor av den här karaktären på grund av ogenomtänkta och korkade utspel.
Partierna talar sig ju varma för demokratin. Då är det också rimligt att SD är inbjudna till debatter; det är ju riksdagens fjärde största parti. Att göra dem till martyrer tjänar väl ingen på utom SD. Om de inte kan besegras i debatter beror det ju på övriga partiers oförmåga att ha tillräckligt goda argument för att tillbakavisa deras 50-tals-nationalism.
Det enda som kan rädda Juholt är politik. Klarar han inte det ska han gå.

Kungen är komprometterad

Det tjatas om att kungen ska uttala sig om sina famösa besök på olika klubbar och om han kände till kontakterna med kriminella som hans vän(ner) haft.
Han har redan erkänt att han deltagit i diverse kafferep av tvivelaktig karaktär och han har förnekat kännedom om kriminella kontakter (fast det verkar som om han besökt klubbar ägda av sådana). Han är redan komprometterad. Bloggaren Röda berget gör en utmärkt analys av läget. Kungen har inte förstått sin roll.
Efter nästan 40 år på tronen framstår han ofta som lite tafflig vid officiella framträdanden och värre, ointresserad i sammanhang där det sägs att han gör sina viktigaste insatser (det har tillräckligt många vittnat om, inte minst inom näringslivet). Vi kan inte ha en kung som mer och mer framstår som en driftkucku. Drottningens roll har i mycket bestått i att vara krishanterare. Men i den senaste krisen är hon maktlös och man kan inte förvänta sig hur mycket lojalitet som helst från någon som får en oförtjänt martyrgloria.
Det finns bara en väg ut ur detta och det är att avgå. Drevet har börjat så smått och snart kan han bli lovligt byte. Fast det kanske är bra att han sitter kvar. En vanärad kung gör slut på monarkin.