Kreativ användning av biståndet

Återigen har stolta ord från regeringen visat sig vara skumrask och mygel. Denna gång gäller det f d biståndsminister Gunilla Carlsson, vars mission alltid varit att varje biståndskrona ska ge resultat och ansvar ska utkrävas. Hon har liknat biståndet innan hon tog över för ett svart hål. Ja, det är klart att just hon kanske har full koll på pengarna numera eftersom 121 000 av dem varje månad hamnat i hennes egen ficka. När hon talat om miljoner som försvunnit i politikers fickor har hon ju verkligen vetat vad hon talat om.

Transparens och ”öppna biståndet” har varit hennes ledord. Vilket hyckleri! Men man kan fråga sig vems idé detta var? Kom den från UD, som hade stora sparkrav på sig, eller kom den från Finansdepartementet? Har Anders Borg sanktionerat denna lek med anslagen? Bistånd har aldrig varit moderaternas baby och för varje år har alltfler kreativa lösningar till hur biståndsanslaget kan användas kommit till.

Ser fram emot en genomlysning i KU.

Privatisera mera, regeringen politik

Regeringen bedriver en icke-politik i bostadsfrågan i den bemärkelsen att man inte försöker lösa några problem. Målet är en helt privatiserad bostadsmarknad. Där man inte lyckas förmå hyresgästerna i allmännyttan att köpa sina lägenheter till underpris, trots ivriga ombildningskonsulters upprepade påstötningar, säljer man husen till privatvärdar. Privat är huvudsaken.
Utan allmännytta ökar möjligheterna till marknadshyror och större frihet att sätta hyror som man vill. Bostadsministerns lösning för alla bostadslösa som inte är miljonärer är att bli ínneboende hos mer välbeställda medborgare. Ocker följer i dess spår.
De flesta borde ju ha förstått vid det här laget, att regeringens huvudmål med politiken är att statligt eller kommunalt ägande anses av ondo. Det gäller utförsäljning av snart sagt alla samhälleliga funktioner och statliga företag. Detta gör man trots att det ingenstans har visat sig att marknadskrafterna medfört några fördelar för medborgarna. Ett exempel från dagens DN visar att i Stockholm vadar vi närmast i apotek, men de har inte mediciner (däremot skönhetsprodukter och hälsokost).
Privatiseringarna har lett till mygel, korruption och slöseri med skattemedel. Och det vi ser, i den mån vi ser något, är mer av samma politik från regeringen.
Välkommen till djungeln!

Ineffektivt med privata lösningar inom vård och skola

Ännu en skattefinansierad verksamhet i privat regi som visar sig vara korrupt och misskött. En vårdcentral på Telefonplan saknar enligt dagens DN en allmänläkare (den som fanns fick inte lön på flera månader), man har sagt att man har en specialistläkare som man inte har, man har överförskrivit antibiotika och patienter har klagat på förnedrande undersökningar.
Nu vill Stockholms läns landsting dra in avtalet med denna husläkarmottagning. "Det är mycket ovanligt att vi gör det, säger Peter Lundqvist på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning".
Det är just det som är ett av problemen. Trots att brister uppdagas i en aldrig sinande ström hos de privata aktörerna i våra välfärdssystem, verkar det hart när omöjligt att bli av med dem. Landstinget har inte kapacitet att ta tillbaka verksamheten i egen regi och f ö finns inget intresse hos de styrande i dagens majoritet att man går för hårt åt de företag som missköter sig.
Häromdagen läste vi om Römosseskolan, en skola med islamsk inriktning, som diskriminerar kvinnliga elever, bedriver religiös undervisning inom skolans ram, trots att den svenska skolan ska vara icke-konfessionell, m m.
Men man ska tillsätta en utredning.....
Det måste gå lättare att få bort oseriösa verksamheter. Religiösa skolor hör överhuvudtaget inte hemma i Sverige och jag fattar inte hur det gick till när plötsligt Livets Ord m fl kunde få börja driva skolverksamhet.
Det måste trots allt vara otroligt ineffektivt att låta kreti och pleti bedriva verksamhet med skattemedel. Pengar återinvesteras inte i verksamheten utan försvinner i värsta fall oskattade utomlands, personalen har inte meddelarfrihet så det är svårt att uppdaga felaktigheter och mygel och de med riskkapitalister som ägare har bara kortsiktiga mål som inte gynnar verksamheten.
Låt vård, skola och omsorg återgå i samhällets regi. Då blir i alla fall verksamheten målet, inte vinsten, och personalen har åtminstone rätt att rapportera felaktigheter. Och man kan kraftsamla kring de behov som finns, istället för att sprätta iväg skattemedel till alla som vill öppna verksamhet.