Ersätt politiska vildar

Är det verkligen seriöst att politiska vildar får sitta kvar i riksdagen trots att de lämnat sitt parti? Trots allt väljer vi ju inte personer (trots viss personkryssning) utan partier.
För att ta SD som exempel (de har flest politiska vildar): Där sitter nu personer som valt att hoppa av partiet av olika skäl, framför allt för att de inte vill följa partilinjen. Men det är ju den väljarna har röstat på. Eftersom SD dessutom är vågmästare blir det desto viktigare att ledamöterna står för samma sak.
Dessutom har en del av vildarna bildat något slags nytt parti eller sammanslutning som sitter i riksdagen helt utan mandat från väljarna. I förlängningen kan ju detta bli ett reellt hot mot demokratin, om ett antal individer sätter upp sig på listor för något parti, men sedan övergår till något annat och kan kuppa igenom saker utan minsta parlamentariskt stöd.
Eller så ska vi betala för personer som bara är ledamöter på pappret, men som inte gör något arbete i riksdagen (t ex Kent Ekeroths mamma som uppbär riksdagslön utan att göra något).
M a o: Lämnar man sitt parti som riksdagsledamot, lämnar man också riksdagen och partiet kan sätta in en ersättare. Det är det enda demokratiska förfarandet.

Demokrati tar tid

Den arabiska våren har blivit höst. Några diktatorer har fallit (en del med benäget bistånd från väst som fått chansen att kasta lite bomber igen), men nya står ständigt på kö.
Den demokrati det twittras om i sociala medier verkar vara svårvunnen IRL. Demokrati är ju inte heller bara parlamentariska val. Det är också yttrandefrihet, fria medier, personlig frihet, ja kort sagt att man lever upp till de mänskliga rättigheterna.
I själva verket lever ganska få länder upp till dem, inte ens Sverige på alla plan (långa häktningstider och att hålla asylsökande med barn i fängsligt förvar t ex). Ändå hör vi till de bästa demokratierna i världen.
Just nu pågår en twitterkampanj för Ukraina ledd av Carl Bildt. Världens ledare har hängt på. Visst är det viktigt att människorna i Ukraina får ta ställning till sin framtid själva. Dock förskräcker tidigare försök och diverse korrupta ledare har kommit och gått.
Det gamla Sovjet har långt till fullgod demokrati på många plan. De nya republikerna har ingen erfarenhet alls av ett sådant system, liksom inte heller de arabiska länderna. Det tog tid här. Det kommer det att göra där också.
Vår demokrati är inte ens hundra år. Det kan vara bra att komma ihåg ibland.

Riksdagsledamöter klarar inte kvittning längre

Riksdagen har blivit en lekstuga. Riksdagsledamöterna kan inte längre hålla reda på kvittningssystemet och omröstningarna blir rena lotteriet. När dessutom en del inte ens verkar kunna skilja mellan ja och nej börjar man som medborgare bli riktigt orolig.
Senast detta hände var igår, när det fanns en majoritet för att inte tillåta fri småviltjakt i fjällen för utländska jägare. Men någon som var utkvittad var ändå där, en röstade inte pga ett missförstånd och en påstod sig ha tryckt utan att bli registrerad.
Hela vår parlamentariska demokrati hänger på att dessa system fungerar. Det är majoriteten i riksdagen som ska bestämma. I ett parlamentariskt läge med en minoritetsregering, som vi nu har, blir detta extra viktigt. Oppositionen kan faktiskt få majoritet för vissa av sina förslag om alla sköter sig.
Men även här fallerar kvalitetssäkringen, som på så många andra ställen i samhället. Men det är oroande när dessa tendenser letat sig ända in i demokratins kärna.