Björklund värnar kortsiktighet

Jan Björklund har inte förstått (eller vägrar förstå) någonting. Det gäller skolan såväl som energin. Nu skäller han ut sina allianskamrater för att de ingått en energiöverenskommelse som i alla fall börjar bana väg för en miljöomställning.
Jan Björklund älskar kärnkraft. Han tror nämligen att det är en fossilfri energikälla. Men den är lika lite förnyelsebar som kol och olja. Den ger inga utsläpp, menar han. Han borde besöka en urangruva någon gång. Förutom att man fortfarande inte hittat en slutförvaring för det otroligt giftiga avfallet, ännu värre än kol och olja.
Kanske har kärnkraft mindre påverkan på klimatet än kol och olja, men vi vet ju faktiskt konsekvenserna av utsläpp från ett havererat kärnkraftverk vid det här laget. Två förödande olyckor har redan hänt, inget talar för att det inte blir fler.
Björklund menar att nu subventioneras vindkraften på kärnkraftens bekostnad. "Det är svårbegripligt varför Sverige under flera årtionden framåt ska pumpa in många tiotals miljarder kronor via subventioner i nya vindkraftverk när vi redan har en överproduktion av elektricitet i Sverige", säger han.
Det här är politisk kortsiktighet i sin värsta form. När man äntligen får till en uppgörelse som sträcker sig långt fram i tiden och som faktiskt ser att kärnkraften är dödfödd ur hållbarhetssynpunkt, tjatar Björklund om marknadsmässighet. Men om marknaden får bestämma händer faktiskt ingenting. Skadliga produkter får fortsätta finnas i all evighet, åtminstone så länge de är lönsamma. Inga steg tas mot den hållbarhet som alla framhåller är så viktig.
Jan Björklund och hans liberaler har därmed förlorat all trovärdighet när det gäller frågor om framtid och hållbarhet.

Centern begår självmord med ny kärnkraft

Om någon någonsin trott något annat, har regeringen nu i alla fall bestämt sig för mer kärnkraft. Sen kan Lena Ek stå i Doha och tala om hållbart samhälle hur mycket hon vill.
Miljödepartementet, där centern bestämmer (nåja) har inte ens låtit Naturvårdsverket utreda ett kärnkraftsfritt samhälle i en långsiktig (sic) rapport om energiförsörjning till 2050.
Någonstans ska detta giftiga uran brytas till men för natur och människor i ett område miltals från själva gruvan. Ännu har man inte hittat ett säkert sätt för slutförvaring av det än giftigare avfallet. Alla som kallar kärnkraften ren vet inte vad de talar om.
Hur Sverige ska kunna betraktas som en innovativ nation med detta dinosaurietänkande är obegripligt. Vi kommer att bli förbisprungna av ett antal länder som inser det dödfödda i fossila bränslen.
Och här begår centern självmord, men inte ens moderaterna sörjer väl det. Sossarna ställer så gärna upp med Löfven i bräschen för fortsatt kärnkraft.

Dags att infria folkomröstningsresultatet

Oljekatastrofen i Mexikanska Golfen beskrivs i omfattning som om hela Östersjön vore förorenad. Det säger också en del om hur lättsinnigt vi handskas med olja och kemikalier som fraktas över Östersjön i stora tankers (och olyckor har ju hänt flera gånger). För att inte tala om att vi låter kemikalietransporter befara Mälaren, hela Mälarregionens dricksvatten. Vad gör vi om det händer något där?

Inget av detta kan dock jämföras med vad en kärnkraftsolycka skulle ställa till med. Vi lever ännu med sviterna efter Tjernobylkatastrofen med förhöjda cesiumvärden i fisk, kött, bär och svamp i Mellansverige. Och vi fick ju bara igår se vad säkerheten är värd på Forsmark. Och den dåliga säkerheten har vi sett värre prov på häromåret då man var nära en härdsmälta.

Upp till 12 miljarder ska privata aktörer betala själva om en olycka inträffar. Det är ju ingenting! Halva Sverige kan bli obeboeligt om det vill sig illa (inklusive våra grannländer).

Och hur man kan förespråka fler reaktorer utan att ha löst problemen med avfallet är redan det anmärkningsvärt. Istället för att ytterligare bygga på det livsfarliga avfallet är det dags att kraftigt eleffektivisera, bygga ut vindkraft och bioavfall. Det var vad majoriteten röstade för 1980 och nu är det 2010. Dags för avveckling!