Ond cirkel när skolans kvalitet sjunker

Tecknen på de misslyckade privatiseringarna och "vård-skol- och omsorgsval" hopar sig. Skolinspektionen har rättat 70 000 nationella prov och konstaterar att var nionde elev får IG där läraren satt MVG.
Det visar på låg kompetens hos lärarna (oavsett skola), men också att flummandet med att kreti och pleti får starta skola och därmed utarma kommunernas resurser också ger den här typen av resultat. Och själva idén med konkurrens mellan skolor är ju förödande när några ska gå med vinst.
Och den här kvalitetssänkningen går genom hela skolsystemet upp på universitetsnivå (där många kurser börjar med ett basår för att studenterna överhuvudtaget ska kunna följa kursen). Och vidare ut i arbetslivet. Där kvaliteten också sjunker, särskilt med skrupelfria företagare som är mer intresserade av vinst än av kvalitet, oavsett vad de sysslar med.
Och det är vi medborgare som får betala det hela, både som skattebetalare och konsumenter.

Näringslivets kortsiktighet skapar samhällsproblem

Näringslivet klagar på att de inte hittar rätt personal, dvs personal med den kompetens de säger sig behöva. Men det finns heller inte tålamod att se till att få den personalen.
Det tjatas om att snart går 40-talisterna i pension och hur ska vi få folk till jobben. Samtidigt har vi en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter.
Det är nog faktiskt så att också här lägger kvartalskapitalismen krokben för sig själv. Alla vill genast ha en person med minst fem års erfarenhet av det arbete man önskar få utfört. Men ju fler erfarna som går i pension, desto färre sökande. Kanske måste man faktiskt titta på vilka yngre personer som kanske inte har erforderlig arbetslivserfarenhet, men väl en utbildning i linje med den man söker.
Men kvartalskapitalisterna kan inte tänka sig att ta tid att lära upp någon, att satsa framåt. Allt genast! är deras motto. Nu är den enda tid som gäller. Personal är bara en utgift och ses inte som en långsiktig investering i företaget. Allra helst vill man använda bemanningsföretag så vi slipper alla sociala åtaganden.
Men denna inställning göder inte bara en ökande osäkerhet i samhällsekonomin, utan också sämre kvalitet i arbetet och t o m korruption. Varför vara lojal mot ett företag som inte är intresserat av sin personal?
Så skapar kapitalistisk kortsiktighet samhällelig alienation. Det som vi ser i Storbritannien idag.

Män ser män

Det är bra att jämställdheten framhålls tydligt som en viktig ingrediens i det offentliga svenska arbetslivet. Vi har lagstiftning, regler och policies vilka självklart är en viktig påtryckningsfaktor för att öka jämställdheten, framför allt på sikt.
Det riktigt svåra är att komma åt de underliggande och informella strukturerna. De handlar om hur vi uppfattar varandra som kön. Det är inte så att män medvetet tycker att kvinnor ska ha lägre lön eller ens att kvinnor inte ska vara chefer. Men hur vi uppfattar våra könsroller och attityderna till dem ligger mycket djupare än hur vi intellektuellt tar ställning.

Här några exempel på hur den informella maktsstrukturen kan ta sig uttryck:

- Män jämför sig med andra män, i stort sett aldrig med kvinnor
- Därför förstår inte heller män att män generellt har mer makt i samhället, de upplever ju sig ofta maktlösa i förhållande till andra män och det är det som räknas
- Män degraderar nästan aldrig andra män. Därför kan män som saknar kompetens för särskilt chefsposter, ändå få sådana, särskilt om de ingått i samma nätverk sedan länge (t ex gått utbildningar eller gjort militärtjänst samtidigt)
- Kvinnor som vill göra karriär måste tillägna sig manliga synsätt och uttrycksformer för att komma ifråga och bli synliga
- Både kvinnor och män ställer högre krav på kvinnliga chefer
- Kvinnor är ofta mer pragmatiska och vill få saker gjorda, snarare än att ägna sig åt maktspel i hierarkierna
- Män deltar gärna i tävlandet om makten och de tävlar med andra män
- Kvinnliga chefer är inte alltid intresserade eller medvetna om detta tävlande, vilket gör att män har svårare att förhålla sig till kvinnliga chefer
- Kvinnor har lättare att arbeta utanför hierarkiska system
- Kvinnor ser ofta mer till kompetens än till ”nätverk” när de bedömer andra anställda och sökande till tjänster

Det betyder inte att kvinnor självklart skulle vara bättre chefer, det handlar om svårigheten för kvinnor att få chansen.
Att komma åt den här typen av strukturella och ofta omedvetna synsätt är den verkliga utmaningen för jämställdheten.