Tåget har gått för SJ

"SJ har inlett ett besparingsprogram som ska sänka de årliga kostnaderna med 300-400 miljoner kronor under de två närmaste åren. Syftet är, enligt SJ, att öka effektiviteten för att ”bättre kunna möta framtida utmaningar och stärka vår konkurrenskraft”. SJ ska återkomma senare i år med närmare information om besparingarna.", skriver SvD.
Hur i hela friden ska SJ kunna spara 300 miljoner kronor? Med en servicegrad som redan idag är under all kritik, icke fungerande tåg samt bristfälligt underhåll på räls och växlar, som de överhuvudtaget inte kan rå över eftersom verksamheterna inte ligger i samma bolag.
"Öka effektiviteten". Ja, vi har ju sett hur en del företag, framför allt inom vård och omsorg, tolkar det begreppet. Och så länge SJ förväntas drivas som vilket företag som helst, är de väl tvungna att dra ner ännu mer på personal, service och underhåll samt höja priserna.
Kan inte politikerna fatta, med sitt snack (snömos) om miljösatsningar och kolodioxidmål, att Sverige behöver en järnväg utan vinstintresse, som gör allvar av att öka det miljövänliga resandet, som kan utvecklas och till rimlig kostnad för resenärerna gör tåg till det mest attraktiva färdmedlet i landet.
Som det nu är är det tvärtom. Och med regeringens ideologiska skygglappar ska nu fler ut på de överlastade banorna och konkurrera, trots att allt som hittills privatiserats har visat sig bli krångligare och dyrare för alla.

Girighet skapar okunnighet

Lärare måste sluta ge glädjebetyg, ropar Jan Björklund, samtidigt som Metta Fjelkner på DN Debatt skriver att rektorer påverkar lärare att sätta just dessa glädjebetyg. Och tidigare i veckan läste vi att när prov rättas centralt kan ett MVG bli IG.
Jan Björklund vägrar fortfarande se att detta kommer sig av samma mekanismer som styr vinsterna i äldreomsorgen. Skolkoncerner som vill göra vinst måste ha något att konkurrera med och för att få del av skolpengen gäller att få så många elever som möjligt. Och därför måste skolan få gott rykte som en som ger höga betyg. Detta kan åtminstone en som gått i skolan på 60-talet räkna ut, men Jan Björklund kanske är yngre än så.
Denna exceptionella blindhet för orsak och verkan kommer snart att leda till att en hel generation skolelever går förlorad (ja, inte de som lever i innerstadsghettot kanske). Och nu hörde vi på Rapport igår att det ska bli färre gymnasielärare för det ska sparas. Varför i hela friden ska det sparas just i de verksamheter som rör barn och gamla?
Hur länge ska barn behöva växa upp i girighetens samhälle och gamla dö en ovärdig död? Ställ den förbannade regeringen mot väggen någon gång!!

Apotek vill ha mer skattepengar

Peter Wolodarski börjar bli nervös. Carema, Aleris och Attendo Care, alla stora riskkapitalbolag med konton i skatteparadis, börjar nu visa sina rätta nyllen. "Carema förstör för andra" skriver Wolodarski och är rädd att hela idén med vinst i den offentliga sektorn är hotad.
Det får vi verkligen hoppas att den är. Det går ju alldeles utmärkt för våra nordiska grannländer att ha icke vinstdrivande företag som utförare. Men då är ju inte riskkapitalbolagen intresserade förstås. Men det ska vi väl bara vara tacksamma för.
Nu ropar också apoteken efter mer skattepengar. De fick ju en hacka när vårt vanliga Apotek utarmades, för att kunna konkurrera. Men det går visst inte så bra för de stora kedjorna. Vinsten blir inte tillräckligt hög trots att många apotek nu mer ser ut som parfymdiskarna på Åhléns. Så de skriker på mer understöd.
Och när det gäller den här typen av understöd brukar inte regeringen ha svårt att lätta på plånboken.