DN utser rödgrön minister

Rätt intressant att se att Peter Wolodarski i dagens ledare DN utser Lars Ohly till utrikesminister. Samtidigt skriver han "att Mona Sahlin och socialdemokraterna vill släppa in vänsterpartiet till UD är huvudlöst".
När sa Mona Sahlin att de skulle låta någon vänsterpartist regera i UD?
Nej, naturligtvis bara ännu ett grepp för att skrämma väljare från att rösta på de rödgröna.
Han skriver också att det inte finns något avsnitt om EU i det rödgröna manifestet och hur ska de förhålla sig till detta? Ja, det kanske faktiskt är så att man accepterat att vad man än tycker om EU så är vi nu med och EU är en del i regeringsarbetet vare sig man vill eller inte, EU bestämmer Sveriges utrikespolitik (har det undgått Wolodarski?)handlingsutrymmet för ett litet land (i folkmängd) som Sverige blir allt mindre. Som ordförandeland kunde Sverige ha påverkat mer, men Reinfeldt & co valde förstås den försiktiga vägen och satt så still i båten det bara gick. Nu har vi den märkliga utrikestjänsten där Catherine Ashton slåss om inflytandet med "presidenten" Rompuoy, EUs ordförande Barroso, det tillfälliga ordförandelandets stats- och utrikesminister (just nu Spanien, 1 juli Belgien)EU-kommissionärer inom området samt Europaparlamentet. EU kommer så småningom att implodera, det är bara att vänta. Eurokrisen visar vägen.

Sidas två anslag

Idag hörde jag äntligen en vettig kommentar om biståndet och Sida. Det var i Ekots löragsintervju som den blivande amabassadören i Afghanistan och nuvarande ordföranden i Afghanistankommittén, Torbjörn Pettersson (fp) som stod för den.
Han lyckades skilja på Sidas förvaltningsanslag och biståndsanslaget, vilket inte Gunilla Carlsson gärna gör, när hon försåtligt blandar ihop korten för att på ett subtilt sätt misskreditera biståndet.
Torbjörn Pettersson lyfte fram hur man arbetar med bistånd internationellt och hur man utvärderar och följer upp. Det ser inte riktigt ut som den revision Riksrevisionen arbetar med, som är anpassad efter svenska förhållanden.
Det är sällan som bistånd idag bara finansieras av ett givarland. En hel del är stöd som går till en sektor, t ex hälsa eller utbildning, och där flera givarländer och kanske också FN-organisationer och internationella banker ingår. Pengarna går via landets egna budgetsystem och administreras av dessa. Fördelen med detta system är att givarna har insyn direkt i hälso- eller utbildningsbudgeten. Men man kan inte se vilka pengar som är svenska. Däremot kan man se hur pengarna används och det måste ju ändå vara huvudsaken.
Sida har också ett förvaltningsanslag som ska gå till dess egen förvaltning. Att generaldirektören inte kan hålla ordning i detta och överskrider det utan att vidta tillräckliga åtgärder är däremot högst anmärkningsvärt. Gunilla Carsson gör alldeles rätt som byter ut honom.

Victoria sågar av den gren hon sitter på

Det är väl ändå dags att säga något om det sorglustspel som kronprinsessbröllopet utgör. Allt sorgligare faktiskt, just för att de kungliga väljer att gå emot det de själva står för, nämligen svensk tradition. Det är deras enda existensberättigande; att visa de värden Sverige står för. Sverige står för jämställdhet och vår vigseltradition går sedan väldigt lång tid tillbaka i denna anda, med två jämlikar som går till altaret tillsammans.
Tyvärr Victoria, det är inte upp till dig eller kungen att bestämma att ni vill avvika från denna tradition. I så fall ska inte skattebetalarna lägga miljoner på ditt bröllop.

Carlgren vill ha äkta valfläsk

Andreas Carlgren verkar helt ha missförstått innebörden i begreppet valfläsk.
Vad får honom att nu också gå valjägarnas ärenden, enligt debattartikel i Aftonbladet av Isabella Lövin och Carl Schlyter? Man börjar undra om någon betalar honom för att få Sverige att inta positionen att vi ska frångå tidigare överenskommelser om den biologiska mångfalden och tillmötesgå krav från valjägarnationer. Skit lär han i alla fall få från alla som inte gillar kappvändare och att man överger det man en gång stått för för att få sitta kvar vid maktens köttgrytor. Bara värt förakt.

Varför inget klotter på reklamen?

En sak som alltid förvånat mig är att stans klottermarodörer aldrig klottrar på reklamaffischer och skyltar. Är de kommersiella budskapen heliga för dessa annars så hämningslösa miljöförstörare? Det klottras ju inte bara på hus och stolpar, utan också på berg, stenar och träd. Om det åtminstone stod något vettigt, fanns ett budskap i kladdet, men det är bara fult och förslummar omgivningen.
Annars inbjuder ju reklamen till att kommenteras. Det kunde ju bli riktigt interaktivt med kunderna. Då kunde ju dessutom allt miljöstörande i omgivningen samlas på ett ställe.
En del säger att "bara vi kan få särskilda graffitiväggar" så skulle det klottras mindre. Fan tro´t. Det finns ingen som helst konstnärlig ambition hos dessa klotternissar, de skulle bara kladda över andras kanske mer seriösa försök på en sådan vägg. I Farsta fanns en gång några vackra målningar i betongundergången under tunnelbanan som gjordes gemensamt av traktens ungdomar. Det höll i sig några år, men sedan började klottrare att förstöra målningarna. Det är vad som kommer att hända också med särskilda graffitiväggar.
Klotter verkar förbli ett för stockholmarna svindyrt gissel.

Amerikanskt skoflum

I Texas har man antagit en ny läroplan. I den ingår att barnen får lära sig:

Att separationen mellan kyrkan och staten var ett misstag.

Att den amerikanska kulturen och dess värden gynnar världen.

Att FN och andra internationella organisationer är ett hot mot den personliga friheten.

Att skatter skadar den ekonomiska utvecklingen.

Om man trodde att USA skulle bli lite mer liberalt med Obama kan man glömma det. Visserligen än så länge bara i Texas (Bushs hemstat), men Texas är en mäktig delstat. Ytterligare en generation amerikaner ska uppfostras att tro att USA är jordens salt och att samarbete och kompromisser med andra är av ondo.
Det är väl därför USA är den enda demokratiska stat som inte skrivit på barnkonventionen, liksom det är den enda demokratiska stat som fortfarande har dödsstraff. Ibland påminner USA mer om sina s k fiender Iran och Nordkorea.

Skolan som lekstuga

Det finns ett område inom politiken där jag definitivt inte håller med vänstern. Det gäller skolan. Jag är ingen fan av Björklund, men dessvärre har han oftast rätt på detaljplanet. Han vill t ex återförstatliga skolan, vilket jag håller fulständigt med om. Kommunaliseringen var de första spiken i kistan för dagens skola. Att han sen inte förstår att det här med skolpeng och privatiseringar skapar segregering och motverkar en skola lika för alla är tragiskt, för då kommer man inte åt grundproblemet.
Idag skriver Björklund på DN Debatt http://www.dn.se/debatt/elever-ska-inte-vara-med-och-bestamma-lararens-lon-1.1109892 om något så osannolikt flummigt som tycks tillämpas i vissa kommuner, att man inte kan tro att det är sant. Eleverna får sätta betyg på lärarna och dessa betyg ska sen ligga till grund för lönesättning av lärarna.
Björklund ger alla goda motargument själv, men det vore klädsamt om vänstern omprövade sin skolpolitik. Det är som om de fortfarande sitter i skolbänken och grämer sig över sina orättvisa betyg och vill ge igen på lärarna. Ja, betyg är ett problem och de är ofta orättvisa, precis som chefers lönesättning av anställda kan vara det och där ovidkommande saker som personkemi, utseende och frispråkighet kan påverka lönen, snarare än prestationen i sig. Då kan man ju bara föreställa sig hur elever, som på intet sätt är tränade i att bedöma prestationer kan döma. De flesta har väl upplevt att i vuxen ålder ompröva sin inställning till vissa lärare och inse att de faktiskt var rätt bra på det de gjorde.
Det här är en viktig samhällsfråga som vänstern inte kan flumma bort.