Annika Falkengren, chef för SE-banken är förtvivlad enligt en intervju med E24 (AB 14feb). Hon har sju miljoner om året i lön och är ledsen för att bli kallad girigbuk.
Hon har gett besked till 1500 anställda att de måste lämna banken.
"Den ekonomiska kollapsen i Baltikum pulvriserade SEB:s vinst förra året. Sammanlagda kreditförluster på över 12 miljarder kronor gjorde att bankens resultat efter skatt föll med nästan 90 procent. 10 miljarder i vinst 2008 blev 1 miljard 2009." skriver E24.
I Litauen bidrar man med soppkök till dem som drabbats värst av krisen. I Sverige betalar man 795 miljoner kronor i bonus till 600 medarbetare i banken. Annika Falkengren är särskilt mån om att säga att nab dragit ner bonusen till 67 procent och att "95 procent av alla anställda i banken inte får bonus i år, däribland de 63 högsta cheferna."
Banken har alltså minskat sin vinst med nio miljarder på ett år och avskedat 1 500 personer. Ändå delas höga bonusbelopp ut och själv är Annika stolt över att den tvåmiljoners höjning av hennes lön till 9 miljoner inte blev av. Ändå kallas hon girigbuk. Snyft, så orättvis världen kan vara.
"–Det gjorde ont. Jag är fortfarande upprörd över att ha blivit girighetens ansikte för det är så långt ifrån det jag står för, säger Annika Falkengren" i intervjun.
söndag 14 februari 2010
tisdag 9 februari 2010
Ingen kvalitet i vården
Svensk sjukvård går på knäna. Lex Maria-anmälningarna haglar. Vi är nu tillbaka i 90-talets vårdkris där personalen minskar under det acceptabla. Då var skälet i mycket att försöka rädda den svenska ekonomin, som fått sig en rejäl törn under den borgerliga regeringen Bildt. Nu är vi tillbaka där.
Tyvärr har de här regeringen hunnit gå ännu längre och använder alla pengar (också dem vi inte har) till skattesänkningar. De pengar som går in i den offentliga sektorn används till privata utförare som tar hem stora vinster istället för att återinvestera dem i personal och kvalitet.
Begreppet kvalitetssäkring började användas först på 90-talet. Tidigare var noggrannhet en självklarhet Få ville lämna ifrån sig ett dåligt gjort eller hafsigt jobb. Idag finns många skäl till bristande kvalitet. Ett är brist på resurser. Väldigt många jobb utförs idag med halverad personalstyrka mot före 90-talskrisen. Men också synen på det egna arbetet har förändrats. Många (unga framför allt dessvärre)tycker inte det är så viktigt att jobbet blir perfekt. Hur kan så många annars lämna icke mönsteranpassade tapetseringar, kläder där knapparna lossnar direkt (också i dyrare konfektion)och hafsigt genomförda undersökningar. I sjukvården är det ödesdigert att kvalitetssäkringen gått.
Tyvärr har de här regeringen hunnit gå ännu längre och använder alla pengar (också dem vi inte har) till skattesänkningar. De pengar som går in i den offentliga sektorn används till privata utförare som tar hem stora vinster istället för att återinvestera dem i personal och kvalitet.
Begreppet kvalitetssäkring började användas först på 90-talet. Tidigare var noggrannhet en självklarhet Få ville lämna ifrån sig ett dåligt gjort eller hafsigt jobb. Idag finns många skäl till bristande kvalitet. Ett är brist på resurser. Väldigt många jobb utförs idag med halverad personalstyrka mot före 90-talskrisen. Men också synen på det egna arbetet har förändrats. Många (unga framför allt dessvärre)tycker inte det är så viktigt att jobbet blir perfekt. Hur kan så många annars lämna icke mönsteranpassade tapetseringar, kläder där knapparna lossnar direkt (också i dyrare konfektion)och hafsigt genomförda undersökningar. I sjukvården är det ödesdigert att kvalitetssäkringen gått.
Svenskarna dog för kriget
Inget ont om de svenskar som nu mött sitt öde i Afghanistan. Det sägs att de dog för freden, men det är inte sant. De dog i och för kriget.
USA har ännu en gång invecklat sig i ett krig det inte kommer ur. Det kommer inte att bli någon fred så länge korrupta krigsherrar är de enda som ställer upp i valen. Och utan en fungerande statsbildning kommer Afganistan inte att bli ett land som kan administrera sitt folk.
Det sägs att om västmakterna lämnar Afghanistan tar talibanerna över. Men det kanske är så att talibanerna får betydligt svårare att rekrytera unga män till sin extremiströrelse om de inte har en tydlig fiende att hata. Nu har de USA/NATO-styrkorna och dess allierade av s k fredsbevarande styrkor att rikta sin frustration mot. Så länge amerikanerna bedriver sitt "krig mot terrorismen" är det meningslöst att vara där.
USA har ännu en gång invecklat sig i ett krig det inte kommer ur. Det kommer inte att bli någon fred så länge korrupta krigsherrar är de enda som ställer upp i valen. Och utan en fungerande statsbildning kommer Afganistan inte att bli ett land som kan administrera sitt folk.
Det sägs att om västmakterna lämnar Afghanistan tar talibanerna över. Men det kanske är så att talibanerna får betydligt svårare att rekrytera unga män till sin extremiströrelse om de inte har en tydlig fiende att hata. Nu har de USA/NATO-styrkorna och dess allierade av s k fredsbevarande styrkor att rikta sin frustration mot. Så länge amerikanerna bedriver sitt "krig mot terrorismen" är det meningslöst att vara där.
lördag 6 februari 2010
Vad är välstånd?
Sverige ligger allt sämre till i välståndsligan enligt en OECD-rapport. Ja, efter snart fyra år med alliansen kanske man inte ska förvånas, men det är nog lite mer komplicerat än så.
OECD mäter välstånd i BNP. Det betyder att allt vi producerar genererar BNP, även sopor, utsläpp och avfall. Minskar man sådant, använder mindre energi etc, minskar BNP. Men kanske välståndet ökar på andra sätt? Goda liv kanske inte alltid kan mätas enbart i materiell förbrukning.
Goda liv handlar oftare om att känna trygghet om man drabbas av t ex sjukdom eller arbetslöshet. Ett socialt skyddsnät och små sociala klyftor var tidigare ett kännemärke för Sverige och karakteriserade den s k svenska modellen. Trygga människor vågar satsa, för de vet att någonstans kan de fångas upp om det går fel. Har man satsat miljoner i en bostadsrätt för att det var enda sättet att överhuvudtaget få en bostad, kanske inte ökad konsumtion står på listan när lån och avgifter ska betalas.
Sverige är snabbt på väg mot en annan sorts samhälle där USA verkar vara modellen. Det mesta ska vara i privat ägo, generella välfärdssystem avvecklas och fortsätter det kommer snart idén om privata försäkringar att slå alltmer rot.
Vi har chansen att stoppa i tid med en rödgrön röst i höst.
OECD mäter välstånd i BNP. Det betyder att allt vi producerar genererar BNP, även sopor, utsläpp och avfall. Minskar man sådant, använder mindre energi etc, minskar BNP. Men kanske välståndet ökar på andra sätt? Goda liv kanske inte alltid kan mätas enbart i materiell förbrukning.
Goda liv handlar oftare om att känna trygghet om man drabbas av t ex sjukdom eller arbetslöshet. Ett socialt skyddsnät och små sociala klyftor var tidigare ett kännemärke för Sverige och karakteriserade den s k svenska modellen. Trygga människor vågar satsa, för de vet att någonstans kan de fångas upp om det går fel. Har man satsat miljoner i en bostadsrätt för att det var enda sättet att överhuvudtaget få en bostad, kanske inte ökad konsumtion står på listan när lån och avgifter ska betalas.
Sverige är snabbt på väg mot en annan sorts samhälle där USA verkar vara modellen. Det mesta ska vara i privat ägo, generella välfärdssystem avvecklas och fortsätter det kommer snart idén om privata försäkringar att slå alltmer rot.
Vi har chansen att stoppa i tid med en rödgrön röst i höst.
Fegjakt
Nu ska det bli jakt på lodjur. Om man nu kan kalla det jakt. Det handlar om att fånga dem i fällor. Enligt Dagens Eko ska de till råga på allt prova olika sorters fällor för att se hur djuren reagerar på de olika fällorna. Det finns bara ett svar: Med panik! Att fånga djur i fällor är inget annat än djurplågeri. Ett fegt sätt att ta livet av djur som bara dödas för att de konkurrerar om människors nöjesjakt på hjortdjur. Fegt är bara förnamnet!
onsdag 3 februari 2010
Genomtänkt regionalpolitik krävs av varje regering
Så länge man fortsätter att omvandla allmännyttan till bostadsrätter finns ingen trovärdighet hos någon som säger sig vilja öka antalet hyresrätter.
De bostäder som behövs idag är hyresrätter. Det är bra att de rödgröna aviserar att de ska bygga 40 000 nya bostäder, varav hälften hyresrätter. Men hälften räcker inte. Samtidigt finns mindre mark att bygga på idag än när miljonprogrammet kom till. Och Stockholm behöver sina grönområden.
Därför krävs en genomtänkt regionalpolitik, där bostäder, infrastruktur och arbetsmarknad går hand i hand. Ett samhälle för alla handlar om att styra. Marknadskrafterna gör nytta på riktiga marknader, inte när det handlar om välfärd åt alla. Bostäder hör till de sociala rättigheterna och det är varje regerings uppgift att se till att människor har råd att bo utan att dra på sig miljonlån.
Göran Persson hade rätt när han sa: Den som är satt i skuld är inte fri. Skuldsatta och fattiga har ingen reell valfrihet. Så synd att han själv medverkade till att så många hamnade i just den situationen.
De bostäder som behövs idag är hyresrätter. Det är bra att de rödgröna aviserar att de ska bygga 40 000 nya bostäder, varav hälften hyresrätter. Men hälften räcker inte. Samtidigt finns mindre mark att bygga på idag än när miljonprogrammet kom till. Och Stockholm behöver sina grönområden.
Därför krävs en genomtänkt regionalpolitik, där bostäder, infrastruktur och arbetsmarknad går hand i hand. Ett samhälle för alla handlar om att styra. Marknadskrafterna gör nytta på riktiga marknader, inte när det handlar om välfärd åt alla. Bostäder hör till de sociala rättigheterna och det är varje regerings uppgift att se till att människor har råd att bo utan att dra på sig miljonlån.
Göran Persson hade rätt när han sa: Den som är satt i skuld är inte fri. Skuldsatta och fattiga har ingen reell valfrihet. Så synd att han själv medverkade till att så många hamnade i just den situationen.
Systemfel i hela skolan
Så är det åter dags för det som kallas valfrihet i skolan. Man har gjort skolan till en marknadsplats. Vår skolminister tror att pekpinnar och disciplin ska lösa skolans problem. Han har inte förstått att skolans grundfel ligger i konkurrens om pengar. Hela utbildningsväsendet börjar alltmer känna av de senaste tio årens oerhörda experimenterande som bygger på ett antal systemfel. Några av dessa, som nu börjar visa sig underminera utbildningen är:
1. Kommunaliseringen av skolan. Det passade förmodligen bra att vältra över skolkostnaderna på kommunerna lagom till den stora krisens genomslag i början på 90-talet. Men det har lett till ojämn resursfördelning och därmed ojämlik kvalitet på skolorna i olika kommuner, beroende på kommunens ekonomi.
2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. En skola med goda resultat, dvs hög procent godkända elever, lockar fler att söka till den skolan. Den skolan får alltså mycket pengar. En skola med problem och färre godkända elever får färre sökande elever och alltså mindre pengar. Trots att den skolan kanske snarare har behov av mer resurser. Detta i sin tur leder till betygsinflation, så att skolan kan stå sig i konkurrensen och få fler elever. Kontentan av dessa glädjebetyg slår igenom på alla nivåer. Elever med stora kunskapsluckor går vidare till gymnasiet och högskolan..
3.Alltför många skolor. Systemet med möjlighet att få öppna skolor med alla möjliga inriktningar är nog bra för valfriheten. Men det leder till att resurserna utarmas än mer, när de sprids ut på allt fler händer.
4. Gymnasieskolan som arbetsmarknadsåtgärd. Eftersom det inte längre finns några jobb för ungdomar, har slutsatsen blivit att då måste de hållas utanför arbetsmarknaden så länge som möjligt. Alltså ska alla gå i gymnasiet. Det är ingen tillfällighet att det allra största programmet i gymnasieskolan idag är det s k individuella programmet. Det är mycket lättare att komma in på det naturvetenskapliga programmet än på många utbildningar inom IV-´programmet. Det i sin tur leder till att på de teoretiska programmen hamnar både de mest och minst motiverade eleverna. Med en sådan elevkombination blir undervisningen varken hackad eller malen.
Detta system slår sedan igenom på universitetet, där nu alltfler utbildningar måste erbjuda gymnasiekurser eller t o m hela basår för studenterna, för att dessa inte har tillräckliga kunskaper när de börjar.
5. Oviktad betygsintagning. För en del högre utbildningar, särskilt de med specifik yrkesinriktning, har man nu börjar vikta betygen, men på de flesta mer allmänna universitetsutbildningar är alla betyg lika värda och det är den sammanlagda betygssumman som räknas. Detta gör att många elever dessutom börjat taktikvälja ämnen för att komma in där de helst vill gå. Varför plugga svåra språk eller kemi och fysik, när musik, bild och idrott ger lika möjligheter att komma in på attraktiva utbildningar?
6. Vinst i skolan. Det för bort från skolans mål och fokus hamnar på företagsekonomiska överväganden.
Ser fram emot en ordentlig genomlysning av hela skolsystemet under nästa mandatperiod.
1. Kommunaliseringen av skolan. Det passade förmodligen bra att vältra över skolkostnaderna på kommunerna lagom till den stora krisens genomslag i början på 90-talet. Men det har lett till ojämn resursfördelning och därmed ojämlik kvalitet på skolorna i olika kommuner, beroende på kommunens ekonomi.
2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. En skola med goda resultat, dvs hög procent godkända elever, lockar fler att söka till den skolan. Den skolan får alltså mycket pengar. En skola med problem och färre godkända elever får färre sökande elever och alltså mindre pengar. Trots att den skolan kanske snarare har behov av mer resurser. Detta i sin tur leder till betygsinflation, så att skolan kan stå sig i konkurrensen och få fler elever. Kontentan av dessa glädjebetyg slår igenom på alla nivåer. Elever med stora kunskapsluckor går vidare till gymnasiet och högskolan..
3.Alltför många skolor. Systemet med möjlighet att få öppna skolor med alla möjliga inriktningar är nog bra för valfriheten. Men det leder till att resurserna utarmas än mer, när de sprids ut på allt fler händer.
4. Gymnasieskolan som arbetsmarknadsåtgärd. Eftersom det inte längre finns några jobb för ungdomar, har slutsatsen blivit att då måste de hållas utanför arbetsmarknaden så länge som möjligt. Alltså ska alla gå i gymnasiet. Det är ingen tillfällighet att det allra största programmet i gymnasieskolan idag är det s k individuella programmet. Det är mycket lättare att komma in på det naturvetenskapliga programmet än på många utbildningar inom IV-´programmet. Det i sin tur leder till att på de teoretiska programmen hamnar både de mest och minst motiverade eleverna. Med en sådan elevkombination blir undervisningen varken hackad eller malen.
Detta system slår sedan igenom på universitetet, där nu alltfler utbildningar måste erbjuda gymnasiekurser eller t o m hela basår för studenterna, för att dessa inte har tillräckliga kunskaper när de börjar.
5. Oviktad betygsintagning. För en del högre utbildningar, särskilt de med specifik yrkesinriktning, har man nu börjar vikta betygen, men på de flesta mer allmänna universitetsutbildningar är alla betyg lika värda och det är den sammanlagda betygssumman som räknas. Detta gör att många elever dessutom börjat taktikvälja ämnen för att komma in där de helst vill gå. Varför plugga svåra språk eller kemi och fysik, när musik, bild och idrott ger lika möjligheter att komma in på attraktiva utbildningar?
6. Vinst i skolan. Det för bort från skolans mål och fokus hamnar på företagsekonomiska överväganden.
Ser fram emot en ordentlig genomlysning av hela skolsystemet under nästa mandatperiod.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)