tisdag 29 juni 2010

Förändrad roll ger fler kvinnliga poliser

På dagens DN Debatt skriver Fredrik Kärrholm på om antagningen till Polishögskolan. Han tycker det är märkligt att skolan de senaste två åren tagit in 50 % kvinnor trots att fler män söker totalt. Hans slutsats är: "En mycket allvarlig aspekt är att kvotering, verklig eller upplevd, kan försämra respekten för nya kvinnliga poliser. Kvinnor riskerar att betraktas som ett inkvoterat B-lag".
Mig veterligt är all kvotering offentlig, dvs det ska framgå vid ansökningstillfället att en viss del av de som ansöker kommer att kvoteras in. Den här mannen, som dessutom är medförfattare till Polishandboken, kan inte föreställa sig att fler av de kvinnor som söker är mer kvalificerade än merparten av de manliga sökande. Det kan ju faktiskt vara så att de kvinnor som söker till Polishögskolan är mer motiverade än många av männen som söker och därför mycket lämpligare. För en man som söker kan polis vara ett alternativ bland flera yrkesval, medan de kvinnor som söker absolut vill bli poliser.
Dessutom har polisrollen förändrats. Idag krävs mycket social kompetens av en polis och inte muskler och styrketräning i första hand. Det stärker kvinnornas konkurrenskraft.
Dessa självklarheter tycks helt ha undgått Fredrik Kärrholm. Han är fast i bilden av polisen som en machoman och risken är väl att han skrivit Polishandboken utifrån det också.
Som man känner sig själv känner man andra och uttalandet om inkvoterat B-lag står tydligt som hans egen åsikt. Det är tur att han inte deltar i uttagningen av de sökande.
Och med tanke på chefsrötägget själv, som äntligen står inför rätta, är det mer än bra med fler kvinnliga poliser.

torsdag 24 juni 2010

Skärpning. Gå till attack rödgröna!

Ännu en deprimerande opinionsundersökning har redovisats med alliansen i ledning. Vare sig det stämmer eller inte kan man ju fråga sig vad de rödgröna håller på med, Varför kan de inte ta initiativet och vara lite proaktiva? Snart är det dags för politikerveckan i Almedalen. Då måste de rödgröna gå på offensiven och börja prata om systemskiftet (och kalla det för det) och sätta in alliansens (dvs moderaternas) politik i sitt långsiktiga sammanhang.
Hur moderaterna angripit fundamenten i den svenska modellen (a-kassan och därmed facket, sjukförsäkringarna och privatiseringarna som ska slå undan viljan att satsa gemensamma skattemedel på den offentliga sektorn) och nu sakta men säkert skapar ett alltmer ojämlikt samhälle av amerikansk/brittisk modell.
Så skärp er nu rödgröna! Det här vill vi höra i Almedalen.

tisdag 22 juni 2010

Matriarkat = mamma på jobbet?

Matriarkatet är på väg, ropar Elise Claeson i en kolumn i gårdagens SvD. Som exempel tar hon kronprinsessan Victoria av alla människor, som nu lyckats skaffa sig en man som går två steg bakom henne. "Han har har lägre rang och vet sin plats", skríver hon. Jaha och vad bevisar det? Att Sverige var tillräckligt framsynt för 30 år sen för att införa kvinnlig tronföljd. Men inte fick vi något matriarkat för det.
Sedan fortsätter Elise Claeson: "Det postindustriella 2000-talets jobb finns inom servicesektorn och där passar kvinnorna in. Den av feminister utskällda moderliga vård-skola-omsorg-stereotypen är vad som efterfrågas: en empatisk, ordentlig, verbal och social person som hellre ser till andras behov än till sina egna - en mamma på jobvbet. Marknaden, inte feminismen, blev kvinnans bästa vän och är nu på väg att sänka patriarkatet"
Om det vore så väl. Består matriarkatet av att vara mamma på jobbet betackar jag mig. Det visar ju bara hur skribenten betraktar dessa jobb. Här krävs inte främst professionalitet, utan här kan vem som helst som har eller vill ha barn hoppa in. Blir kvinnornas inflytande större av det?
Sedan citerar Claeson en amerikansk essä med titeln "The end of men". Den skribenten hävdar att det som visar att framtiden tillhör kvinnorna är att föräldrar i allt högre grad önskar sig döttrar, inte bara i våst utan också i länder som Kina, Indien och Sydkorea. Claeson påpekar att det inte är politikens förtjänst, utan det är ekonomin som avgör.'
I Kinas, Indiens och Sydkoreas fall handlar det nog mycket om att det råder ett kvinnounderskott i dessa länder, då just patriarkatet velat ha söner och därmed har en trend att abortera flickfoster uppstått. Nu slår det tillbaka och alla dessa pojkar kommer att ha svårt att hitta kvinnor att gifta sig med. På detta sätt ökar naturligtvis döttrar i värde. Det kanske blir männens föräldrar som får stå för hemgiften framöver.
Det som faktiskt kommer att gynna kvinnor är högskoleutbildning och där har Claeson rätt, för alltfler kvinnor skaffar sig sådan. Men patriarkatet handlar om makt och det enda sättet för kvinnorna att bli jämlika (för i begreppet patriarkat och matriarkat ingår det ena könets underordning) är att utmana männen som har makt. Där krävs nog både politik och marknad.

söndag 20 juni 2010

Parkeringshus vinnare i Vällingby parkstad

Det slår aldrig fel; kan man välja ett hus som skapar avstånd och motvilja så gör man just det. En ny stadsdel ska byggas i Råcksta utanför Vällingby, Vällingby parkstad. I entrén till denna vill man ha en speciell byggnad som ska utmärka stadsdelen. Och då väljer juryn naturligtvis en betonggrå byggnad där våningarna ser ut som loftgångar från 60-talet eller som just ett parkeringshus där det inte är så viktigt med fönster utan mera med betong.
Varför skiljer sig arkitekternas smak så mycket från merparten av folk i allmänhet? Ritar de bara för varann?
I och för sig passar väl ett parkeringshus som inledning till en parkstad. Där ska man väl inte ha med sig bilen. Men fult är det.

Äkta kärlek berör och behövs

Monarki går emot alla mina principer. Det är motsatsen till demokrati. Dessutom har vi en nolla till statschef.
Ändå tittade jag på bröllopet på TV igår. Det är inte ofta, för att inte säga aldrig, som man får gå på bröllop med den högsta sociteten. Kungahuset hade verkligen satsat på öppenhet.
Men oavsett vad man tycker om monarkin och annat fjäsk, oberörd kunde man inte vara. Daniels tal till sin hustru var det vackraste jag hört.
Kanske är det så att vi attraheras av en saga som blir sann för en gångs skull. Att så många gillar det här för att sagorna om prinsen som får gifta sig med prinsessan och får halva kungariket, ändå ligger och gror i allas vår folksjäl. Att en sådan saga kan förverkligas ger också hopp om att andra sagor kan bli sanna. Det skapar kollektiv glädje och en positiv känsla i samhället, vilket vi mer än väl kan behöva (tyvärr lär det väl gynna den sittande regeringen).
För mitt i allt det ceremoniella kungafjäsket, alla glittrande tiaror och blänkande siden, såg man äkta kärlek. I bästa fall ser vi och känner det i vår omgivning, men det är inte ofta vi ser det på TV (där det mest är våld, både äkta och fiktivt) och just det känns viktigt att ta till sig.
Sen får man hoppas att detta par lämnas ifred ett tag.

fredag 18 juni 2010

EU straffar vattenrika länder

Ytterligare ett bevis på hur olönsamt det är för Sverige att vara med i EU visar sig. Kan tycka att nu är vi ju ändå med och varför tjata om EU-medlemskapet. Men så dyker en artikel som denna i Riksdag & Departement upp.
Sverige är Europas vattenrikaste land och det ska vi nu straffas för genom att betala högre avgifter, för alla vatten i Europa måste hålla en samma standard enligt EUs vattendirektiv.
Ännu ett exempel på likhetshysterin. Jag kan förstå att i länder med få färskvattentillgångar är det viktigt med fullgod vattenstandard överallt för att säkra dricksvattentillgången, men det gäller ju inte för alla.
Och vi verkar alltid dra det kortaste strået. Det gäller även det som får kallas hage där man håller betesdjur. För att få tillgång till EUs särskilda stöd för hagmark får där finnas bara ett visst antal träd. Sådana hagar som vi har i Sverige räknas inte i EU. Så antingen får svenska bönder hugga ner träden i sina hagar eller vara utan stöd. Och money talks, aldrig miljön.
Och det är alltid mellan- eller t o m Sydeuropa som är måttstocken när EU-regler klubbas igenom. Och till vattendirektivet röstade dessutom Sverige ja.
Europa är en mångskiftande kontinent. Låt inte medborgare i olika länder få betala extra för att allt ska vara likadant överallt. Det gynnar bara extremism och nationalism.

onsdag 16 juni 2010

Ja blir nej i centerns värld

Dagens ledare i Aftonbladet om centern är verkligen helt suverän. Partiet som säger ett och gör motsatsen. Ett ja till kärnkraft gör att ingen vill satsa på den, ett ja till valjakt räddar valar, jakt på utrotningshotad varg gynnar biologisk mångfald.
Detta är dock inget som centern är ensamma om i alliansen, de är bara inte lika skickliga som moderaterna. Moderaterna har ju inte gjort något annat under mandatperioden än att tala om välfärden samtidigt som de monterar ned den.
Men det kanske räcker med att centern hamnar under spärren för att stoppa systemskiftet. Ingen kan ju ta dessa narrar på allvar. Hoppas man.

tisdag 15 juni 2010

Dags att infria folkomröstningsresultatet

Oljekatastrofen i Mexikanska Golfen beskrivs i omfattning som om hela Östersjön vore förorenad. Det säger också en del om hur lättsinnigt vi handskas med olja och kemikalier som fraktas över Östersjön i stora tankers (och olyckor har ju hänt flera gånger). För att inte tala om att vi låter kemikalietransporter befara Mälaren, hela Mälarregionens dricksvatten. Vad gör vi om det händer något där?

Inget av detta kan dock jämföras med vad en kärnkraftsolycka skulle ställa till med. Vi lever ännu med sviterna efter Tjernobylkatastrofen med förhöjda cesiumvärden i fisk, kött, bär och svamp i Mellansverige. Och vi fick ju bara igår se vad säkerheten är värd på Forsmark. Och den dåliga säkerheten har vi sett värre prov på häromåret då man var nära en härdsmälta.

Upp till 12 miljarder ska privata aktörer betala själva om en olycka inträffar. Det är ju ingenting! Halva Sverige kan bli obeboeligt om det vill sig illa (inklusive våra grannländer).

Och hur man kan förespråka fler reaktorer utan att ha löst problemen med avfallet är redan det anmärkningsvärt. Istället för att ytterligare bygga på det livsfarliga avfallet är det dags att kraftigt eleffektivisera, bygga ut vindkraft och bioavfall. Det var vad majoriteten röstade för 1980 och nu är det 2010. Dags för avveckling!

Reinfeldt är som kungen

Hur många gånger kan Sifo eller andra opinionsinstitut på diverse mediers uppmaning fråga vem de vill se som statsminister - Mona Sahlin eller Reinfeldt?

Det talar ju för att man inte har någon vettig politik att komma med, utan måste lita till personpolitik/journalistik. För även om många inte gillar Mona Sahlin, kanske de ändå föredrar en rödgrön regering framför fortsatt systemskifte. Folk kanske gillar Reinfeldt som person eller som frontfigur, ungefär som kungen, men vill de ha moderat politik? Många opinionsundersökningar, inte minst den större SCB-undersökningen visar ju att folk, trots Mona Sahlins impopularitet, är beredda att ge de rödgröna en chans. Och jag förstår dem.

måndag 14 juni 2010

Kultur utan valfrihet

Kulturminister Lena Adelson-Liljeroth har skrivit ett inlägg i tidningen Resumé (pappersupplagan)där hon menar att de rödgröna är ett hot mot media. Att de förespråkar en massa förbud (här citeras särskilt miljöpartiet)genom att vilja begränsa reklamen om vissa saker i vissa medier.
Men alliansen är för valfrihet och konkurrens utropar hon.
HA! Är det någon som har begränsat valfriheten är det väl hon. Genom att återinföra inträdena på Stockholms muséer, genom att skära ned bidragen till fria teatergrupper och konstnärer. Om det inte lönar sig kommersiellt är det ju inte värt något. (Utom opera förstås, för det gillar eliten).
Min valfrihet begränsas inte bara av det. Jag tvingas ständigt möta reklam vart jag än vänder mig. Lyckligtvis respekterar reklamutdelarna texten Ingen reklam tack (som sitter på varenda dörr där jag bor)och jag behöver ju inte titta på TV4 eller andra reklamkanaler (men jag tycker det är synd att missa en del bra filmer). Men jag tvingas se de stora reklamsjok som förstör stadsbilden på ett antal platser i stan, där man täcker större delen av fasaden med oftast totalt enfaldig reklam (jag tänker också på hur det måste vara att jobba där bakom. Ett rent arbetsmiljöproblem skulle jag vilja säga).
Det är sorgligt att kalla denna minister för kulturminister. Hon har gett oss mindre kultur och mindre valfrihet.

lördag 12 juni 2010

Migrationsverket har vaknat

Äntligen börjar Migrationsverket ta åt sig av kritiken mot att Sverige bryter mot barnkonventionen genom att skicka tillbaka barn till länder i krig och konflikt. DN skriver idag om Migrationsverkets rättschef som protesterar mot en utvisning av barn till Gaza, som Migrationsdomstolen velat verkställa (men nu ställt in t v).
Det är bra att Migrationsverket fått upp ögonen för att Sverige bryter mot internationella konventioner och att detta verk varit i centrum för denna kritik. Är rättschefen ny?

V-dödaren

Vargar och valar får Andreas Carlgren att se åtminstone någon annan färg än grön. Samtidigt som hans departement har lanserat en kampanj för biologisk mångfald driver han i EU att man ska tillåta vissa valfångstkvoter.
Carlgren är sinnebilden för brist på trovärdighet.

Centern behövs inte

Idag skriver DN att välfärden aär viktigast för väljarna enligt DN/Synovate. Men bra då vet de rödgröna vad de ska fokusera på. De ska tala om nedmonteringen av välfärden och systemskiftet. Oerhört viktigt att de använder de begreppen för det är precis vad den här regeringen håller på med. Inte minst viktigt att klargöra för dem som fortfarande mot alla odds håller fast vid centern av gammal vana.
Det var trots allt en folkrörelse en gång. Idag har de helt förlorat sitt existensberättigande eftersom de för en alltigenom moderat politik och alltså inte behövs.

onsdag 9 juni 2010

Specialskola inte lönsam - skär ned

St Örjans skola för barn med särskilda behov skär ned. Där kan barn med diagnoser som adhd, Aspergers syndrom och autism få kvalificerad undervisning utifrån sina förutsättningar.
Men verksamheten är dyr, så därför minskar man den. Skolor ska ju vara lönsamma gubevars. Det drabbar många barn med de här problemen. Men bryr sig Stockholms stad? Nej, det är viktigare att man får öppna ännu en privatskola finansierad med skattemedel på den överetablerade skolmarknaden i Stockholm. Idén är ju att alla som vill och uppfyller några minimikrav ska få öppna en skola. Utbudet styr istället för behoven.
Självklart ska en skola som St Örjans få ytterligare medel för att stödja de här barnen, gärna på bekostnad av några av de skolor som idag drivs av riskkapitalbolag. Vågar oppositionen tänka annorlunda?

Nyanländ på den tomma marknaden

Nu har lille Billström kommit på en strålande idé. Asylsökande ska få arbeta från första dagen (DN Debatt 9/6)det underlättar integrationen. Återigen denna märkliga allianssyn att det är bara är att gå ut där på arbetsmarknaden, där jobben som står som spön i backen och arbetsgivarna bara väntar på att sjuka och nyss anlända icke svensktalande ska söka dem.
Här finns ingen insikt om att svenska arbetsgivare i väldigt liten grad söker invandrad arbetskraft. Tvärtom vittnar väldigt många invandrare som redan finns här och talar svenska, om att de blir bortsorterade redan pga sina namn. Om jobben ska bli fler är det väl hos arbetsgivarna man ska sätta in insatserna.
De nyanlända asylsökande kan nog bara räkna med att få jobb hos redan anlända landsmän som råkar ha ett eget företag. Och så växer segregationen och vårt samhälle delas upp, likt New York, i olika små ghetton där olika nationaliteter och kulturer lever sitt lilla liv. Men i New York bor fler människor än i hela Sverige. Vi har helt enkelt inte råd med en sådan utveckling.

tisdag 8 juni 2010

Medicinska experiment á la nazisterna

Man hinner inte mer än skriva att Israel och USA hotar folkrätten så kommer nästa bevis.
Utsmugglade dokument som säger att USA hade medicinsk expertis närvarande i sina tortyrkammare i Irak och på Guantanamo. De vill väl effektivisera sina tortyrmetoder så att inte folk dör innan de hunnit bekänna vad som helst för att få tortyren att upphöra.
Världens två största militärmakter (i förhållande till sina befolkningar) USA och Israel är så rädda för sin omvärld att de begår de grövsta av övergrepp.
I USAs fall är det närmast skrattretande om det inte vore så sorgligt. Amerikanerna är världens räddaste folk. USA skulle falla sönder av sina inre problem om man inte hela tiden kan mobilisera en yttre fiende. Efter världskriget var det kommunismen, men sen blev ju Sovjet Ryssland och fick nog av sig själv. Och Kina är en så viktig handelspartner och långivare så man får bortse från deras s k kommunism.
George Bush hade en mission när han blev president: att hämnas på Irak för att de hade hotat hans pappa. Hur skulle de kunna ge sig på Irak under någorlunda plausibla förhållanden? Då inträffar, som på beställning (ur deras perspektiv)11 september. Plötsligt fick nollan Bush ihop ekvationen och kunde börja peka ut "ondskans axelmakter" och den yttre fienden hade presenterat sig. Och då kunde man dessutom associera Irak med al-Qaida (absurt med tanke på att Irak då var det enda sekulariserade landet i Mellanöstern)och därmed motivera sin invasion. (Men Mellanösterns stora skurk Saudiarabien fick inte röras eller störas, fast det var just i denna överreligiösa miljö al-Qaida föddes).
Och för att bekämpa denna fiende har man nu tagit till rent nazistiska metoder. Det kan bara bära utför. Gör Barack Obama något åt detta?

Se systemskiftet i vitögat

Äntligen börjar några i oppositionen vakna till liv och inse vad som håller på att hända - nämligen att det finns långsiktiga ideologiska teorier bakom alliansens politik. Deras attacker på a-kassan och sjukförsäkringarna är ingen slump. Sven-Eric Österberg och Wanja Lundby-Wedin har förstått att alliansen vill skapa en låglönemarknad (debattartikel i AB idag. Enligt alliansens utsago för att skapa jobb, men vad de önskar är att sänka både löner och skatter.
Men de får inte ens medhåll av Stefan Fölster på Svensk Näringsliv om detta.
AB skriver: "För Anders Borgs tidigare statssekreterare Per Jansson, i dag avdelningschef på Riksbanken, är sambandet självklart.
– Ett ökat arbetskraftsutbud innebär att fler människor konkurrerar om samma jobb och det ger en allmän press nedåt på lönerna. Därigenom kan sysselsättningen öka
Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, tror inte att regeringen vågar berätta sanningen:
– De har varit rädda för att de inte kan förklara det här sambandet. En lönesänkning låter farligt."
Schlingman förnekar detta och säger: "– Är det något som är tydligt i Sverige är det att här sänks inte löner. Det är inte vår bevekelsegrund. Vi tror att effekten snarare finns i att fler människor aktivt söker arbete och att i kombination med det föra en politik för att öka kompetensnivån".
Men vi vet ju att alliansen har motarbetat vidareutbildning kompetensutveckling t ex genom att minska Komvuxplatserna.
Det är i dessa frågor oppositionen måste sätta in stöten. Visa på att systemskiftet redan är här. Flytta fokus från individnivån och att folk ska söka jobb. Problemet är ju att det inte finns tillräckligt med jobb. Det är ju där man måste börja. Att jaga ut sjuka människor på en arbetsmarknad där inte ens välmeriterade får jobb visar på en otroligt cynisk människosyn.
Lundby-Wedin och Österberg har rätt när de säger "tro dem inte". Nej, tro aldrig på alliansen, de har ljugit sig genom fyra års regeringsinnehav. Verkligheten har börjat tala.

måndag 7 juni 2010

Folkrätten är hotad

Hur länge ska Israel tillåtas bryta mot folkrätt, mänskliga rättigheter och FN-resolutioner? Svaret är väl att det går så länge USA gör detsamma. Världens enda två s k demokratier som struntar i det världen kommit överens om. Det ställer dem ju i samma dager som världens övriga skurkstater.
Problemet är att om andra länder inte bara fördömer Israel (och USA) utan agerar kännbart t ex med handels-kultur och idrottssanktioner, kommer ingenting att hända. Och händer ingenting kommer folkrätten till slut att urholkas och förlora sin mening.
Israel spottar på världens gemensamma regelverk och är därmed en lika god kålsupare som Iran. Det är märkligt hur likartad deras retorik är om varandra.
Det är glädjande att Carl Bildt är så fördömande i sina uttalanden, men det räcker inte med det.

Carlgren skickar vykort på hotade arter

"Andreas Carlgren i nationell satsning för biologisk mångfald: 290 kommuner får vykort som uppmärksammar hotade arter
Det lokala naturvårdsarbetet är centralt för att bevara biologisk mångfald. Det är innebörden i den nationella satsning för att uppmärksamma hotade arter och betydelsen av biologisk mångfald som Miljödepartementet, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna presenterar idag. Landets 290 kommunstyrelseordföranden får ett vykort med en för kommunen hotad art och en uppmaning att agera. "

Ovanstående står att läsa på www.regeringen.se "Vargjägaren" Carlgren kommer att skicka ut vykort på hotade arter. Vissa kommuner kommer alltså att få vykort på vargar eller? Tala om hyckleri och dubbelmoral. Här ryker det sista av Carlgrens trovärdighet.

söndag 6 juni 2010

Utan personligt ansvar i toppskiktets kotteri

I SvD har Andreas Cervenka gjort en utomordentlig analys av Carl-Henric Svanbergs insats som chef i BP http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/obegripligt-svanberg_4764757.svd
Här ser vi ännu en chef med topplön som helt tappar koncepterna när det verkligen gäller. Så går det när man i svågerpolitikens namn värvar kompisar och släktingar inom sitt lilla kotteri. Vi ser det överallt.
Miljonlöner, bonusar och fallskärmar är det viktiga, att göra jobbet är sekundärt. Och kamraterna runt omkring ursäktar, fallskärm utlöses och sedan värvas man till en ny post att missköta. Det är i alla fall så det ser ut för en utomstående.

lördag 5 juni 2010

Närförorterna unik miljö

En kvinna i Årsta skriver en debattartikel i dagens Aftonblad om den absurda byggpolitiken moderaterna driver i den här staden.
Framför allt vill de komma åt allt som heter utsikt och vatten. Inte nog med att de fortsätter med bostadsrätter trots att staden skriker efter hyresrätter så att de stora kullarna av 80- och 90-talister ska kunna hitta någonstans att bo utan att skuldsätta sig än mer (än studielånen), dessa bostadsrätter ska dessutom byggas på berg och vid vatten som hindrar tidigare bostäder att komma åt det som en gång gjorde att de som bor där valde att bo i Stockholms förorter.
Landskapsarkitekter göre sig icke besvär här. Möjligtvis kan man släppa fram arkitekter i Wingårds anda, vars utgångspunkt verkar vara att slå Stockholms city i otrivsel.
Våra förorter ligger mellan Stockholms gröna kilar. Låt kilarna finnas kvar, de är unika för en storstad. Bättre att bygga ut tät kollektivtrafik runt Mälaren, så att trycket på Stockholm lättar. Vi vill inte se en utveckling á la utvecklingsland.

fredag 4 juni 2010

Björklunds felsyner

Björklund har rätt i en hel del när det gäller skolan. Men han bortser från stora delar av verkligheten.
Han tittar på den finska skolan och menar att de har så goda resultat för att lärarna fortfarande åtnjuter stor respekt i det finländska samhället. Men han ser inte hur befolkningssammansättningen ser ut. I Finland finns relativt få invandrare i förhållande till befolkningen som helhet. I vissa svenska skolor talas tiotals språk och många elever har inte hunnit tillägna sig tillräckligt med svenska innan de placeras i en vanlig klass. Det påverkar inte bara den enskilda eleven utan också den omgivande klassen.
Björklund vill att man ska börja skolan tidigare, han har t o m talat om femåringar. Det finns säkert femåringar som är skolmogna, framför allt flickor. Men det talas aldrig om att vissa (särskilt pojkar) inte är skolmogna ens vid åtta års ålder. Förr gjordes skolmognadsprov och man lät dem som inte klarade provet stå över ett år. Det gynnade säkert de flesta barn (och kanske slapp de då få någon bokstavskombination typ ADHD stämplad på sig), men för många föräldrar kanske det är svårt att ta.
Betyg är Björklunds käpphäst. Det är ett faktum att betyg gynnar och stimulerar de duktiga, men kan sänka dem som har svårigheter. Skriftliga omdömen i kombination med utvecklingssamtal är att föredra åtminstone till årskurs 6. Tycker de skriftliga omdömena och samtal ska fortsätta i högstadiet, men att de kan kombineras med betyg också. Då blir det tydligare för eleven vad bokstavs- eller sifferkombinationen står för (om man nu kan bestämma sig för vilket system man ska ha). Betyget handlar mer om att ha ett urvalsinstrument till gymnasiet, men i privatiseringens spår avgör väl ändå annat idag (de s k friskolorna får ju välja bort elever).
Däremot håller jag med Björklund om att när man ser hur det ser ut i vissa skolor, lite ordning och reda och disciplin faktiskt behövs (t ex att inte svära åt andra elever och lärare, använda mobilen på lektionerna etc) Förstod inte Maria Wetterstrands tal om kreativitet i en TV-debatt häromdagen som någon slags motsats till detta. Vem kan vara kreativ i ett rörigt och stökigt klassrum?

Börja tala om systemskiftet!

Nu börjar det bli riktigt allvarligt. Moderaterna är större än s och alliansen leder i den senaste opinionsundersökningen.
Det är dags att sluta med sifferbollandet och börja tala om systemskiftet. Istället för att grotta ner sig i diskussioner om enskilda skattesatser och höjningar och sänkningar av diverse avgifter måste de rödgröna ta ett helhetsgrepp på hur samhällsutvecklingen ser ut med alliansen.
Alliansen, läs moderaterna, har på ett subtilt sätt och med ett språkbruk som talar om motsatsen, börjat montera ned de viktigaste byggdelarna i välfärdssamhället. Man har försvagat fackföreningarna genom att sänka a-kassan och höja avgifterna, vilket fått framför allt de som har störst behov och minst råd att vara med i facket (skapar låglönemarknad vilket är önskvärt i ett nyliberalt samhälle). De har också försämrat sjukförsäkringen med de konsekvenser vi sett för många sjuka människor. Man vill öppna för privata försäkringar för att minska viljan hos den välbeställda medelklassen att bidra till gemensamma lösningar.
Därutöver ska den offentliga sektorn privatiseras och det gör man så sakteliga, med skattemedel som alltså förs över från det allmänna till det privata. Och i privat regi försvinner offentlighetsprincip, meddelandeskydd för de anställda m m. Ansvarsutkrävande försvåras. Vi har redan sett flera fall av korruption bland dessa företag (det är lättare att upptäcka eventuell korruption inom det offentliga).
Och så skattesänkningar som mest gynnar de mest välbeställda.Exemplen kan göras betydligt fler.
Men det är som sagt helheten i systemskiftet som måste kommuniceras och de allt större klyftor vi fått i samhället pga den förda politiken. Köper det svenska folket det moderata nyspråket ännu en gång? Vill vi verkligen ha det här samhället?

onsdag 2 juni 2010

Gunilla Carlsson undergräver biståndet

Moderaterna har aldrig gillat bistånd och deklarerar tydligt att de är emot enprocentmålet. Där har de fått så pass mycket mothugg från de andra allianspartierna att de inte kunnat göra alltför radikala ingrepp i biståndet. Istället har de valt en långsiktig (och mycket smart) strategi. När hörde man senast biståndsminister Gunilla Carlsson tala om biståndet utan att nämna (brist på) resultat, ordning och reda eller korruption. Allt för att på ett subtilt sätt undergräva trovärdigheten i det bistånd hon satts att förvalta och där hon själv tar åt sig all ära av att förändra. Det hon kallar sin effektivitetsagenda är ju i själva verket den som både givar- och mottagarländer kommit överens om, nämligen den s k Parisagendan, Aid Effectiveness, som 120 länder och organisationer enades om i Paris 2005 och som i princip ska vara genomförd 2011.
Men medan hon får credit (och med all rätt) för sin förändringsagenda internationellt och kan skryta med världens högsta bistånd (som nu är 1,12 procent pga av att bruttonationalinkomsten, BNI, sjunkit pga krisen och inte för att alliansen fört en specifik ekonomisk politik. Enprocentmålet är kopplat till BNI och förra året hade man räknat med högre BNI och budgeterat därefter, vilket gjorde att biståndssumman blev högre just 2009. Normalt sjunker ju biståndet med minskande BNI), pratar hon härhemma alltid om biståndet i termer av brist på resultat och korruption. Så också i dagens debattartikel i Aftonbladet där hon och Anders Borg skriver: Därför fortsätter regeringens arbete med att skapa ett bistånd som präglas av ordning och reda och resultat.".Därmed subtilt antydandes att hon håller på att rensa upp i det "gammelbistånd" som tidigare damp ned i "svarta hål", vilket är andra uttryck hon tidigare använt i artiklar. Ett annat sätt är att blanda ihop Sidas två anslag; det som går till bistånd och det som är Sidas eget förvaltningsanslag. Det senare verkar ha misskötts de senaste åren, sen Sida gjorde om sin organisation på regeringens inrådan.
Vi har en hög biståndsvilja i Sverige. Det är den hon måsts knäcka för att kunna minska biståndet. Må hon inte lyckas.