lördag 30 juni 2012

Kolla männen, Migrationsverket

Heder åt Nyamko Sabuni som nu verkar vilja ta tag i den absurda lagstiftning som gör det möjligt för män att gång på gång ta hit kvinnor från andra länder, som de sedan misshandlar och dumpar.
Det är underligt att Migrationsverket, som annars verkar så noga med bakgrundskoller och tycker att 90-åriga sjuka kvinnor ska utvisas, inte kan se ett mönster när samma man flera gånger tar in kvinnor som sedan blir utvisade, utan att mannen granskas.
Ser fram emot tydliga direktiv och ny lagstiftning.

måndag 18 juni 2012

Kompetensbrist på apoteken

Läkemedelsverket har gjort en undersökning på apotek och livsmedelsaffärer som säljer läkemedel, där de utgett sig för att representera olika grupper och bett om råd för olika typer av besvär och vilket läkemedel som skulle passa bäst.
"I två av tre butiker rekommenderades läkemedel trots att personal ska hänvisa till vårdrådgivning eller apotek och vart tionde råd var till och med farligt.
Den höggravida råddes att ta ett preparat med acetylsalicylsyra – exempelvis Magnecyl eller Treo – trots att det är välkänt att det kan orsaka komplikationer som moderkaksavlossning och problem med hjärta och lungor hos den nyfödda."
Man kan ju tycka att folk kanske skulle vara försiktigare med att be om läkemedelsråd i en livsmedelsaffär, men när tabletter blivit en vardagsvara i butiken kanske det inte är så konstigt. Framför allt är det allvarligt att också apotek ger fel råd. Men kvalitetssäkringen brister här som överallt annars.
Dessutom har det ju blivit en helt barock situation när det gäller apoteken. I flera stora förortscentrum runt Stockholm finns upp till tre olika apotek. Men i glesbygd, där det inte lönar sig på samma sätt, läggs de istället ned.
Ytterligare en privatiseringsreform som fått negativa konsekvenser. Och där man nu, med ett överutbud av apotek på vissa håll, inte heller har helt kompetent personal. Det är ju brist på apotekare. Och nu är det fler som konkurrerar om dem som finns.

söndag 17 juni 2012

Vargarna är inga gosedjur

Efter det tragiska dödsfallet i varghägnet i Kolmården finns risk för att varghatarna tycker sig ha fått vatten på sin kvarn. Men djur i fångenskap reagerar inte på samma sätt som djur i naturen. Det är viktigt att hålla i minnet. Det är fortfarande 192 år sedan en människa dödades av en varg i det fria.
Vargen är alltså skygg av naturen. Men i fångenskap kan den lätt bli trevlig och visa vanliga hundegenskaper. Och man kan då tro att den också är som en hund. Detta gäller för övrigt många rovdjur i fångenskap. Men, särskilt i flock, kan vissa beteenden uppenbarligen trigga dem till attack.
Det är för övrigt märkligt att man låter besökare gå in i varghägnet. Då har man verkligen börjat tro att det är hundar man har att göra med. Men t o m hundar kan ju bita främlingar om de beter sig på något visst sätt.
Man får hoppas att djurskötarna i Kolmården tar lärdom av det här och framför allt inte straffar vargarna, såvida inte någon visar ett sjukligt beteende (att attackera under vissa omständigheter är inte sjukligt hos djur). Framför allt bör besökare hållas utanför hägnet. Om inte annat för att inte störa djuren. De är inga gosedjur man gullar med titt som tätt.

lördag 16 juni 2012

Miljömål väger lätt när Bromma förnyas

Nu ska Bromma flygplats rustas upp med nya terminaler för 3,5 miljarder. Visserligen finns ett avtal om att Bromma ska få vara kvar till 2038, men då har man påpassligt sett till att Tvärbanan får en hållplats där.
Det barocka i att ha en stor flygplats nästan mitt i city kommer förstås inte att noteras av de styrande förrän det händer en olycka där. Det buller och de utsläpp som flygplanen åstadkommer väger tydligen lätt i förhållande till elitens behov av en närflygplats. Regeríngens miljömål är det ingen som bryr sig om, allra minst regeringen själv.
Därför kommer inget att hända före 2038 och då lär vi ändå vara förbi "the tipping point" i flera avseenden. Det kanske inte spelar någon roll då med en flygplats mer eller mindre. Om vi inte har slutat flyga av andra skäl dessförinnan.
Men det beror nog i så fall på ekonomisk bankrutt snarare än miljömässig.

torsdag 14 juni 2012

S och FP pekar ut grupper istället för problem

Socialdemokraternas förslag om sommarskola för svaga elever är ett utslag av samma sorts tänkande som folkpartiet har om integrationen. Allt ansvar läggs på den grupp där det finns problem.
Får du inget jobb som utrikes född är det ditt eget fel, då får du flytta. Har du inte godkända betyg får du inget sommarlov.
Men i båda dessa sammanhang ligger strukturella problem i botten. Folkpartiet verkar helt bortse från den främlingsfientlighet som gör att arbetsgivare direkt lägger sökande med utländska namn åt sidan. Dåliga betyg kommer av dålig undervisning i skolor som inte fungerar optimalt (sen finns det naturligtvis omotiverade invandrare och elever också, men det är inte grundproblemet).
Det är trist att se att både fp och s fiskar i olika grumliga vatten och pekar ut särskilda grupper som redan har problem och pressar dem ytterligare.
Men det är naturligtvis mer lättköpt och kanske lättare att åtgärda än att ta itu med arbetsmarknad och skola som de ser ut idag.

onsdag 13 juni 2012

Kända byggnader används för företagsjippon

Man tror först att det är ett aprilskämt eller ett fotomontage - men det verkar vara verklighet. Denna fula byggnadsställningslika krog på Operans tak ska tydligen förfula stadens gamla centrum till november.
"Samarbete med näringslivet ligger ju i vårt uppdrag från regeringen, så vi tycker att det här kan vara ett bra försök, säger Operans vd Birgitta Svendén. "
Man hade ju hoppats att samarbete med näringslivet kunde ske via Operans scen om det nu måste ske. Nu befarar bl a Skönhetsrådet att fler företag vill använda Stockholms kända byggnader för sina jippon. I så fall kanske man kan hoppas på att någon täcker över det s k Waterfront. Denna malplacerade 60-talskub skämmer verkligen sin plats bredvid Stadshuset. Men det är troligare att någon får tillstånd att bygga en glashiss utanpå Stadshusets torn.
Riksantikvarieämbetet är tydligen med på noterna i Operafallet. Lekstugan i Stockholm sprider sig.




måndag 11 juni 2012

Fritt fram att tvivla på euron

Nu är det ingen hejd på domedagsprofetiorna. Sen Peter Wolodarski i DN tagit sin hand från euron är det fritt fram att måla upp den ena förfärliga bilden efter den andra av Europas framtid. Jämförelser med 30-talet görs titt som tätt och alla tyckare, ekonomer och krönikörer är lika pessimistiska.
Vi som aldrig trott på detta ekonomiska experiment som euron utgör förvånas inte. Tvärtom förutsade tvivlarna just det här. Men det är aldrig kul att säga "vad var det jag sa".
Till skillnad från dem som talade om EU som ett fredsprojekt i högstämda termer, förstod vi från början att EU är ett ekonomiskt projekt vars syfte är att låta kapitalet vandra fritt över gränserna. Kronan på detta verk var euron. Denna krona sitter ju numera ganska mycket på sned som vi kan konstatera. Så går det när man med hybris om ett i förlängningen Europas förenta stater, inte förstår att samma ekonomiska politik inte kan gälla alla och att förutsättningarna för ett industriland som Tyskland och ett mer agrart land som Grekland, men även Spanien och Irland, ser helt annorlunda ut.
Nu står EU-ledarna där med sina tvättade halsar och lånar ut än mer av allas våra gemensamma skattepengar till länder som haft dumdristiga regeringar. Men dummast var dessvärre de som till varje pris ville införa euron. Och de flesta av dessa länders regeringar lät inte ens sina medborgare rösta om ifall de ville ha denna olycksaliga valuta.

söndag 10 juni 2012

Den nysvenska modellen

Stefan Stern gör idag på SvD:s Brännpunkt ett inlägg i egen sak om vinster i välfärden. Denna (förhoppningsvis) f d sosse och numera rådgivare i någon stor koncern för välfärdstjänster, tror att mångfald och kvalitet hänger ihop med vinst.
Mycket talar ju för motsatsen. Inte minst skandalerna inom de stora vinstdrivande koncernerna visar ju att vinst korrumperar verksamheten på olika sätt (antingen genom dåliga förhållanden inom verksamheten som i Caremas fall, direkt olagliga bedrägerier där icke genomförda besök i vården bokförs som sådana, som Attendo Care, eller i skolans betygsjakt där rektorer beordrar lärare att ge höga betyg för att garantera elevunderlaget och därmed skolpeng som kan bli vinst).
Man ska inte dra alla över en kam givetvis, men när vinstpengar kommer in i bilden finns alltid risk för korruption. Det finns inget som säger att offentligt driven verksamhet inte kan ha olika pedagogiker och inriktningar. Det har ju alltid funnits. Ta olika musikskolor, idrottsgymnasier etc. Sådant fanns före vinstdrivande utländska koncerner som skor sig på svenska skattemedel. Det finns heller inget som hindrar att man startar skolor, vårdcentraler etc för egna pengar, bara man följer vissa uppställda kriterier. Det är det som betyder privat i min värld.
Inget av det Stern beskriver betecknar det som förr var "den svenska modellen". Men här har Stern övertagit Schlingmans nyspråk och försöker beskriva världens mest liberala hantering av välfärdstjänsterna som "den svenska modellen". Fast detta är ju också en svensk modell förstås. En nysvensk.

Per Schlingman fast i nyspråket

Katrin Kielos låter sig i dagens AB nästan duperas av Per Schlingman, som ständigt beskriver Sverige i socíaldemokratiska termer, ett Sverige som hans politik håller på att utplåna. Nej, Katrin, Per S har inte blivit sosse. Han fortsätter bara med sitt nyspråk och hoppas att den bild han ger av Sverige ska fastna utomlands, för att sedan kunna beskrivas som den Sverigebild som vi själva ska lapa i oss.
Men så ser ju inte verkligheten ut längre.
Däremot har Kielos rätt i att Löfven och socialdemokraterna nu måste börja positionera sig. Johan Croneman i DN kallar Löfven för Garbo. Och den markägare som sätter upp långa banderoller mot E4 norrut strax norr om Norrköping undrade senast om Löfven har mörk eller ljus röst. Ja, imitatörerna har problem, de fortsätter imitera Göran Persson i brist på annat.
Det man är rädd för är väl att sossarna ska flörta in sig hos något av de små borgerliga partierna. Löfven ger i alla fall inget sken av att vilja samarbeta med vänstern.

lördag 9 juni 2012

Alliansen rasar och sossarna velar

Det går inget vidare för regeringen i opinionsmätningarna just nu. I den senast refererade har kd sjunkit till 2,4 procent, ett nytt bottenrekord.
Reinfeldt tycker plötsligt att regeringen granskas för mycket och att oppositionen kommer undan för lättvindigt (finns inte mycket att granska där heller). Alliansens snart sex år vid makten bör dock granskas än hårdare. Det måste bli tydligt vilket slags samhälle de har skapat (om det nu undgått någon). Det är förstås också viktigt att i tid få veta vad oppositionen egentligen vill. Sossarna fortsätter vela. Tror de skulle behöva en partisplittring, nu blir det varken hackat eller malet.

Moderaterna har skapat bostadsbristen

Jag blir rasande när jag läser om bostadsbristen i Stockholm i DN. Det skulle nämligen inte behöva vara så här illa. Men moderaterna har sett till att över 100 000 lägenheter har försvunnit från hyresmarknaden och de allmännyttiga företagen.
De har sett till att man måste vara miljonär eller evigt skuldsatt om man vill bo i huvudstaden. De allmännyttiga företagen kom till just för att det ansågs vara en social rättighet att bo. Och här kunde staden erbjuda inflyttade lägenheter enligt ett kösystem. Detta system har väl nästan klappat ihop idag, då det finns allt färre lägenheter att förmedla.
Men kom ihåg vilka det var som såg till att det ser ut som det gör i Stockholm idag. Medvetet skapad bostadsbrist. Eller trodde verkligen m att det här skulle gynna tillväxten?

tisdag 5 juni 2012

Rätt verklighetsbeskrivning vinner val

Nu börjar t o m SvD:s ledarskribenter tycka att begreppet förnyelse låter dammigt. De som allra ivrigast försökt övertyga oss om att de s k Nya moderaterna var något annat än de gamla. Och som tjatat och tjatat om att socialdemokraterna måste förnya sig. Det gjorde de ju på 90-talet och blev moderaterna light, vilket de dessvärre verkar vilja fortsätta vara.
De som kommer att vinna nästa val är de som kommer närmast i att beskriva den verklighet som människor känner igen sig i och också vilja göra något åt det.
Här är det uppenbart att moderaterna helt tappat tolkningsföreträdet. Väldigt få känner igen sig i den bild de försöker ge av Sverige. M:s partisekreterare Kent Persson har ju kommit ut som ännu en historierevisionist i moderaternas led, genom att påstå att moderaterna aldrig pratat om massarbetslöshet. Och det var ju så kort tid som för sex år sedan. Desperationen är uppenbar.

Men det som sipprar ut från S-högkvarteret lovar inte heller gott.
Den som vågar satsa på en offentlig sektor (det är ju det enda sätt stat och kommuner kan skapa jobb på) utan att gå omvägen runt riskkapitalister och löften att kreti och pleti kan starta skolor och vårdcentraler vare sig det finns behov av det eller inte, kanske har något att vinna.

lördag 2 juni 2012

Tätortsnära natur bidrar till mångfald för både natur och boende

Idag var arkitekten Ola Andersson intervjuad i Stockholmsdelen av DN. Han klagar på att Stockholm inte får växa till en riktig storstad. Det är för mycket skog och natur här. Han ser helst att alla förorterna i Stockholm byggs ihop, med den stora allén genom Hammarby Sjöstad som modell.
Man blir mörkrädd. För det första skulle ett sådant tilltag strida mot idén om att behålla den biologiska mångfalden. Det finns bara sex procent riktig naturskog kvar i Sverige och en hel del av den är tätortsnära. Resten är plantager.
Ola Andersson hänvisar också till rutmönstret i innerstaden som grundlades redan på 1600-talet och att det minsann tjänat stockholmarna väl. Fast egentligen har det inte det. Rutmönstret var en idé som kom från kontinentens södra delar eller t o m ännu längre söderut, där det är mycket varmt stora delar av året. Då är det bra med raka, gärna breda gator som låter vindarna spela fritt och skapa svalka. Det är dock sällan detta passar vårt klimat. Vi kämpar fram på breda gator med nordanvinden vinande i öronen och snökorn som förblindar vår syn. Slingrande gator, som skapar fickor med lä, skulle passa mycket bättre i vårt klimat.
Trots att han inte tror det, är det många stockholmare (troligtvis en majoritet) som faktiskt väljer att bo i en förort för att det är nära till naturen. Läs ett antal bostadsannonser och du fattar Ola.
Dessutom visar många medicinska undersökningar på att vi mår bra av att ha natur omkring oss i form av träd och vatten. Det är ingen tillfällighet att överhetens slott och herrgårdar ligger på de vackraste platserna i Sverige.
Jag tycker Ola Anderssons hus i Kärrtorp, (vackra färggranna radhus), som vann omröstningen om Årets Stockholmsbyggnad, väl förtjänar det och skulle också ha röstat på dem. Men de som vill bo i sådana hus vill också ha natur runt omkring.
Många förorter fungerar mycket bra och människor trivs där. Och vi bor här för att vi både får natur och nära till storstaden.

fredag 1 juni 2012

Påföljd nödvändig för förstagångsbrott

Slopa fängelsestraff för förstagångsförbrytare är ett nytt käckt förslag från en utredning om straffsystemet i Sverige. Detta ska gälla allt från rattfylleri och stöld till sexualbrott.
Tja, man kan ifrågasätta om någon blir bättre av att sitta i fängelse. När det gäller rattfylleri handlar det väl ofta om ett varv på torken istället (om personen är tillräckligt intresserad av att bli nykter).
Men när det gäller sexualbrott, vilket också ofta inbegriper våld och hot, kommer saken i ett annat läge.
Förbrytaren har ofta en relation till offret, en relation som ofta inbegriper förföljelse och trakasserier av offret. Där måste man kunna hålla vederbörande borta från offret. Det är möjligt att fotboja och vård skulle fungera. Men alltför ofta verkar det som att gärningsmannen (oftast en man) ändå lyckas komma åt sitt offer på olika sätt. Då är det offret som är frihetsberövat. Bara att veta att antagonisten för en tid är ur vägen, kan vara tillräckligt för att en kvinna kanske ska kunna skaffa ny identitet i värsta fall, eller i alla fall få kraft att lämna sin plågoande.
En annan synpunkt är att det faktiskt är viktigt att något händer om en person begår ett brott. Fängelse är som sagt inte alltid bästa lösningen, men en ung förstagångsförbrytare måste få någon form av påföljd direkt. Det kan ha en avskräckande verkan. Som det nu är lämnas ofta förstagångsbrott utan åtgärd, vilket ofta leder vidare i kriminalitet.