fredag 1 juni 2012

Påföljd nödvändig för förstagångsbrott

Slopa fängelsestraff för förstagångsförbrytare är ett nytt käckt förslag från en utredning om straffsystemet i Sverige. Detta ska gälla allt från rattfylleri och stöld till sexualbrott.
Tja, man kan ifrågasätta om någon blir bättre av att sitta i fängelse. När det gäller rattfylleri handlar det väl ofta om ett varv på torken istället (om personen är tillräckligt intresserad av att bli nykter).
Men när det gäller sexualbrott, vilket också ofta inbegriper våld och hot, kommer saken i ett annat läge.
Förbrytaren har ofta en relation till offret, en relation som ofta inbegriper förföljelse och trakasserier av offret. Där måste man kunna hålla vederbörande borta från offret. Det är möjligt att fotboja och vård skulle fungera. Men alltför ofta verkar det som att gärningsmannen (oftast en man) ändå lyckas komma åt sitt offer på olika sätt. Då är det offret som är frihetsberövat. Bara att veta att antagonisten för en tid är ur vägen, kan vara tillräckligt för att en kvinna kanske ska kunna skaffa ny identitet i värsta fall, eller i alla fall få kraft att lämna sin plågoande.
En annan synpunkt är att det faktiskt är viktigt att något händer om en person begår ett brott. Fängelse är som sagt inte alltid bästa lösningen, men en ung förstagångsförbrytare måste få någon form av påföljd direkt. Det kan ha en avskräckande verkan. Som det nu är lämnas ofta förstagångsbrott utan åtgärd, vilket ofta leder vidare i kriminalitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar