torsdag 31 mars 2011

Petitessernas högborg

EU är inne och petar i sånt de inte har med att göra igen. Men något ska väl de tusentals byråkraterna syssla med. Nu vill de momsbelägga frivilligorganisationer som idrottsklubbar och liknande. Varför i hela friden då? Dessa organisationer fraktar inte varor över gränser, berör inte den inre marknaden. De försöker vara så självförsörjande det går, men får också stöd från samhället, för att samhället ser en poäng i att de finns och klarar att bedriva en vettig verksamhet. Som jag har påpekat tidigare, EU är petitessernas högborg. Äntligen något de lyckas med. Om inte dumma länder som Sverige protesterar. Men då finns ju EU-domstolen, som numera är den övergud vi alla måste lyda.

Vänstern behövs

Det finns en lätt frustrerad ton i artiklar och kommentarer till att topparna i s-ledningen nu får gå en efter en. Men det var ju detta man ville! Här kommer den efterlängtade förnyelsen. Men sen kanske det är stopp. Tommy Waidelich svävade på målet runt jobbskatteavdrag och rutavdrag. Å andra sidan, varför ska S ta ställning till om de vill ha kvar moderata lösningar? Journalisterna är helt fixerade vid skatter och bidrag (avdrag menar jag), de har väl själva blivit beroende av dem (det är ju så lätt att bli bidragsberoende, som moderaterna brukar säga). Förslaget att satsa på utbildning för att göra människor mer matchade att ta lediga jobb, verkar mer proaktivt än att låta dem ramla ner olika faser, där fattigdomen lurar runt hörnet. Än ska vi inte ge upp om socialdemokraternas utvecklingsmöjligheter. Men det känns som det behövs en vänster som driver på.

onsdag 30 mars 2011

Björklund och bombhögern

Bombhögern förnekar sig aldrig. Den gamle majoren Björklund sörjer för att Sverige inte krigar mera. Istället anklagas socialdemokraterna för feghet när man inte vill bomba i Libyen med risk att träffa "drogade barnsoldater" som Juholt uttryckte det. Ja, det vet man ju att när inte det vanliga fotfolket finns att tillgå, utan det är just de som uppreser sig mot diktatorn, då beordrar han fram vad han kan få. Allt ifrån Främlingslegionen, andra legoknektar och barn som inte har något att sätta emot. FN skulle kunna beordra in fredsbevarande trupp. Men de skulle omedelbart råka i strid. Och idag vill ingen ha ett nytt Afghanistan. Världen står som vanligt maktlös när en civilbefolkning kämpar för sin frihet.

Den sjuka sjukförsäkringen

"Finns ingen arbetsförmåga alls kommer man efter tre månader tillbaka till sjukförsäkringen," säger socialförsäkringsminister Kristersson som svar på ett upprop från 108 läkare om att stoppa utförsäkringarna från Försäkringskassan. Ja, med Kristerssons lön är det säkert inga problem. Men vi har läst om alltför många som just under dessa tre månader kliver ner i fattigdom (ett okänt begrepp i Kristerssons och alliansens värld). Som långtidssjuk har man redan en låg ersättning, men måste förstås ändå betala de månatliga kostnaderna i form av hyra, el, mat etc. Därför har många inga marginaler alls när de kommer till de tre månaderna utan ersättning. De kanske måste uppsöka socialen. Som i sin tur säger att de först måste göra sig av med tillgångar som kan generera pengar, som t ex bil, dator eller andra produkter. Finns ingen arbetsförmåga alls bör man inte lämna försäkringen överhuvudtaget, det säger sig självt. Och att sjukas läkarintyg överprövas av försäkringsläkare som inte ens träffat patienten är ju direkt oetiskt. Och att vi kan ha en regering som stiftar denna typ av lagar är det mest oetiska av allt.

söndag 27 mars 2011

Ingen förnyelse på högerns villkor

Vad man kan glädjas åt i samband med valet av Juholt och hans installationstal, är att högern börjar bli nervös. De kan inte nog understryka hur gammaldags och visionslöst talet var. Arkelsten efterlyser ordet "förnyelse". Men förnyelsen i socialdemokratin skedde på 90-talet, då marknadsliberalism var ordet på modet. Då började sossarnas kräftgång på allvar. Nu kan var och en se vart denna liberalism leder. Därför blev inte bara socialdemokrater glada när de hörde Juholts tal. Och den s k förnyelsen i moderaterna är ju bara retorisk, det har vi också kunnat konstatera. Det enda som hänt är att skatterna sänkts mer än Bo Lundgren någonsin vågat drömma om och att de skatter som finns kvar i stor utsträckning går till den lekstuga av i många fall oseriösa kapitalister den offentliga sektorn förvandlats till. Att socialdemokraterna ska stödja detta är högerns bild av socialdemokratisk förnyelse. I bästa fall sätter Juholt punkt för detta.

lördag 26 mars 2011

Låt socialdemokratin bygga innanförskap

Jag applåderade flera gånger i andanom när jag hörde ungefär den sista halvtimmen av Håkan Juholts installationstal. De saker han sa om den sociala välfärden kunde lika gärna ha varit ett V-tal.
Men journalisterna är oroliga. Socialdemokratin tittar bakåt, Johan Ingarö i AB skrev att det lät som om den som talade dog 1962 istället för föddes då (49 år i år).
Men jag tror att för dem som är födda på 90-talet är det Håkan Juholt sa kanske nyheter. Vad denna generation sett är en total urholkning av det välfärdssamhälle deras föräldrar växte upp i. De ser segregering, de ser tiggare på gatorna, många unga mår allt sämre av den press det handlar om att alltid vara rätt klädd, ytan betyder väldigt mycket. Och yta köps för pengar. De ser en arbetslöshet vi inte haft sedan 30-talet, en bostadsbrist i storstäderna som minner om 40-50-talet.
Vi är redan i forntiden gott folk. Så att börja se vad man kan göra åt orättvisorna är lika radikalt nu som då och det är klart högern duckar.
Ett ord som Juholt nämnde i sitt tal och som bör bli vägledande för den förhoppningsvis nyförlösta socialdemokratin är innanförskap. Ett tryggt samhälle ser till att också människor som hamnar i svårigheter fortfarande har ett skyddsnät omkring sig. De ska inte hamna utanför.
Alliansen myntade begreppet utanförskap. Och det är där de sett till att många människor hamnat. Så bryt med alliansens sätt att beskriva Sverige. Nu börjar människor, inte minst unga, att se vad den sorts politik alliansen bedriver, leder till.
Så låt oss hoppas att socialdemokratin börjar bygga innanförskap (och det kanske ser annorlunda ut än förr, för världen är annorlunda). Och i det arbetet har vänstern en given plats.

onsdag 23 mars 2011

USA alltid på "den rätta sidan"

Så har ånyo amerikanska soldater inte bara dödat och skändat civila afghaner utan dessutom fotograferat eländet. Vad är det för fel på dessa människor och vad i deras situation gör att de kan komma på idén att bete sig så här? Det är samma beteende som vi såg i Vietnam och i Irak.
"Överste Thomas Collins har i ett uttalande fördömt bilderna som armén är orolig ska förstöra relationer med det afghanska folket. Collins skriver att 'bilderna är motbjudande för oss som människor och strider mot de normer och värderingar som råder i USA' ".
Jag undrar om översten har rätt. Ja. man kan kanske säga att krig deformerar människor. Men väldigt mycket i det amerikanska samhället går ut på att förhärliga våld, bara det är "den rätta sidan" som gör det. Och amerikaner tror alltid att de representerar den rätta sidan.
Det är bara 50 år sedan USA var en apartheidstat. Ku Klux Klan tillåts verka fritt och fortsätta sin hatpropaganda mot afroamerikaner, homosexuella m fl.
Kommunistskräcken har övergått i terroristskräck. Bara de har en yttre fiende att bekämpa så att inte klyftorna och motsättningarna i det egna samhället blir för tydliga. För de lurar ju hela tiden under ytan och kommer då och då upp. T ex verkar en del, även politiker, beredda att åtminstone språkligt, ta till våld för att bekämpa rätten för alla att ha en sjukförsäkring.
Och överste Collins rädsla för att dessa soldaters beteende ska försämra relationerna till det afghanska folket är befogad. Vem vill i längden upprätthålla goda förbindelser med någon som i åratal låter förarlösa flygplan bomba landet med "civila förluster" som följd?

måndag 21 mars 2011

Manus som manus?

Igår såg jag den andra av millenniumfilmerna på TV. Åter förekom något som jag retat mig på många gånger i svensk film och TV-produktioner. Svenska TV-journalister och nyhetsuppläsare ställer upp och spelar sig själva när olika nyhetsinslag förekommer i filmer.
Jag tycker det är oerhört oseriöst att låna sig till detta. Det sänker trovärdigheten när de ena dagen kan sitta i något av TVs nyhetsprogram och läsa nyheter om allvarliga händelser i omvärlden, för att med samma allvar läsa fiktiva manus i någon film eller TV-serie.
Hur ser Journalistförbundet på detta? Vad har Sveriges Television för policy? Skulle vara intressant att veta.

Så undergrävs demokratin

Det är klart att världens ledare tvekar inför att ge sig på Khadaffi och utnämna honom till ärkeskurk. Det betyder ju att de själva gjort bort sig, valt dåligt sällskap och att deras högstämda prat om demokrati och mänskliga rättigheter visar sig vara bara hyckleri. De förlorar ansiktet m a o.
Och det finns ju fler ärkeskurkar i området, i arabemiraten och inte minst i Saudiarabien, detta medeltida samhälle med omänskliga regler för samhällelig samlevnad. Men höjs en enda röst mot detta? Nej, inte så länge oljan flödar. Tvärtom vrider nu västerländska ledare sina händer i rädsla för att det folkliga upproret ska sprida sig så att det hotar de gemytliga relationerna med arabvärldens oljemagnater.
Får man välja mellan stabilitet och demokrati kommer stabilitet först så inga invanda cirklar rubbas. Skulle de ändå göra det, och man måste göra en helomvändning under galgen, går spinndoktorerna igång för att bortförklara de senaste 50 årens stöttande av omänskliga och korrupta regimer. Samtidigt som de undergräver demokratin också i västerlandet. Om politik är lika med hyckleri varför br sig?

fredag 18 mars 2011

Brutaliserade barn

Vad händer med våra barn? I dagens AB finns en artikel om s k maktlekar, som går ut på att mobba kamraterna fysiskt och/eller psykiskt. Den som ger efter har förlorat.
Hur kommer det sig att den här typen av "lekar" blir populära? Ja, oftast leker ju barn det som de omges av. Och i dagens värld omges vi verkligen av olika former av brutalitet i massmedier och dataspel och kanske också i många barns verklighet.
Det deprimerande med denna brutalitet i olika former är inte bara att den finns, utan också att den hyllas, lyfts fram. Ända sedan utröstningsprogrammet "Robinson" började sändas på 90-talet, har väldigt mycket TV gått ut på att iscensätta olika psykologiska situationer där personer blir förtalade, förklenade och utröstade på olika sätt. Det är OK att sitta i någon "bikt" och snacka skit om andra.
I filmer och dataspel är brottslingar ofta hjältar, där fiffel och fusk applåderas som smart och skickligt. Och olika former av våld ständigt förekommande.
Petra Mede kommer att tänka på boken "Flugornas herre", där strandsatta barn skapar ett minisamhälle som strax går överstyr. Men de blir räddade på slutet. Blir vi det?

torsdag 17 mars 2011

Det handlingsförlamade EU

EU bygger nu sin nya stora utrikestjänst EEAS. Byråkrater tillsätts på löpande band. Visionen är ett starkt, enat Europa, som kan tala med en röst i säkerhets- och utrikesfrågor. EU ska bli en tydlig röst i FN och tala för hela Europa.
Det lär nog förbli en vision. När det verkligen gäller har Europas länder egna agendor och intressen. Vi ser nu ett handlingsförlamat EU som på sin höjd kan fördöma det som sker i Libyen. Sen kommer vi som vanligt att säga "aldrig mer" och tala högstämt om demokrati.
Det visar sig gång på gång. Det enda EU klarar av är att peta i sånt som det ändå inte bör lägga sig i, som antalet träd i hagar och liknande.
Sveriges största fråga i EU gäller snus. EU vill förbjuda svenskt snus att säljas. Varför snus och inte tuggtobak kan man fråga sig. Men egentligen är det en petitessfråga. Det som EU möjligen skulle göra var i så fall att minska den totala försäljningen av tobak från en allmän folkhälsosynpunkt. Men EUs motto är egentligen att allt ska få säljas fritt i EUs inre marknad, skadligt eller ej. Så det här med snuset är ännu en obegriplighet.
Sverige är en stor nettoinbetalare till EU. Får vi något igen?

onsdag 16 mars 2011

USA-modellen hägrar för alliansen

Expressen visar i en enkät att socialdemokratiska politiker vill att Håkan Juholt drar partiet åt vänster. Det är det jag säger, marknadsliberalismen är iskall (i alla bemärkelser).
Det är verkligen glädjande att så många socialdemokrater inser vad deras egen förnyelse kostat. Nu når marknadsliberalismen sin kulmen i Sverige och vi måste uthärda några år till, men sen kan kanske jämlikhet och lösningar för alla åter stå på agendan.
Sverige gick genom ett stålbad på 90-talet, då socialdemokraterna rätade upp en borgerligt fördärvad ekonomi. Tyvärr tog de till sig de borgerliga värderingarna och började sälja ut eller vinstbelägga statlig infrastruktur, med allmänt kaos som följd. Borgarna har inte lärt något av detta, utan nu står nya företag på tur för utförsäljning. Om inte de som är emot lyckas trycka på rätt knapp idag.
Tanken med att inget ska vara offentligt i alliansens Sverige, är att så småningom ska skatterna sänkas ännu mer och var och en ska betala de tjänster som nu är offentliga, själva. Det är USA-modellen som hägrar. Och därmed också ett av de mest ojämlika välfärdssamhällen som existerar.

tisdag 15 mars 2011

Den privata offentliga sektorn

1,3 miljarder betalar vi skattebetalare för att några inte vill betala fullt pris för städhjälp. Ja, men det ger ju vita jobb, argumenterar somliga. Men vid det här laget är vi uppe i samma skattebortfall svarta jobb kostar, som att subventionera Rut.
Precis som väntat är det dessutom främst de som skulle ha råd med vit städhjälp som utnyttjar Rut. Så vi andra subventionerar deras övriga konsumtion.
Och varför just städhjälp? Varför inte hårvård, bilverkstäder, restaurangbesök? Den verkliga valfriheten borde väl vara att varje medborgare fick ett antal kuponger att subventionera olika tjänster med.
- Jag skulle få lägga ned mitt städbolag om inte Rut fanns, säger en städföretagare. Ja, liksom flertalet skolor, vårdinrättningar och äldreboenden, som kallas privata, men som betalas med skattemedel. Men bolagssekretess hävdar de....
I alliansens Sverige är den offentliga sektorn privat.

lördag 12 mars 2011

Dödsstöt för kärnkraft

Inte nog med att japanerna fått se stora delar av sin kust och dess städer ödelagda av tsunamin, nu riskerar de en härdsmälta i ett kärnkraftverk. Som om de inte fått tillräckligt av radioaktiv strålning i sin tid (bomberna över Hiroshima och Nagasaki är ett brott mot mänskligheten som USA ännu inte fått stå till svars för).
Dessutom visar dagens händelse det otroligt sårbara i kärnkraften. Det går aldrig att helt bygga bort risker. Borde de tänka på som nu ska gräva ner svenskt kärnavfall. En vacker dag får vi ta konsekvenserna på det ena eller andra sättet.
Må detta hemska ändå föra det goda med sig att kärnkraften som idé läggs på hyllan för gott. Oren, ohållbar, livsfarlig - det finns inga argument för (och hanteringen av den släpper ut koloxid).
Det händer inte här, kan jag göra en kör av kärnkraftslobbyister ropa. Jo, men det hände ju nästan i Forsmark alldeles nyligen.
Så sannolikheten finns.

Hysteri på högerns tidningar

Det är intressant att se vilken hysteri nomineringen av Håkan Juholt skapat på DNs (och Svenskans) ledarredaktion. Man skulle kunna tro att det är Lars Ohly de talar om, så vänsterinriktad beskrivs denna försvars- och kärnkraftsvän.
Men det han faktiskt sagt om välfärden sätter skräck i högerkrafterna. Människor har nämligen börjat upptäcka sanningen bakom moderaternas retorik. De har förstått att arbetslinje betyder sänkt skatt för redan välbeställda, piska och ekonomisk ruin för sjuka och arbetslösa. Valfrihet betyder privatisering och att oseriösa företag försnillar skattepengar medan kvaliteten sjunker. De ser hur vårt samhälle faller isär, när klyftorna ökar. Det innebär ökad brottslighet och att olika grupper ställs mot varandra.
Det är klart att högern vill ha en marknadsliberal som Östros, som kan tala med Borg på Borgs villkor. Om Juholt vet man intet, utom att han i sitt första tal talade om solidaritet och jämlikhet, ord som inte med bästa vilja låtit trovärdiga Reinfeldts mun.
Som jag tidigare skrivit, sossarna förnyade sig på 90-talet. De blev marknadsliberaler. Sen dess har det gått utför. Det finns redan fyra partier att rösta på om man vill ha ett sånt samhälle.
Kanske kan man hoppas att Juholt värnar om andra värden, men det vet vi inget om.
Men man kan ju alltid hoppas.

torsdag 10 mars 2011

Oskrivet kan vara bäst

Ja, valberedningen föreslår Håkan Juholt, så det verkar inte vid första anblicken helt kört för sossarna. Men han är ju ett helt oskrivet kort i den här rollen, så man får vänta och se. Men att i alla fall höra någon tala emot utförsäljningar och ett solidariskt samhälle känns i alla fall som en liten början. Dessutom sägs att han har humor. Det är aldrig fel.
Carin Jämtin har ju varit knäpptyst som oppositionsborgarråd (eller så har vår borgerligt dominerade stockholmspress inte brytt sig om eventuella utspel), bortsett från den olycksaliga butlerartikeln, som förhoppningsvis var mer Baltjan än Jämtin. Men hon var en bra biståndsminister och t o m en tid påtänkt som efterträdare till Persson. Men som partisekreterare måste hon ha skinn på näsan.
Nu är det bara att hoppas att vänsterpartiet tar sig samman och också byter. Lars Ohly må vara trevlig och en god debattör, men han är helt fel i det här läget. En seriös vänsterkraft som Jonas Sjöstedt (gärna i kombination med Josefin Brink) skulle kunna matcha en socialdemokrati som kanske i bästa fall lämnar de värsta liberala avarterna.

onsdag 9 mars 2011

Juholt - ett sista hopp?

Man fick inte hoppas lång stund. Leif Pagrotsky har tackat nej till att bli socialdemokraternas ledare. Nu kan man bara hoppas på Håkan Juholt. De citat från Juholt i den kommande boken "Arbetarrörelsens kris mellan reformism och marknadsliberalism" av Ingemar E L Göransson, verkar ändå lovande. Han har upptäckt ihåligheten i tjatet om förnyelse. Den förnyelse sossarna behöver är att överge liberal light. Tillbaka till grundvärdena!
Moderaterna kallar sig "de nya moderaterna" och vill ta Sverige tillbaka till 30-talet i värderingar runt jobb och människosyn. Sossarna ska kanske, utan att kalla sig nya, börja titta på vad som gjorde dem framgångsrika en gång i tiden. Och se hur dessa värden passar in i dagens globaliserade värld.
Tyvärr har gam-sossarna nu börjat lobba för Östros. Det bådar inte gott. En person som aldrig lyckades ta sig ur skattediskussionen med Borg och lyfta blicken från procentsatser till vad man vill åstadkomma med samhället.
Ledaren för det socialdemokratiska partiet betyder mycket för hur samhällsutvecklingen kommer att te sig framöver. Hoppas valberedningen inser att det inte bara handlar om sossarnas interna process.

tisdag 8 mars 2011

Välj en riktig socialdemokrat

Nu skäms Stig Malm över att vara socialdemokrat och tycker processen att välja ny s-ledare är ovärdig och stalinistisk. Ja, många sossar överger nog partiet i dessa tider, det visar inte minst opinionsmätningarna.
Och visst kan man instämma i att det måste vara något fel på ett parti där ingen kan stiga fram och säga "jag vill". Eller så vill man inte. Med tanke på att man får merparten av Sveriges dagliga medier emot sig och där man, speciellt om det blir en kvinna, synas inpå BH-banden. Det är Sveriges tuffaste jobb att vara s-ledare.
Och de fyrlingar som hittills presenterats som kandidater känns inte som något lyft. Men häromdagen kom en liten ljusglimt. Några distrikt röstar fram Leif Pagrotsky. En man med lite glimt i ögat, lite gå-genom-rutan-charm. Han ansågs ju omöjlig på Perssons tid, negativ till euron och allt, men han fick ju rätt.
Socialdemokraterna har allt att vinna på att välja en socialdemokrat till ledare, en som står för de värden som en gång gjorde socialdemokraterna starka. Man försöker tuta i oss att det är gammaldags med solidaritet och lösningar som är bra för många (fast Schlingman & co har ju insett att det är enda sättet att få med sig svenska folket, så retoriken snodde man). Alltfler upptäcker dock Potemkinkulisserna och det cyniska samhälle som finns bakom de fagra orden. Men alltfler kommer att vilja ha "the real thing", och de socialdemokrater som inser det kommer att vara vinnarna. Liberal light-versionen av S är ute. Var före er tid och rösta på en kandidat som står upp för de svaga, för arbete och utbildning och trygghetssystem som fungerar.

lördag 5 mars 2011

Billström går över ån efter vatten

Ytterligare exempel på hur regeringen gynnar arbetsgivare på anställdas bekostnad är arbetskraftsinvandringen. Migrationsminister Billström talar vitt och brett om vikten av arbetskraftsinvandring och har sett till att detta genomförs. Och vilka är det som kommer? Jo, människor utan större utbildning som får jobb i restaurang- och städbranschen, ofta hos oseriösa företagare som nu ser sin chans att bryta mot allt vad svensk arbetsmarknadspolitik heter. DN ger idag ett antal exempel på detta.
I Sverige har vi mängder med arbetslösa invandrare och ungdomar som står i kö för jobb, ofta ganska okvalificerade sådana. Ändå ser regeringen till att vi går över ån efter vatten.
Ännu ett exempel på regeringens obefintliga arbetsmarknadspolitik.

Övertid minskar jobbtillfällen

Nu föreslår regeringen att arbetsgivarna ska få rätt att ta ut än mer övertid av sina anställda. E24 rapporterar att förslaget går ut på att man slopar dispensen för övertidsuttag över 150 timmar om året, vilket i princip betyder att man kan beordra hur mycket övertid som helst. Med dispens kan man tänka sig att det ändå finns en gräns för övertidsuttag, då det är annars innebär byråkratiskt krångel att överskrida 150 timmar.
Det man kan oroa sig för i detta sammanhang är t ex vård och omsorg. Där går personalen redan på knäna i alltför slimmade organisationer och en sådan här regellättnad motiverar ju inte direkt arbetsgivare att anställa fler, tvärtom. Man kanske t o m väljer att spara in på personal. Och så blir det inte fler jobb, kanske färre.

onsdag 2 mars 2011

F-kassa utan ansikte

Nu ska Försäkringskassan spara. Igen. Regeringen ger ingen pardon. Det resulterar i att alla lokala kontor läggs ned. Allmänheten kommer inte längre att kunna träffa en försäkringstjänsteman för att diskutera sitt ärende. Endast telefon och internet kommer att gälla. Med tanke på Försäkringskassans redan dåliga rykte som leverantör av tjänster och inte minst för de omänskliga regler regeringen infört, kommer många medborgare att uppleva ett totalt moment 22 i mötet med denna myndighet.
Det är svårt att förstå syftet med denna besparing. Vad vill man åstadkomma? Det var ju uppenbart redan efter den förra nedskärningen att F-kassan inte klarade att göra det den skulle. Man kanske vill bespara kassans personal att möta förtvivlade medborgare som drabbas av de inhumana sjukförsäkringsreglerna. Via enbart internet och telefon kan man vara ännu tuffare.
Kanske är syftet att åstadkomma mesta möjliga röra i trygghetssystemen för att sedan kunna avskaffa dem. Eller privatisera dem?