tisdag 30 april 2013

Vi behöver inget "social housing" i Sverige

Det blir alltmer uppenbart för allt fler att alliansens s k bostadspolitik är helt bort i tok. I tidningen Riksdag & Departement uttalar sig professorn Hans Lind, fastighetsekonom vid KTH:
"– Man förknippar social housing med segregation, men segregation har vi redan. Situationen blir mer och mer akut. Andelen marginaliserade hushåll kommer att vara icke obetydlig i framtiden. Det blir mer och mer uppenbart att vi behöver ett storskaligt program för bostäder som fattigare människor har råd att bo i."
Nu är vi där alltså, vid begreppet "social housing", dvs särskilda bostäder för mindre bemedlade. Han hänvisar till att Sverige är ett av få länder i Europa som inte har subventionerade bostäder för "fattiga människor". Nej, vi har inte det för vi har (snart hade) allmännyttan. Svensk bostadspolitik var nämligen en gång så framsynt att man byggde bostäder för alla, inte bara dem med ekonomiska och sociala problem. I själva verket var det så man lyckades bygga bort bostadsbristen i framför allt våra större städer.
Nu har alliansen åter skapat en gigantisk bostadsbrist med sin absurda politik att låta sälja ut allmännyttan till, i Stockholm, underpris (alla kommuner har inte sålt till underpris och har därmed mer allmännytta kvar) till dem som just då råkat bo i lägenheterna. Dessutom kräver man att allmännyttan ska drivas affärsmässigt, dvs med vinst. Och resultatet ser vi nu.
Vi behöver inget särskilt "storskaligt program för bostäder som fattigare människor har råd att bo i". Vi har redan allmännyttan och den ska få vara just det. Inte speciellt för "fattiga" dvs att man har någon slags inkomstprövning för att få en lägenhet, utan en allmännytta för alla som förmedlas via kösystem i en fungerande bostadsförmedling.
Det är nämligen inte bara "fattiga" som behöver någonstans att bo. I den heliga valfrihetens namn kanske man faktiskt vill lägga sina pengar på annat än en dyr bostadsrätt.




söndag 28 april 2013

Avdragslinjen det som återstår av alliansens politik

Det kanske är dags att avskaffa det ekonomiska Nobelpriset, som ju egentligen inte är ett nobelpris, men som likställs med detta eftersom det delas ut samtidigt med övriga vetenskapliga priser. Det är verkligen ett hån mot de vetenskapliga prisen att detta pris jämställs med vetenskap. Gång på gång visas ju att ekonomiska teorier inte håller och framför allt att de inte kan användas som empiriska mätare på verkligheten.
Nu sist är det Rogodd-Reinharts idéer om BNP-tillväxt och statsskuld som visat sig vara fel. Ja, tittar man på tillämpningen av dessa teorier kan ingenting visa sig mer fel än att strama åt på en hel kontinent samtidigt i hopp om att man ska minska statsskulden.
Tyvärr är vår finansminister helt inne på denna linje. Gör inget, är hans mantra. Rör inget som innebär kollektiv samhällskostnad. Däremot delar vi gärna ut skattemedel till enskilda individer. Investeringar är ett okänt begrepp i vår nya ekonomiska värld. Avdragslinjen är alliansens enda skönjbara politik.

fredag 19 april 2013

Tjäna på välgörenhet

Igår fick jag tidningen från den välgörenhetsorganisation jag stöder (fast jag principiellt är emot välgörenhet, men kan man göra något för utsatta barn så OK). Redan på framsidan kommer den "lockande" rubriken "Ge mer utan extra kostnad" och inuti tidningen trumpetas "Kostnadsfritt att skänka mer".
Det handlar om en av regeringens många skattereformer för enskilda individer. Man kan få skattereduktion om man skänker över ett visst belopp.
Girigheten tar sig ständigt nya uttryck och nu är den också inne på välgörenhetens område. Det är naturligtvis inte kostnadsfritt att skänka mer pengar, liksom det inte kostar mindre att använda RUT och ROT. För samhället alltså. För det är ju vi alla, som genom våra skatter bekostar de här s k reformerna. Varför ska andra vara med och betala för det som jag personligen valt att göra?
Organisationerna motiverar det självklart med att de kan få mer pengar för sina goda ändamål. Men vad är det för människosyn, där vi som vill ge vårt stöd till något, förväntas vara så snåla och giriga, att vi måste ha kompensation från andra delar av samhället (t ex välfärdssektorn där det ju ständigt sparas). Pengarna tas ju sist och slutligen ur samma kista.
Hur länge överlever ett samhälle baserat på egpism och girighet?

torsdag 18 april 2013

Var finns Omar Mustafas lojalitet?

På DN Debatt skriver Nalin Pekgul vad många faktiskt tänker om affären Omar Mustafa. Hon skriver att många muslimer känner sig obekväma med att bli representerade av Islamiska förbundet. Islam innehåller flera inriktningar precis som kristendomen. Det är en milsvid skillnad mellan säg Svenska kyrkan och Livets ord.
Islamiska förbundet, med sina kopplingar till Muslimska brödraskapet, känns lika främmande för många muslimer, som att bli representerad av katolska kyrkan om man inte är katolik.
Det som är märkligt i detta sammanhang är att Omar Mustafa, med tanke på det förbund han representerar, överhuvudtaget valt att vara medlem i socialdemokraterna, än mer på en förtroendepost. Det är mycket möjligt att Mustafa inte vill ha sharialagar och tolererar jämställdhet och homosexualitet, men det förbund han är ordförande och representant för, står i mångt och mycket inte för detta. Hur han då kan välja att acceptera en förtroendepost i ett parti med motsatt uppfattning mot den han representerar på sin andra förtroendepost verkar mycket märkligt. Det är som om Ulf Ekman, ledande pastor i Livets Ord också skulle sitta i socialdemokraternas partistyrelse.
Som medlem i ett parti kan man naturligtvis tycka olika i en massa frågor, men det är en annan sak att sitta på en central förtroendepost. Var finns Mustafas lojalitet egentligen?

tisdag 16 april 2013

Bara vissa är oansvariga i ekonomisk kris

Lönerörelsen är igång. Arbetsgivarna trumpetar: Det är oansvarigt av facken, dvs medlemmarna, att begära stora löneökningar. Vi har ju ekonomisk kris gubevars!
Men vad gör de själva? De belönar och berikar sig utan sans och vett. "Toppar ersättningsligan gör Ericsson, inget annat bolag betalar sina ledamöter så bra. Bolagets ordförande Leif Johansson lyckas dessutom höja sitt arvode med ytterligare 100 000 kronor, till 3,85 miljoner kronor i år.

Den största skrällen står dock investmentbolaget Kinneviks ordförande Cristina Stenbeck för då hennes arvode ökar från 1,05 till 2 miljoner kronor. Ett lönelyft som placerar henne bland börsen tio mest välbetalda styrelseordföranden."
Man kanske ska glädja sig åt att denna kvinna tjänar så mycket att hon kan uppväga lönegapet till sina mindre lottade medsystrar och till mindre bemedlade män. Under ett helt arbetsliv kommer en genomsnittskvinna att tjäna 3,6 miljoner mindre än de män hon möter i sin vardag, skriver AB.
"- Styrelsearbete behöver  vara arvoderat i relation till hur de efterfrågade ledamöterna arvoderas i andra sammanhang, som i olika ledningspositioner. Höjning av styrelsearvoden är därför i de flesta fall högst rimligt" säger Caroline af Ugglas, ägaransvarig på Skandia.
För det första: varför ska ständigt samma människor sitta i alla styrelser och ledningspositioner? Svar: Det handlar ofta om ren nepotism, och att man känner varandra. Andra kompetenta personer göre sig icke besvär. Ja, frågan är om det ens är frågan om kompetens. En del sitter i så många styrelser så det måste vara helt omöjligt att göra ett vettigt styrelsearbete. Men lyfta arvode går ju an.
- Det är omoraliskt, sa metallbasen och det är bara att instämma.






måndag 15 april 2013

Anders Borg har gått i opposition

Anders Borg menar att oppositionen svartmålar Sverige. Det visar hur totalt blind man blir i finansdepartementets korridorer, långt från verkligheten. Det behövs ingen svartmålning Anders Borg. Det systemskiftade Sverige är ett annat land, med utslagning, ökade klyftor, Europas värsta ungdomsarbetslöshet och massarbetslöshet i övrigt, offentliga system som sugs ut av riskkapitalister under den förmenta valfrihetens flagg och en skola där resultaten störtdykt. Det är ingen svartmålning Anders Borg, det är verkligheten.
Därför försöker Anders Borg desperat blanda bort korten. Man kan tro att det är han som är i opposition. Hur ska oppositionens regeringsalternativ se ut, det är den enda fråga vi ska ställa ända till valdagen, säger han. Ett bra besked till väljarna. Vi vet redan att regeringen knappt gör något och om de gör det är det alldeles för sent. Och nu ska de fram till valdagen tjata på oppositionen istället för att föra egen politik. Men det kan de ju förstås inte och resultatet av det de gjort är förödande.
Ett femte jobbskatteavdrag någon gång i framtiden är alliansens löfte till väljarna denna gång. Men förhoppningsvis kommer verkligheten att tala på valdagen.

söndag 14 april 2013

Du är vad du äger

Idag skriver SvD Näringsliv att "vanliga bilköpare är inte längre attraktiva". Ännu ett exempel på hur marknaden fungerar. Det gäller också dem som förväntas bo i de fåtaliga hyresrätter som byggs. Vanliga människor med normala löner är inte "attraktiva".
Både bilar och bostäder skapas för dem som använder pengar för att stärka sin självkänsla och på detta sätt visa vilka de är. Det är "pöbelaktigt" att vilja ha en bil bara för att ta sig fram, funktionellt och så billigt som möjligt. Inga extra detaljer som höjer priset. Bostäder idag förses med handduksvärmare, flera toaletter, torkskåp etc, vare sig man behöver det eller inte. Det höjer bara hyran.
I Facebooks kölvatten har vi blivit det vi äger och Facebook och instagram m m är de arenor där vi visar upp oss. Då duger det inte med koreansk bil och lägenhet i miljonprogrammet. Välkommen in i e(ägosfären.

lördag 13 april 2013

Björklund mot väggen

Det är bra att Björklund konfronteras med resultaten av sin skolpolitik. Han vågade t o m nämna skolpengen som en snedvridande faktor. Och kommunaliseringen är han ju emot. Så vad väntar han på?
Och Lotta Edholm, Stockholms skolborgarråd och folkpartist, har kanske fått en hint om att det kanske inte är en så bra idé att lärarna i skolor med sämst resultat också ska ha de lägsta lönerna. En av de mer bisarra idéerna i politiken. Och nu står de där och ser resultaten sjunka. Sverige blir ett alltmer ointressant land som kunskapsnation. Men än värre är att denna lekstuga faktiskt gått ut över de elever som gått i skolan de senaste 10-15 åren (ja, vansinnet fanns redan under sossarnas tid, därför känns deras kritik så ihålig, men alliansen har gjort etter värre).
Så förstaliga skolan nu och kasta ut parasiterna som gör vinst på våra skattepengar och lämnar barnen i sticket!

Apoteken spelar Monopol

Det är otroligt hur naiv man får vara och ändå kalla sig minister. I detta fall handlar det om Göran Hägglund. Nu när fristen gått ut för hur länge de nya apoteken måste finnas, börjar Monopolspelet. Att Göran Hägglund inte är bevandrad i Marx´ teorier om kapitalismen förstår jag, men någon gång har han väl ändå spelat Monopol, detta spel som lär varenda unge vad kapitalism går ut på.
Apotekskedjorna tuggar i sig varann och för små aktörer är det kört (de som Hägglund sade sig värna om och trodde skulle rosa marknaden, precis som när det gällde små företag i vård och omsorg).
Vi skattebetalare ska ännu en gång bevittna hur god service blev dålig och hur våra skattepengar nu ska gynna de kvarvarande kedjorna.
Lurendrejeri och korruption tycks vara legio i de flesta branscher. Väntar bara på när det upptäcks att man säljer sockerpiller istället för riktig medicin......

onsdag 10 april 2013

Är valet av Omar Mustafa ett resultat av politisk korrekthet?

Så har socialdemokraternas mångfaldsalibi Omar Mustafa orsakat partiledningens första debatt. Mona Sahlin har gått till angrepp och menar att partiledningen måste vara tydlig med vad Mustafa står för.
Två inlägg på Newsmill stärker bilden av en person med en annan världsbild än den svenska. Det behöver inte alls vara dåligt, men man blir orolig när det handlar om att bjuda in antisemiter till seminarier för "dialog och diskussion" som Mustafa uttryckt det. Fanatiker är sällan intresserade av dialog. De ser bara ett tillfälle att återigen få framföra sina fanatiska åsikter.
Lika illa är det med kvinnosynen. Bahareh Andersson och Evin Baksi skriver båda på Newsmill om hur Islamska förbundet (där Mustafa är ledare) har samarbete med Det muslimska brödraskapet som står för en medeltida kvinnosyn där kvinnor alltid ska lyda sin far, bror eller man, och kan agas om de inte lyder. De hänvisar till Uppdrag granskning där imamer inte tog avstånd från detta och där Mustafa på politikers vis förde bort samtalet från ämnet genom att säga: "Bättre passning hade de högerextrema krafterna inte kunnat få. [….] Det är en upprepad attack som ingen annan har fått utstå. Och de kommer i en tid när de antimuslimska krafter är som starkast.”  Samma taktik som israeler brukar ha när man kritiserar Israel: Då är man per definition antisemit.
Kanske gick valberedningen lite för fort fram i sin iver att vara politiskt korrekt. Nu återstår att se om Omar Mustafa kan leva upp till de värderingar om jämställdhet och allas lika värde som alltid varit socialdemokratins kännemärke.

tisdag 9 april 2013

Margaret Thatcher ska bedömas för sin politiska gärning

Nu strömmar hyllningarna över den nyss bortgångna Margaret Thatcher in på landets ledarsidor. Och i högerpressen finns inget annat att vänta. Hon representerade ju deras våta dröm. Som nu alliansen gjort till verklighet 30 år senare, trots att man borde sett vad hon åstadkom. Men det var förstås precis det man ville trots Schlingmans alla nyspråkliga bortförklaringar. Storbritannien trampar fortfarande fram i mycket av det nyliberala träsk hon skapade, även om man t ex sett sig tvungen att återförstatliga järnvägrna. Senare regeringar har ju ändå vågat korrigera vissa misstag.
Pinsammast är hyllningarna till Thatcher för att hon var kvinna. Hon var själv inte ett dugg intresserad av kvinnors specifika situation och gjorde inte ett vitten för att förbättra den. Hon omgav sig med män och hon agerade som de, för annars skulle hon inte blivit accepterad. Hon bör endast bli bedömd för sina politiska gärningar och för det hon åstadkom. Mer fattigdom och arbetslöshet, ökad homofobi och terrorstämpling av de rörelser som hotade brittiska kolonier. Hon gick t o m i krig för några öat på andra sidan jordklotet och riskerade sina landsmäns liv. Värt att hylla?

måndag 8 april 2013

Bostäder bara för dem med pengar

För vilken gång i ordningen nu: Vad var det jag sa. Det har närmast blivit ett mantra när man ser hur alliansens politik hela tiden missgynnar dem som inte har tillräckligt med pengar.
Andrahandshyrorna har stigit sedan lagen om att de som hyr ut i andra hand kan ta mer betalt för detta. Ja, vad kunde man vänta sig? Inte att det skulle gynna de bostadslösa i alla fall.
"– Om jag flyttar till Stockholm för att jag får ett jobb så är det primärt viktigt att få en bostad, sedan kan jag börja se på det mer långsiktigt," säger den aningslöse Stefan Attefall, bostadsministern.
Han kan inte ens föreställa sig att en högre hyra utesluter en hel del som plötsligt inte får råd. Med tanke på att vissa inom alliansen (läs C) vill sänka ungdomslönerna, gör det ju inte mer möjligt att få tag i en bostad.
De hyresrätter som byggs idag är dessutom så dyra att folk med normala inkomster inte har råd att bo i dem. Och fortfarande är merparten av det som byggs bostadsrätter för en ökad valfrihet för dem som har. Och omvandlingen av hyresrätter fortsätter. Noll valfrihet för dem som vill bo i hyresrätt.
Så ser alliansens bostadspolitik ut i all sin skröplighet. Kanske t o m somliga som har bostadsrätter tycker att det gått för långt och kan tänka sig att rösta bort denna utslagningspolitik.





söndag 7 april 2013

Byråkraten och verkligjheten

DN har verkligen lyckats idag med att visa byråkratens perspektiv gentemot några läkares som jobbar direkt i vårdverkligheten genom att ta in båda debattartiklarna på ett uppslag i tidningen.
Här kan man se hur läkarna instämmer i Maciej Zarembas uppmärksammade vårdartiklar om ekonomisk styrning i vården härförleden, mot byråkraten för det s k vårdvalet, som tycker att Zaremba har fel på de flesta punkter. För honom är register och uppföljning det allra viktigaste, det som avgör om vården har kvalitet och som kan följas i serier. Det kallar han den holistiska synen och avfärdar läkares kritik som att de saknar just den.
Läkarna, som träffar patienter varje dag och står mitt uppe i verkligheten ser det på motsatt sätt och varje individ som besökt en doktor vet att alltmer tid får läkaren ägna åt att stirra in i en skärm istället för på patienten. Färre vårdplatser är inte detsamma som sämre vård, menar byråkraten. Men fråga den patient som fått sin operation inställd, kanske flera gånger, för att det saknas vårdplatser. Det är också ett mått på kvalitet.
På dessa debattsidor möts verkligheten och alliansens vårdval på ett övertydligt sätt. Och de flesta instämmer nog i att det viktiga inte är att få välja vårdcentral utan att vården på de vårdcentraler som finns är av god kvalitet. Och det är den i första hand då inte ekonomiska incitament styr.

fredag 5 april 2013

S-kompromiss minskar valfriheten för de svaga

S har kompromissat igen. Veto från kommunerna om fri etableringsrätt för privata alternativ. Ja, det kunde ha varit värre, men de stora riskkapitalbolagen finns ju redan där. Någon vag skrivning om att kvalitet ska gå före vinstintresse. Det låter sig ju sägas. Sägs redan för övrigt.
Idag läser vi åter om en oåterkalleligt sjuk pojke vars assistans dras in av Försäkringskassan. Detta görs av besparingsskäl. Samhället måste ju har råd med valfrihet för de rika, RUT och ROT och jobbskatteavdrag,
Det sista argumentet för de desperata företagen i välfärden är nu att valfriheten försvinner om man gör minsta inskränkning i deras härjningar. För dem och för alliansen och delar av S är det viktigare att dessa företag får fortsätta att åderlåta skattemedlen, medan valfriheten och möjligheten för dem som behöver daglig assistans för att kunna leva drägliga liv, dras in. Försäkringskassan följer ju bara givna direktiv. De kan ändras om viljan finns. Men det gör den inte.
På valdagen har vi alla över 18 år valfrihet i alla fall. Om fler ska kunna leva drägliga liv finns bara ett parti som har varit tydligt ifråga om att ta bort vinster i välfärden och det är Vänsterpartiet. Alla som bryr sig om andra än sig själva har bara det partiet att rösta på.

Annie Lööf saknar svar

På SvD Brännpunkt skriver Annie Lööf att socialdemokraterna inte vet hur svenskt näringsliv fungerar och "  Socialdemokraterna gör ju ingenting för att underlätta för de små och tjänstebaserade företag som nu håller på att växa fram.", skriver hon. Det är ju knappast socialdemokraterna som sitter i regeringsställning just nu ifall hon inte har märkt det. Men med tanke på vad som faktiskt gjorts, RUT, momssänkning på restauranger m m, får man ändå en känsla av att alliansen ändå tror att det är någon annan som ska fixa jobben.
Och det är väl den enda slutsats man kan dra efter sex år med alliansen ansvarig för näringspolitiken: Det är någon annan som måste göra något. Annie Lööf har inga svar.

torsdag 4 april 2013

Vill Kim Jong Un begå kollektivt självmord?

Nordkorea trappar upp sitt ordkrig och flyttar robotar. Men fattar den lille Kim Jong Un vem han har utmanat? Och varför gör han det?
Är det kris i Nordkoreas ledning? Finns det krafter där som vill ha bort denne sonson till den store Kim? Han som dyrkas som en gud i Nordkorea.
Detta land är verkligen totalt obegripligt. ´Det enda land i världen som håller sin befolkning som fångar utan möjlighet att komma ut. Men omvärlden tränger sig på. Kanske tror lille Jong Un att den försvinner om han skjuter iväg en kärnvapenmissil.
Tror inte Nordkoreas spionorganisation har tillräckligt bra koll för att veta vad USA kan göra. Den lille är helt omnipotent och kanske tror på sin egen styrka. Eller så vill han begå självmord - och det ska ske "med en smäll, inte med en snyftning".

onsdag 3 april 2013

Socialdemokraterna vid vägskälet

S har börjat tala. Lägst arbetslöshet i EU 2020 som ett delmål. Det är bra. Anders Lindberg i AB räknar upp ett antal saker till som han vill att Löfven ska ta upp i morgondagens linjetal. Han nämner dock inte vinster i välfärden som ett sådant ämne. Märkligt. Här står målet vidöppet om man vill komma åt alliansen, särskilt i en fråga där man har opinionen med sig, Men icke. Beror Löfvens tvekan på partiets egen splittring eller försöker han vara taktisk i hopp om att få till en koalition med folkpartiet när C och KD åker ur riksdagen eller hur tänker han? Ja, borgerligt som det verkar.
Den pinsamme Kent Persson försöker göra en Schlingman genom att tala om att alliansen visst har lyckats med sin jobbpolitik. Och säger att socialdemokraternas mål om halverad arbetslöshet kostar 30 miljarder i skattehöjningar samtidigt som han beskyller S för att trixa med siffror. Tala om trixa. Hans enda motargument är Reinfeldts eget mantra - ingenting är trovärdigt så länge S inte talar om vilka de tänker regera med. Fast detsamma kan man ju säga om M ifall två allianspartier åker ur. Blir det SD då?
Imorgon får vi i alla fall veta om det finns mer än ett vänsterparti.

tisdag 2 april 2013

Maktlösa konsumenter

Efter hästköttsskandalen kommer nu fiskfusket. Vi konsumenter förs ständigt bakom ljuset i rövarkapitalismens namn. Haven dammsugs på fisk och fryser man bara ner den ser ingen vad det är ungefär. Och frusen fisk smakar ungefär likadant dessutom.
Är det fiskarena som fuskar? Eller är det uppköparna? I vilket led börjar korruptionen?
Vad kan man göra som konsument när man inte har tid att fiska själv eller åka till någon gård och köpa kött? Kan man ens lita på att det som är märkt Krav verkligen är ekologiskt? Företagen blir alltmer skrupelfria i den heliga konkurrensens namn.
Vi har en biståndsminister som uppmuntrar anikorruption och whistleblowers inom biståndet, men var är de ministrar som borde titta efter den svenska/EU-korruptionen? Också här blir whistleblowers avskedade om de påpekar oegentligheter. Det är bara långt borta vi talar storvulet om antikorruption.
Vi lär ha en konsumentminister eller det kanske är konsumtionsminister hon är.

måndag 1 april 2013

Media gör demokratin personberoende

Både Svenskan och DN kommenterar Jonas Sjöstedts debattartikel på DN Debatt häromdagen. Självklart är de livrädda för att S ska lyssna det minsta på Sjöstedt, särskilt i de frågor där V:s åsikter har folkligt stöd, som t ex mot vinst i välfärden.  DN drar sig inte ens för att tjata om att V ännu inte gjort upp med sitt förflutna och måste "gräva djupare och våga ifrågasätta sin egen syn på politik, ansvar och kompromissande."
Efter att ha sett Carl Bildt låta som Bagdad Bob i dokumentären om Bildt i SVT när det gäller de förmenta u-båtskränkningarna på 80- och 90-talet, där han trots tre u-båtskommissioner fortfarande pekar ut Ryssland som kränkande, blir talet om att V för femtielfte gången ska göra upp med sitt förflutna skrattretande.
Sedan är det alldeles för stort fokus på partiledarna. AB har åter gjort en mätning av förtroendet för de olika partiledarna och det krymper ju verkligen politiken. Det är som om politik nu handlar enbart om enskilda partiledares personliga åsikter, snarare än om partiers politik. En olycklig utveckling, som gör demokratin personberoende. Plötsligt handlar politiken om ifall man gillar eller inte gillar enskilda personer.
Och enligt DN är det "något av kommissarie över honom, [Jonas Sjöstedt] ett allvar som inte bara tyder på seriöst engagemang utan också på ideologisk rigiditet."
Man har ingenting att säga om politiken utan går rätt på personen. Det gäller att misskreditera personer när partiet har en populär politik. Och med enbart borgerliga medier kommer V få det svårt med genomslag för en politik som faktiskt uttalar det som folk hela tiden säger sig vilja - nämligen inga vinster i välfärden, fler hyresrätter till rimliga priser. klimatsmart byggande och en arbetsrätt som reglerar missbruk av arbetstagare, för att ta några exempel.
Men idag är det faktiskt bara V som är ett mycket tydligt alternativ till den rådande politiken.