Skolpengen skapar skolans problem

Det är rätt intressant att se hur skolan ständigt debatteras utan att man talar om det som är den stora akilleshälen i skolsystemet - nämligen skolpengen. Det är den som skapar segregation och betygsinflation, ja ren korruption på vissa håll.
En kvinna i morgon-Ekot (som förståeligt nog ville vara anonym) berörde detta, att skolpengen följer eleverna och därför måste varje skola slåss med näbbar och klor för att få behålla och helst öka sitt elevantal.
I Ekot talades det också om rektorer som försöker påverka lärare att sätta högre betyg än eleven förtjänar och det på rent ekonomiska grunder. Och vägrar de går det ut över dem, i den så omhuldade individuella lönesättningen.
Ja, förstatliga skolan igen och fördela resurserna utifrån skolornas behov. Går många invandrarbarn i en skola behöver den förmodligen mer resurser än i ett höginkomstområde, med längre inlärningsperioder då många inte talar/läser/skriver flytande svenska, bara för att ta ett exempel. Behoven ser också olika ut i glesbygd och stad.
Där pengar går in går logiken ut för plötsligt blir målen annorlunda. Skolor som har vinst som mål är inte lika noga med elevers kunskaper, det har vi ju sett och PISA-undersökningarna talar sitt tydliga språk.
Likvärdiga villkor behöver inte betyda att all pedagogik är lika. Men förutsättningarna måste vara det.

Bra lärare viktigare än typ av skola

En ny zeeländsk undersökning, den största i sitt slag, visar att det är lärarna som är viktigast för inlärning och kunskapsförmedling till barn. Så det är ju positivt att Jan Björklund vill satsa på bra lärarutbildning.
I undersökningen framkommer också att det inte spelar någon roll vilken skoltyp det är eller hur många barn det är i klassen om läraren är ställer höga krav och skapar arbetsro.
Men detta är ju ett utmärkt argument för att återförstatliga skolan. Gräset blir inte grönare med allsköns upplåtelseformer om inte lärarna är bra.
En skola där staten kan styra resurser dit det behövs istället för att olika kommuner använder skolbudgeten som dragspel och där det uppenbarligen kan sparas. En bra skola ger ju aldrig politiker lika mycket status som en tjusig sportarena eller spektakulära byggnader.
Så med Björklunds satsning på lärarna kanske de framöver också kan få jobba i skolor där kommunen kan planera framåt genom att få öronmärkta pengar för de skolor som verkligen behövs och där samarbete istället för konkurrens om elever är medlet för bra resultat.