Går ej att bortse från invandring vid minskad läskunnighet

Sverige hör till de länder som dalar snabbast i läskunnighet bland 15-åringar, enligt en EU-rapport. Framför allt bland pojkar blir läskunnigheten allt sämre. Rapporten understryker att läskunnigheten inte har med invandringen att göra, att barn uppvuxna i respektive land läser sämre än tidigare oavsett invandring.
Det finns nog många orsaker till minskad läskunnighet. Vi vet ju att pojkar ägnar alltmer tid åt spel på internet, alltfler ungdomar överhuvudtaget matas med allt enfaldigare program i olika TV-kanaler.
Den ökade segregationen är nog ändå den största boven. Tidigare gick barn i den närmaste skolan, vars upptagningsområde ofta sträckte sig över både mer välbärgade och mindre välbärgade områden. Alla vet att om man hamnar i en grupp med ett antal personer som presterar ganska bra, påverkas de andra att hänga med och tvärtom.
Nu ser vi hela tiden att studiemotiverade hamnar i vissa skolor och andra (oftast kommunala) får ta emot de mindre studiemotiverade som har sämre stöd hemifrån.
Kanske är inte heller svensklärarna lika intresserade av läsning och språkförståelse som tidigare. Mer nyutexaminerade lärare kanske är alltför fascinerade av de nya medierna för att fördjupa sig i böcker.
Sen gör man sig nog en otjänst om man helt bortser från invandringen. Inte minst gör man barn som just anlänt från ett annat land en otjänst om man direkt sätter dem i en svensk klass, utan att de får tillräckligt av läsningens grunder i sitt hemspråk. Och än värre om de hamnar i ett område med nästan bara invandrare och klasserna består av barn från 10-15 länder. Hur undervisar man i sådana klasser? Erbjuder dagens lärarutbildning möjligheter att tackla sådana problem.
Det är ingen tillfällighet att det är Finland som har högst andel läskunniga 15-åringar. Det är också ett av de europeiska länder som tar emot minst antal flyktingar. 

Bra lärare viktigare än typ av skola

En ny zeeländsk undersökning, den största i sitt slag, visar att det är lärarna som är viktigast för inlärning och kunskapsförmedling till barn. Så det är ju positivt att Jan Björklund vill satsa på bra lärarutbildning.
I undersökningen framkommer också att det inte spelar någon roll vilken skoltyp det är eller hur många barn det är i klassen om läraren är ställer höga krav och skapar arbetsro.
Men detta är ju ett utmärkt argument för att återförstatliga skolan. Gräset blir inte grönare med allsköns upplåtelseformer om inte lärarna är bra.
En skola där staten kan styra resurser dit det behövs istället för att olika kommuner använder skolbudgeten som dragspel och där det uppenbarligen kan sparas. En bra skola ger ju aldrig politiker lika mycket status som en tjusig sportarena eller spektakulära byggnader.
Så med Björklunds satsning på lärarna kanske de framöver också kan få jobba i skolor där kommunen kan planera framåt genom att få öronmärkta pengar för de skolor som verkligen behövs och där samarbete istället för konkurrens om elever är medlet för bra resultat.