Nu ger Stefan Löfvén upp. Förståeligt, men som han själv säger, helt rätt.
När någon lämnar sin post är det kutym att man lyfter fram det positiva i personens gärning och visst finns det gott att säga om Löfvén. Han verkar vara en hyvens karl.
Alla berömmer honom för att han tagit Sverige igenom ett antal kriser. Det har han förvisso och han har nästan slagit knut på sig själv för att klara dem. Men vad lämnar han efter sig?
Han lämnar ett parti på nedåtgående. Hans kompromissvilja har varit så stark att han har tappat bort socialdemokratins själ på vägen. Väldigt många känner inte igen sig i sitt parti längre. Lövfen var beredd att genomföra marknadshyror i vårt land. Han räddades av Vänsterpartiet. Han var beredd att rucka på arbetsrätten. Han räddades av parterna på arbetsmarknaden.
Nu var han beredd att gå skogsägare och strandbyggare till mötes. Verklighetsfrämmande idéer som skulle föra Sverige än längre från klimatmålen. Kanske gick gränsen för honom där. Att vara gisslan hos ett parti som sätter marknaden främst. Som direkterat vilka han får prata med. Att bli en marionett.
Gränsen har i alla fall alltför länge varit nådd för många socialdemokrater. Kanske kan ett partiledarskifte gjuta nytt blod i socialdemokratin. Kanske törs nästa partiledare samarbeta med Vänsterpartiet för att rycka upp Sverige ur de djupa klyftor vi hamnat i de senaste decennierna. Vi ser fram emot det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar