Har vi fått en vänsterregering?

Deklarationen är avgiven och ministrarna klara. Har vi fått en vänsterregering? Enligt borgarna står vi förstås redan vi avgrundens rand, men det måste de ju tycka.
Det finns en del ljuspunkter trots allt, framför allt vad gäller jobben och sjukförsäkringarna. Där är regeringen tydlig: taken ska höjas, fas 3 ska bort, lika villkor ska gälla för alla på arbetsmarknaden. Riktigt bra!
Bra är också att Sverige erkänner Palestina. Om vi kan ha en progressiv utrikespolitik, där Sverige kan gå i bräschen för andra EU-länder på detta område, kan mycket vara vunnet. Allt kanske inte heller bara ska handla om Ryssland och USA, vilket i mycket varit fallet under de senaste mandatperioderna (även om det är nog så viktigt).
Men sen blir det otydligare. Vad innebär en klimatsatsning konkret? Högre kvalitet i vård och omsorg, men vinsterna kvar, hur garanteras det? Kärnkraften ska avvecklas- eller inte, i alla fall inte nu. Mycket luddigt.
Och sen allt som inte blir av, med eller mot regeringspartiernas önskan:
Fortsatt nedsatt krogmoms - otroligt dyrt och ineffektivt
Fortsatt RUT, men utan läxhjälp
Mera JAS
Friskolor och skolpeng blir kvar, en garanti för att pengarna kommer att fortsätta styra i skolan
Obligatoriskt gymnasium - det är ju inte där skolproblemen ligger. Att elever inte ens kvalificerar sig för gymnasiet eller hoppar av under första året är ju de stora problemen, vilka kan hittas i grundskolan. Det är ju där satsningarna ska in (och bort med penningstyrning).
Nej, ingen vänsterregering direkt. Och det som kan kallas vänster kommer att få problem att gå igenom i riksdagen.
Njut nu Löfven, för underbart är kort.

Skolflummet går vidare till högre nivå

Professor Mats Alveson vid Lunds universitet skriver idag på DN Debatt: "Gymnasiebehörighet är ett mål med grundskolan. Sedan skall gymnasieutbildning ge behörighet till högskolan. Och i högskolan öppnar man upp för alla möjliga utbildningar. Brister på lägre nivåer fortplantar sig uppåt – och nedåt, när lärare med svag högskoleexamen undervisar i skolan.

Ser man på en genomsnittlig svensk högskolas eller nytt universitets utbud kan man få intrycket att det är yrkesgymnasieskola. Örebro universitet har till exempel akut- och ambulanssjukvårds-, behandlingsassistent-, byggarbetsledareprogram, program för sommelier och måltidskreatör, hotell och värdskap och till och med ett spa-program. Malmö högskola kör med kurser typ serieteckning och fotbollshistoria."
Är det här landet som ska stärka sin konkurrens med omvärlden? Som ska ha forskare med spetskompetens och stimulera innovationer?
Några är inte ens gymnasieutbildningar, det är studieförbundskurser. Hur har det blivit så här? Jag ser två skäl: Den höga arbetslösheten bland ungdomar. Låt dem få hålla på med något kul så håller vi dem borta från arbetslöshetsstatistiken (därmed inte sagt att det är något fel med ovanstående yrken, men de hör inte i första hand hemma på ett universitet).
Det andra skälet är "skolpengen" som nu också gör högskolor och universitet till konkurrenter om studenter. Det gäller att erbjuda "folk vad folk vill ha", snarare än att se till behovet av kompetens och forskning i stort. Och då är det pengarna som styr.
Det här är Jan Björklunds blinda fläck. Han vill ha hög kvalitet på både skola och universitet, men med marknadens villkor får man skolors och högskolors egna TV3 och TV4-program, där tittarsiffror, dvs antalet antagna bestämmer istället för samarbete och utveckling mellan lärosätena.