Friskolor är gökungar i kommunerna

 Nu föreslås att kommunala skolor ska få större skolpeng än s k friskolor. Ett steg i rätt riktning, men tyvärr sitter alltför många skollobbyister i riksdagen för att det ska gå igenom. För att inte tala om det ramaskri som kommer att höras från frikolorna.

Ta t ex Viktor Rydbergsskolan i Fisksätra söder om Stockholm. De har funnits där i sex månader. Men nu har ledningen kommit på att budgeten inte räcker till allt de vill göra. Alltså rusar man genast till kommunen och begär mer pengar. Dessutom ställer man ett ultimatum: Får vi inte mer pengar lämnar vi Fisksätra.

De flesta verksamheter brukar hantera budgetunderskott med att se över verksamheten och fråga sig vad kan vi minska på. Det är vad Sveriges kommuner gjort de senaste årtiondena. Spara. Skära ned. Prioritera. Men inte Viktor Rydbergskolan. För dem är kommunen ett ymnigshetshorn vars uppgift det är att se till att friskoleverksamheten kan blomstra. Att kommunen då kanske måste spara i en annan verksamhet är dem egalt.

Så här se kapitalisternas giriga tryne ut. Och dessutom ställer man ultimatum: vi lämnar Fisksätra. Som gökungar tränger sig allehanda s k friskolor in i kommunernas verksamhet, vare sig de behövs eller inte, och tränger ut annan verksamhet. Detta måste få ett slut. Måtte differentierad skolpeng vara första steget.

Privata entreprenörer, inte verksamheten viktigast för kommunerna

Ibland låter det som om även de mest friskoleivriga faktiskt börjat se problemen med det nuvarande systemet. Men man ska inte låta sig bedras. Bara lyssna till Nyamko Sabuni i intervjun med Anders Holmberg i "30 minuter". 

För henne finns inga begränsningar i att starta nya s k friskolor. För henne är kommunen ett ymnighetshorn där varje friskolespekulant kan ta för sig. Även om den kommunala skolan får lägg ner. Eller om resurser måste tas från andra verksamheter typ äldreomsorg och sjukvård.

För hela systemet går ut på att kandidater  som uppfyller de krav som ställs inte kan nekas att starta skola. Det är inte behov av ny skola son styr, utan entreprenörers önskan att bedriva skola. 

Detta system ifrågasätts inte. Man kan tänkta sig att skruva lite på kösystemet på sin höjd. Så tro inte liberalerna kommer att arbeta för en bättre skola. Deras perspektiv är entreprenörernas. Det är den liberala valfriheten som måste få gälla även om det går ut över äldreomsorg och vård.

PS. Ett tydligt exempel är utförsäljningen av gamla Gubbängens gymnasium i Stockholm, som just nu hyrs av Engelska skolan. De har begärt att få köpa lokalen och självklart ska de få det, enligt den borgerliga majoriteten i Stockholm. Man säljer alltså ut en av stadens finaste skollokaler (jag har själv gått där) som man därmed tappar kontrollen över. Istället för att få en hyresinkomst över åren, föredrar man kortsiktigt några miljoner vid ett engångstillfälle. Entreprenörens önskemål är självklart viktigast. Det är så sanslöst korkat att man nästan inte orkar med dessa privatförblindade borgerliga politiker som sitter i fullmäktige. Må framtidens dom bli hård.

Friskolor tränger ut begåvade studenter

Nu har problemen med friskolorna fått ytterligare en dimension. Inte nog med att det sätts glädjebetyg på löpande band i (de flesta av) dessa skolor. Nu visar en rapport från Skolverket att de som gått i kommunala skolor har bättre resultat på högskolan än dem från friskolorna, trots att friskolestudenterna har högre betyg.
Detta orsakar ju att studenter från kommunala skolor missgynnas vid antagningen till högskolan eftersom den sker efter betyg. Denna orättvisa måste kommas tillrätta med. Antingen har man andra kriterier än betyg vid antagning till universitet och högskola eller så måste betygsättningen bli mer jämlik över landet. Förr rättades alla nationella prov (centralprov som de kallades) av helt utomstående. Det vore ju den enklaste lösningen. När det gäller yrkesinriktade högskolor bör antagning kompletteras med inträdesprov.
Allra enklast vore förstås att förstatliga skolan och slopa de lekstugekoncerner som gör Sverige till åtlöje med sin marknadsbaserade skola.

Dags för regeringen att ta tag i skolfrågorna

Vad väntar regeringen på? Den socialdemokratiska kongressen har sagt nej till vinstjakt i välfärden. Att då börja dribbla om skollotteri m m, som ändå inte kommer åt grundproblemen, förlänger bara de dåliga PISA-resultaten.
I detta fall kommer Jan Björklund med väldigt dubbla budskap. Han tycker att att skolan ska förstatligas, vilket är en mycket bra idé. Kommunaliseringen är en av grundorsakerna till segregation och olika möjligheter beroende på var man bor. Men sen tycker han ändå att nuvarande system med riskkapitalbolag ska fortsätta i de s k friskolorna. Det viktiga är att få välja.
Men det finns inget som säger att statligt finansierade skolor inte kan ha olika inriktning (det fanns ju redan sådana skolor innan marknaden släpptes in i skolvärlden).
Att kreti och pleti ska kunna starta skola är i sig absurt. Merparten av riskkapitalisternas skolbolag har varken erfarenhet eller intresse att driva verksamheten på ett professionellt sätt.
För att inte tala om de religiösa skolorna. Varför i hela friden ska ett sekulärt land som Sverige ha religiösa skolor? Om de måste följa svensk läroplan ska de ju överhuvudtaget inte syssla med religion annat än som ren kunskapsinhämtning om alla religioner och då finns ju ingen anledning att ha särskilda religiösa skolor. Religion hör fritiden till.
När ska regeringen sätta ner foten i dessa frågor? De har merparten av svenska folket med sig.

PS Jag har haft problem med kommentatorsfunktionen, men nu fungerar den, så välkomna att kommentera.

Ekonomi - inte ideologi bakom kommunalt veto

Idag skriver Erik Helmerson i en ledare i DN att han är glad om det kommunala vetot för s k friskolor inte genomförs. Skolstriden handlar om ideologi menar han.
Men så enkelt är det ju faktiskt inte. I själva verket handlar det ju, som oftast, om ekonomi. Alliansens idé om att kreti och pleti kan öppna friskolor (eller vårdcentraler) innebär ju en kostnad för kommunen. I en liten kommun kan hela budgeten haverera om det plötsligt tillkommer en friskola. Man får då dra in på något annat (t ex fritidsaktiviteter för ungdomar, hemtjänst eller något annat). Kommunen måste ju ha rätt att planera den verksamhet som ska finnas i kommunen, utifrån behov och budget.
Om det vore så väl att all den "fria" verksamhet som företag vill starta skedde med egna pengar, men så är det ju inte. De tar sig dessutom friheten att själva välja vilka elever de vill ha.
Till slut får ju skattebetalarna stå för notan. M a o är ett kommunalt veto fullt rimligt och i skattebetalarnas intresse.

PS Om något helt annat: Hur vore det om de rika miljardärerna  som nu skänker bort sina förmögenheter i altruismens namn och får goodwill för detta, istället såg till att skapa jobb i sina eller nya företag. Det skulle göra mer nytta på sikt.

Har vi fått en vänsterregering?

Deklarationen är avgiven och ministrarna klara. Har vi fått en vänsterregering? Enligt borgarna står vi förstås redan vi avgrundens rand, men det måste de ju tycka.
Det finns en del ljuspunkter trots allt, framför allt vad gäller jobben och sjukförsäkringarna. Där är regeringen tydlig: taken ska höjas, fas 3 ska bort, lika villkor ska gälla för alla på arbetsmarknaden. Riktigt bra!
Bra är också att Sverige erkänner Palestina. Om vi kan ha en progressiv utrikespolitik, där Sverige kan gå i bräschen för andra EU-länder på detta område, kan mycket vara vunnet. Allt kanske inte heller bara ska handla om Ryssland och USA, vilket i mycket varit fallet under de senaste mandatperioderna (även om det är nog så viktigt).
Men sen blir det otydligare. Vad innebär en klimatsatsning konkret? Högre kvalitet i vård och omsorg, men vinsterna kvar, hur garanteras det? Kärnkraften ska avvecklas- eller inte, i alla fall inte nu. Mycket luddigt.
Och sen allt som inte blir av, med eller mot regeringspartiernas önskan:
Fortsatt nedsatt krogmoms - otroligt dyrt och ineffektivt
Fortsatt RUT, men utan läxhjälp
Mera JAS
Friskolor och skolpeng blir kvar, en garanti för att pengarna kommer att fortsätta styra i skolan
Obligatoriskt gymnasium - det är ju inte där skolproblemen ligger. Att elever inte ens kvalificerar sig för gymnasiet eller hoppar av under första året är ju de stora problemen, vilka kan hittas i grundskolan. Det är ju där satsningarna ska in (och bort med penningstyrning).
Nej, ingen vänsterregering direkt. Och det som kan kallas vänster kommer att få problem att gå igenom i riksdagen.
Njut nu Löfven, för underbart är kort.

Bevisen hopar sig

Inte på en enda punkt har det korthus till teoribygge som nyliberalismen bygger på, kunnat ledas i bevis. Istället hopar sig bevisen för att nyliberala samhällen helt enkelt går åt pipsvängen.

Alliansen har ivrigt förespråkat nyliberalismen i alla dess former (fast de förstås sagt motsatsen, annars skulle ingen köpt konceptet). Större delen av den offentliga sektorn ska/har privatiserats. A-kassa och socialförsäkringssystem skäras ned (folk är lata och lever på bidrag är den grundläggande människosynen). Facket ska hållas kort. Skattesänkningar till de välbeställda, det skapar jobb i någon sorts ”trickle down-effekt.

Nu ser vi resultatet. Sverige sjunker som en sten i jämförande skolresultat. Och nu törs experter öppet säga att det ”friskolorna”, särskilt i kombination med riskkapitalister, bär stor del av skulden.

Arbetslösheten är lika stor som tidigare. Och a-kassan har höjts så att många lämnat den försäkring som ska skydda dem mot arbetslöshet.

De sjuka blir också fler. De som har jobb jobbar för mycket och blir sjuka. I värsta fall hinner de inte tillfriskna inom den stipulerade sjukkasseperioden och hamnar i fas 3, frisk eller ej. Och kan du inte komma igen återstår socialtjänsten, men för att få bidrag måste du sälja det mesta du har (så skapar man fattigdom i ett rikt samhälle).

Och så har vi vården och äldreomsorgen. Riskkapitalisterna har stått på kö för att öppna den ena vårdinrättningen eller äldreboendet efter det andra. Skattepengarna rullar, däremot inte kvaliteten i verksamheten. Vinst är viktigast – det har vi vid det här laget fått otaliga bevis på.

Ett av världens mest välmående och jämlika länder har under en tioårsperiod (ja sossarna har bidragit) förvandlats till ett två tredjedelssamhälle.

Det landet är vårt. Dags att rensa upp i det nyliberala träsket.

Den yngre generationen dör yngre

Dagens barn springer inte lika fort som deras föräldrar gjorde i samma ålder, konstateras i en amerikansk studie. ”Studierna utfördes i 28 länder och involverar mer än 25 miljoner barn. Resultaten visar att det i genomsnitt tar 90 sekunder längre för dagens barn att springa en engelsk mil (drygt 1 600 meter) än för 30 år sedan. Den kardiovaskulära uthålligheten – mätt som hur långt barnen kunde springa under en viss tid - minskade med runt fem procent per decennium. Nedgången syns hos både flickor och pojkar. ”, skriver SvD.

Orsakerna är flera, men framför allt mer stillasittande. Barn leker också på ett annat sätt, där datorer och spel fått en mer framträdande plats. I Sverige har ju idrott, eller gymnastik som det hette när jag gick i skolan, praktiskt taget försvunnit från schemat och många s k friskolor har inte ens tillgång till gymnastiksal.

En annan orsak är förstås kosten. Barn äter inte lika nyttigt idag som tidigare. Framför allt äter de mer socker och dricker läsk på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Det leder till fetma, vilket också konstaterats har ökat bland barn och ungdomar.

Vad leder då detta till? Jo, fler sjukdomar, som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Det i sin tur kommer att leda till – tvärtemot vad alla trendnissar som spår framtiden påstår – att denna generation inte kommer att leva lika länge som sina föräldrar och definitivt inte så länge som de som idag är födda på 20-talet och tidigare.

Det är möjligt att 40-talisterna som nu går i pension generellt skulle orka jobba lite längre. Men en höjd pensionsålder för den nu uppväxande generationen blir nog inte så lockande (om det nu finns pengar till pension för dem). Många fler kommer att dö i 60-70-årsåldern av vällevnadssjukdomar, alternativt kanske leva länge med ett stort medicin- och vårdbehov.

Det är bara att konstatera att 40-60-talisterna blir de mest priviligierade generationerna någonsin. Vi fick så mycket gratis och vi levde i världens mest jämlika samhälle. Våra barnbarn kommer att ha mycket tuffare utmaningar när de växer upp.

Köp en politik!

Jag har skrivit det förr, men det tål att upprepas. Sverige blir ett alltmer korrupt land. Det är också bedrägerierna som ökar mest i brottsstatistiken.

Men också mycket av det vi gör som inte är brottsligt kan lägga grunden till ett korrupt tänkande. Det gäller t ex skolan och skolors behov av den s k skolpengen. Det var först för några år sedan jag insåg att de nationella proven rättades av elevernas egna lärare (med en annan lärare på skolan). Så var det inte på 60-70-talet när jag gick i skolan. Då sändes de centrala proven (som de då hette) till en statlig instans som rättade de anonymiserade proven. Vi fick heller aldrig tillbaka dem.

Vet inte när detta upphörde, om det var före skolpeng och friskolor, men i dagens läge, när vinstintresset står i centrum, är det viktigare med goda resultat än med riktiga resultat. Så skolor som är måna om gott rykte har en generös rättning (självklart finns undantag).

Karin Pettersson på AB pekar också på att Sverige är nästan det enda land i Europa som inte har lagar kring partistöd och hur det ska redovisas. Moderaterna har kämpat emot i det längsta, men regeringen tillsatte till slut en utredning. KP skriver: ”Förslaget är en katastrof. Det innehåller nämligen inga förslag till regler kring ¬anonyma bidrag till politiska kampanjer. I stället föreslår man att de uttryckligen ska tillåtas – till obegränsade belopp.”

Allt kan köpas för pengar i vårt marknadssamhälle – också politik.

En första röjning i träsket

Nu storsatsar flera statliga institutioner för att äntligen börja komma tillrätta med de missförhållanden som råder på alltför många arbetsplatser och skolor.

Arbetsmiljöverket meddelar på DN Debatt att de ska inspektera en tredjedel av landets skolor, vilket är mer än välbehövligt. Alltför ofta, det gäller inte minst de s k friskolorna, bedrivs undervisning i undermåliga lokaler. Den psykiska arbetsmiljön icke att förglömma, med lärare som pressas till glädjebetyg, för skolpengen är viktigare än resultaten. Mobbning av barn och vuxna förekommer på alltför många skolor, både kommunala och andra.

Här har Skolinspektionen tagit ett behjärtansvärt beslut och äntligen, åtminstone tillfälligt, slagit igen portarna på Lundsberg, en pennalismens högborg. Och ska skolan mot förmodan finnas kvar ska den inte drivas av någon föråldrad stiftelse med f d elever i styrelsen, utan på samma villkor som alla andra skolor. Att styrelsen inte har någon förståelse för åtgärden utan bagatelliserar pennalism och kallar brännmärkning för pojkstreck, understryker ju bara det totalt olämpliga i att det är den som har ett avgörande inflytande på skolan.

Rektorn uttalar sig i Rapport och säger att han vill titta på Skolinspektionens beslut och se om de har vidtagit en rimlig åtgärd i förhållande till vad som hänt. Men det var ju den här typen av händelser som man skulle arbeta bort enligt det åtgärdspaket man fick ålagt sig i våras från Skolinspektionen. Man hinner inte mer än komma igång med terminen förrän mönstret upprepas.

Stäng eländet, skrev jag i mitt förra inlägg om detta. Det har åtminstone till en del gått i uppfyllelse-

Valfrihet överordnat sunt förnuft

Hjälp, valfriheten är hotad! ropar A PJ Linder i SvD. Han är förskräckt över att S och MP kommit överens om hur det ska bli lite mer kontroll på friskolorna.
Linder skriver: "Kravet på ”ökad samverkan” mellan kommuner och friskolor är svårare att svälja. Visst finns det skäl att ge kommunerna bättre möjligheter till framförhållning, men låta dem bli en sorts part i etableringsbesluten?

Njä. Då blir det väldigt frestande för dem att spjärna emot när det gäller starten av friskolor i områden där de kommunala skolorna visar dåliga resultat och löper risk att tappa elever. Den viktiga valfriheten är elevernas, föräldrarnas och lärarnas, inte kommunernas."
Nu är det ju faktiskt så att kommunerna, dvs vi skattebetalare, är de som betalar friskolorna. Det borde alltså vara självklart att de ska ha något att säga om vilka skolor som etableras i kommunen. Och i motsats till PJ Linder säger sunda förnuftet att om en kommunal skola har dåliga resultat finns det väl anledning att etablera en till. Råder däremot det motsatta förhållandet, en väl fungerande kommunal skola, kanske det finns anledning att inte etablera en till, ifall elevunderlaget inte räcker till två skolor. Då handlar det om slöseri med skattemedel, vilket är precis vad som pågår i den fria skoletableringens spår. Fler skolor än det finns elever till etableras, ganska ofta av oseriösa företag som hoppas göra storkovan. Vilket de också gör i många fall.
Därför är det bra att S och MP nu i alla fall tagit ett steg i rätt riktning och föreslår att kommunerna ska ha medbestämmande och också kunna ställa krav på de skolor som etableras. Förutom ett rimligt antal lärare också att de har tillgång till sådant som är standard i kommunala skolor. S k friskolor ska nämligen vara likvärdiga med kommunala skolor.
Fast om färre skolor, som sprider ut elever och skapar segregation, istället koncentreras kanske alla skolor fortfarande skulle ha råd med skolsköterska, kurator och andra nödvändiga vuxna.
Valfrihet har ofta blivit det godas fiende.

Alliansen missköter Stockholm

I en replik till vänsterpartisterna Karin Rågsjö och Måns Almqvist ger sig de moderata borgarråden Ulla Hamilton och Anna König Jerlmyr in i en beskrivning av Stockholm som få lär känna igen sig i (om man inte bor i Täby, Danderyd eller Stockholms innerstad). T ex skriver de: "Det bästa sättet för att ge alla människor en chans till framgång och ett bra liv är en fungerande skola...I Stockholm råder en verklig valfrihet inom utbildningsområdet. Det gäller från förskoleklass till SFI och vuxenutbildning". Ja, valfriheten gäller framför allt för skolorna, för de s k friskolorna kan ju välja elever (vilket inte de kommunala kan). Ulla och Anna behöver bara läsa M Zarembas artiklar i DN Kultur den senaste veckan för att få veta att skolan inte är bra, särskilt inte i Stockholm. "För att få människor att må bra är bostaden ett av de mest basala behoven för att livet ska fungera" skriver de vidare. Så de skryter med att de ska bygga 15 000 nya bostäder denna mandatperiod. Ja, men bara 6000 av dem är hyresrätter. Man har sålt ut 22 000 hyresrätter och det är inte slut än. I förort efter förort tjatar nu ombildningskonsulterna på hyresgästerna att ombilda. Denna snedvridning av bostadsmarknaden har gjort att bostadslösa måste ta stora lån för att snabbt få en bostad, vilket leder till ytterligare bostadssegregering. Får du inget lån, v g vänta i 25 år på en bostad du har råd med. Staden går med 1,9 miljarder i vinst. Svensk ekonomi går jättebra utropar Anders Borg. Men var ser vi det? Inte i den offentliga sektorn i alla fall. Här går alla på knäna och det enda anställda inom stat och kommun får höra är att det ska sparas. Gränsen är redan nådd, folk mår dåligt på arbetsplatserna för att de numera utför tre personers arbetsuppgifter, men också för att de inte längre vågar kräva något. "Gilla läget" är ordet för dagen och gör du inte det, finns det någon annan som gör det, åtminstone för en tid, och kan ersätta dig. Vart tar alla pengar vägen? Skattesänkningar förstås. Men pengarna går också till de företag som öppnar skolor och vårdcentraler på löpande band, vare sig de behövs eller ej. Och för att dessa privata bidragstagare ska gå med vinst, måste också deras organisationer slimmas. Hur kan en stad få misskötas så som alliansen missköter Stockholm?

Jan Björklund, finn fem fel - gör något åt dem

Äntligen börjar man på olika håll uppmärksamma grundfelen i dagens utbildning och skola. Men man verkar fortfarande inte koppla ihop hur dagens strukturer underminerar den svenska utbildningens konkurrenskraft.

I DN skriver Johan Tralau om hur de höga betygen sänker skolans och universitetens kvalitet. I Aftonbladet skriver Sanna Lundell om hur friskolorna ökar segregeringen i det svenska samhället.

Båda har med pengar att göra. När pengar sätts i centrum i utbildningsfrågorna får kvaliteten stå tillbaka. Det har vår utbildningsminister inte fattat. Eller vill inte fatta, för det passar inte in i alliansens världsbild. Hela utbildningsväsendet idag bygger på ett antal systemfel.'

1. Kommunaliseringen. 90-talskrisen gjorde förmodligen att det passade regeringen att vältra över skolkostnaderna på kommunerna. Men det har också lett till ojämn kvalitet i utbildningen beroende på kommunens ekonomi. Den hialösa idén om att kreti och pleti kan få starta skolor bara de uppfyller några slags minimikrav har ytterligare spätt på ojämlikheten och segregationen.
2. En skolpeng som följer eleven. Det leder till en väldig fokusering på att locka till sig elever. Förutom att marknadsföringskontot ytterligare urholkar skolans ekonomi, leder det till konkurrens istället för samarbete mellan skolor. Skolor med goda resultat lockar fler än de med sämre resultat. Fler elever, mer pengar. Glädjebetygen ökar lavinartat (andelen elever med högsta betyg ökade 28 ggr mellan 1997 och 2007 skriver Tralau). Resultaten däremot sjunker i alla internationella mätningar. Det slår sedan igenom genom i hela utbildningsväsendet, från grundskola till universitet. Det är ingen tillfällighet att universiteten, särskilt inom det naturvetenskapliga området, erbjuder baskurser på gymnasienivå, för att överhuvudtaget kunna bedriva undervisning på universitetsnivå.
3. Alltför många skolor. Inte bara leder idén att alla som vill får starta en skola (enligt ovan) utan fler skolor än vad som behövs utarmar också resurserna. Kommunerna måste slösa med skattemedel trots att underlaget i närområdet kanske bara kräver en skola.
4. Oviktad betygsintagning. Alla universitetsutbildningar som bara tar in studenter på betyg får in personer som kanske inte alls har förutsättningar för högre studier, för de har högsta betyg i idrott, musik etc istället för det som krävs för universitetsutbildningen. Många elever taktikväljer lättare ämnen där de kan få högre betyg, istället för svårare, som matte och främmande språk.
5. Vinst till ägarna. Detta system för bort från skolans mål och fokuserar istället på företagsekonomiska. Få verksamheter passar mindre för marknadsekonomi än utbildning.

Allt detta blundar vår ideologianfrätta utbildningsminister för. Det får bara inte vara så här, menar de och håller sig krampaktigt kvar i teoriernas värld. Men resultaten börjar dessvärre redan märkas i arbetslivet, både i det yrkesmässiga och akademiska.
Du gör Sverige, samhället och våra ungdomar en otjänst Jan Björklund. Ta av skygglapparna!

Alliansens teorier rasar samman

Det är illa att socialdemokraternas kriskommission har så dålig omvärldskoll att de inte nämner vad internet betyder för framtiden.
Men också alliansen börjar se sitt bygge rasa samman. De provar alla förslag i Reinfeldts "Det sovande folket", med allt dystrare resultat. Alla resultat kanske inte gör moderaterna dystra, men det övriga Sverige börjar dra öronen åt sig.
Den övriga alliansen får allt svårare att stå upp för en sjukförsäkring som både slår ut och förnedrar människor. Jobbskatteavdraget har inte gett några jobb. Arbetskraftsinvandring i låginkomstyrken tar arbetstillfällen från redan bosatta här, till lägre lön eftersom man kan skylla på bristfällig utbildning. Friskolor skapar segregation och sätter vinst före kvalitet. Vårdvalet snedvrider utbudet av sjukvård. Borg använder inte tillväxten till investeringar utan sitter still i båten eftersom statsfinanserna inte får rubbas och får kritik t o m från högerpressen. Att alla ska äga, dvs köpa, sin bostad har ökat bostadsbristen i storstäderna och skapat segregation. Utförsäljning av lönsamma statliga bolag ger en tillfällig förstärkning av statskassan, som ska användas till att betala av på en redan låg statsskuld, men varifrån ska statens inkomster komma sedan? Skattesänkningar för de rika bidrar till tvåtredjedelssamhället och problem för stat och kommuner att finansiera välfärden. Den ska vara privat, vilket snedvrider och fördyrar utbudet. Och när t o m SvDs f d chefredaktör Mats Svegfors talar om "blind kapitalism" när kulturministern vill att all underhållning och sport ska skötas av kommersiella TV-kanaler och inte finnas i public service, börjar man förstå att det knakar i alliansens (läs moderaternas) teoribygge.
Det är öppet mål för socialdemokraterna. Men de verkar inte ens ha en boll.

Utbildning ingen kommunal angelägenhet

Återvänder till ett av mina mantran, skolan. Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, har rätt i att man måste lyssna på lärarna. Det slutade man dock med redan 1989 när Göran Persson var skolminister, trots lärarnas strejker. Han satte den första spiken i kistan med kommunaliseringen. Den banade väg för det kaos som idag råder i skolvärlden.
Nu har man släppt loss marknadskrafterna totalt och det är tragiskt att se vad det gör med utbildningsnivån. När inte bara elever får välja skola, utan skolan också får välja elever, uppstår den segregation som idag är främsta hotet mot våra barn.
Face facts: det går inte att bedriva vettig undervisning i klasser med 10-15 olika nationaliteter, där många inte ens behärskar svenska. Vilken enorm otjänst vi gör dessa barn, som i stort sett direkt från flyktingförläggningar placeras i vanliga skolor, i varje fall om skolan och klasserna består av en majoritet av olika nationaliteter. Man håller sig till sin grupp, talar sitt eget språk, det skapar trygghet för stunden. Men knappast för framtiden.
Skolan måste återförstatligas så att undervisningen blir likvärdig i hela landet. Skola och utbildning är inte en kommunal angelägenhet. Och ännu mindre en privat angelägenhet, åtminstone när det handlar om vinst som mål (vinst är målet för riskkapitalbolag och det är inget konstigt i det. Det konstiga är att politikerna tycker det är OK att privata aktörer gör vinst med skattemedel).
Häri ligger den fundamentala knuten som fått Sverige att rasa i alla internationella skolmätningar de senaste tio åren, alltmedan "friskolor" och vinstintressen brett ut sig. Men politikerna fortsätter att blunda (utom V ska sägas).

Religion på skolans marknad

En ny religiös våg är här. Enligt en artikel i Expressen har den religiösa ungdomsorganisationen Ny generation fått 10 000 medlemmar på åtta år. Deras grundidé verkar vara att missionera i skolorna, det är ju där ungdomarna finns.
Det är helt OK att man bildar en religiös ungdomsorganisation och också att enskilda medlemmar pratar med kompisar och elever om sin tro. Men det är inte OK att skolor bjuder in organisationen Ny generation att verka på olika sätt i skolan. Undantag kan vara om man har en idévecka där olika religiösa organisationer får presentera sig under tydligt deklarerad religiös flagg.
I besparingstider (och med allehanda friskolor) verkar skolorna bli alltmer beroende av utomstående aktörer för att få till verksamhet i skolan. Olika organisationer och lobbygrupper kan genom skolmaterial och andra aktiviteter få igenom sitt partiska budskap till eleverna och många lärare verkar lika okritiska som eleverna. Men det är det vi får när skolan ska fungera som en marknad som alla andra. Och kan man locka med bakning eller konserter nappar många skolor. Allt för att hålla eleverna vid gott mod, så de inte väljer en annan skola nästa termin...

Den omöjliga centern

Man får hoppas att de senaste utspelen från centern också blir de sista. De verkar helt ha lämnat verkligheten bakom sig.
Maud Olofsson föreslår att elever ska få sätta betyg på lärare. Och att det dessutom ska vara lönegrundande. Jag vågar inte tänka på vilka usla löner en del av de lärare jag hade under skoltiden i så fall skulle haft. Men i flera fall var min motvilja ett direkt utslag av pubertal antagonism mot överhet överhuvudtaget och hade ingen koppling till lärarens kompetens.
Det svåraste en lärare har i sin yrkesutövning är att sätta betyg. Och i många friskolors lekstuga får lärare redan nu höra av sina rektorer att skolans väl och ve hänger på att det inte sätts för låga betyg. Att då dessutom vara beroende av elevers omdömen skulle göra arbetssituationen närmast omöjlig. Och kunskapsnivån i samhället skulle sjunka ytterligare.
En annan centerpartist har skrivit på sin blogg att överviktiga personer skulle få betala en extra "tjockisskatt", då de belastar sjukvården mer än andra. I så fall är det väl hederligare att helt privatisera sjukvården, så att de som är sjuka betalar hela kostnaden för sig. Men det är kanske dit han vill komma. Många centerpartister döljer inte sin nyliberalism såsom moderaterna gör.
Och som grädde på moset har vi en centerpartistisk miljöminister som bedriver licensjakt på varg genom att skicka ut 3000 jägare att skjuta 27 vargar av de 200 som sägs finnas (men en del har väl redan gått åt i tjuv- och skyddsjakt). Han har lyckligtvis KU-anmälts nu....
Centern fyller helt enkelt ingen funktion längre, vilket också opinionsmätningarna visar. Många f d väljare röstar väl hellre på moderaterna. Fast skillnaden är försumbar.

Skolflum ger höga vinster

SVT Rapport har just beskrivit det totala skolflummet, dvs den okontrollerade spridningen av privata skolföretag. Och okontrollerad är rätt ord, för Skolinspektionen verkar vara en myndighet som inte kontrollerar någon i onödan.
I Rapport beskrivs en koncern yrkesskolor där eleverna inte har undervisningslokaler, en del får bygga dem själva istället för praktik och en del får ingen praktik alls.
Samtidigt visar Rapports kartläggning att skolkoncernerna gör allt större vinster, den största är uppe i en miljard i vinst i år. Men i verksamheten spars det.
Reglerna för dessa s k friskolor är ytterst frikostiga. Vill en skola, som uppfyller grundkriterierna, starta så ska de få det, oavsett om det redan finns tillräckligt med skolor i kommunen. Hur ska då kommunen kunna planera sin budget? Här går våra skattemedel till vinst i internationella riskkapitalbolag samtidigt som skolor utarmas alltmer och besparing är honnörsord.
Jan Björklund vägrar konsekvent att erkänna att hela systemet är fel (trots att Sverige är ett av få länder som tillåter vinst i skattefinansierad verksamhet). Det senaste påpekandet om detta var årets Pisa-rapport, där forskarna t o m nämnde friskolesystemet som en orsak till sjunkande resultat. Jan Björklund blundar och håller för öronen.
När marknaden talar tiger samhällsnyttan still.

Sossarna förnyade sig redan på 90-talet

DN redovisar den senaste Synovateundersökningen om hur svenskarna skulle rösta idag om det vore val. Socialdemokraterna skulle få 26,7 procent.
I Aftonbladet fick vi förklaringen. Svenskt Näringsliv har köpt upp sossarna på PR-byrån Prime för att de ska lobba för mer s k tillväxtvänlig politik från socialdemokraternas sida. I detta ligger mer näringslivsvänlighet, mindre miljö, lägre skatter och mindre offentlig sektor.
Och sossarna verkar ju göra precis som lobbarna vill. Ledande sossar har ju t o m gjort avbön från sin egen politik. Ett parti helt utan styrsel uppenbarligen. Ingen vill rösta på ett sånt här velgäng.
Men denna linje började långt tidigare. Kanske var Prime i farten redan då, eller någon annan PR-byrå. Redan på 80-talet började sossarnas högersväng. Valutaavregleringen var en av de första spikarna i kistan. Men efter 90-talskrisen var den dåvarande sosseregeringen beredd att köpa många av Bildtregeringens påfund, typ friskolor och avregleringar av posten, el- och telemarknaden. Man tjatar om att socialdemokraterna måste förnyas. Den förnyelse man önskar av dem genomförde de ju redan på 90-talet. Total marknadsanpassning.
Det är därför de går kräftgång. Många gamla socialdemokrater kan inte tänka sig att rösta på V (byt partiledare i V snälla), men de önskar ett starkt vänsteralternativ. Vi har redan nog med marknadsliberaler bland partierna.

Vilka pengar ska värna välfärden?

Anders Borg slår sig för bröstet och talar om Sveriges goda ekonomi. Men hur den kommer att se ut framöver kan man verkligen undra när man ser vad alliansen vill göra.
Man vill sälja ut de statliga bolagen och pekar ut några, som dessutom är väldigt lönsamma, som Nordea, Telia och t o m Vattenfall om centern får som de vill. Samtidigt har riskkapitalbolagen julafton varje dag när de köper upp alltmer av den svenska s k friskolemarknaden. Och här behöver man ju inte ens riskera kapital, för det är fortfarande vi skattebetalare som betalar vinsten till de utländska riskkapitalbolag som äger merparten av de s k friskolorna.
Och till detta kommer skattesänkningar av olika slag och bidrag till städhjälpar och husbyggare (fast det kallas avdrag, det gör det alltid när välbeställda får bidrag).
Var ska staten få in pengar? Vi gör oss av med fler och fler intäktsmöjligheter. Den välfärdens kärna som Fredrik Reinfeldt säger sig vilja värna är väl stor som en vindruvskärna ungefär.