”Den europeiska unionen måste bli social annars kommer den aldrig att skapas”, sa en gång president François Mitterrand, citerar Olle Svenning idag i Aftonbladet. Tyvärr skapades den ändå, under de allra sämsta former sett ur de europeiska löntagarnas perspektiv. Och värst av alla har medborgarna i de länder som är med i EMU. Minsta ekonomiska kris och de får omedelbart känna inpå bara skinnet hur välfärden urholkas. EU är och har alltid varit ett kapitalistiskt projekt. Det kom till för att pengar lättare skulle kunna flyttas över gränserna.
Till slut fick man till en valutaunion som inte på något sätt tagit hänsyn till förhållandena i de olika medlemsstaterna. EUs själva idé är ju inte välfärd utan att stabilitetspakten följs. Och nu bygger det rika Europa vidare med gemensam utrikespolitik och egen president (odemokratiskt vald). Det är ju ingen tillfällighet att Sverige deltar i ett krig för första gången på 200 år. EU och NATO är ett när det kommer till kritan.
Man behöver inte ha gemensam valuta och utrikespolitik för att lösa världens gemensamma problem. Det krävs ändå ett bredare samarbete än i EU för det som vi gemensamt behöver ta tag i. Och att göra länder i Europa fattigare, med ökad social oro som följd, kommer på intet sätt att minska världens kriser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar