Nu är vi där igen. SJ har klappat ihop, tågen går sönder och växlarna fryser. Det var ju det som skulle åtgärdas till den här vintern. Hörde SJ-chefen på radio idag som sade att förra vintern var den värsta på 150 år och risken för ny sådan vinter är minimal (hört talas om Harrisburg?)
Dessutom har han fel. Så sent som för 23 år sedan hade vi en vargavinter utan dess like, alltså 1987. Enligt min naturdagbok för det året hade vi minusgrader alla dagar i januari, februari oh mars, utom tre dagar i februari och det står att mars var rekordkall. Dessutom var det enormt mycket snö, vilket också gällde för åren dessförinnan, då vintrarna -82, -83, -84, -86 och -86 var ovanligt snörika och kalla i Stockholmstrakten.
Antingen är SJ-chefen väldigt ung eller så minns han inte av det enkla skälet att tågen faktiskt gick ändå. På den tiden fungerade det mesta i vårt samhälle, även om man faktiskt hörde talas om pendeltågseländet redan då (eller var det först på 90-talet?)
Och tågen är ju inte det enda som har problem. Sjukvården, åtminstone den oglamorösa vården av äldre fungerar inte heller, sjukhusen är överfulla, för man lade ju ner alla akutsjukhus på 90-talet och numera styr pengarna skolan, med betygsinflation som följd.
Just nu hör jag att Anders Borg äntligen börjar få kritik för sitt samlande av pengar på hög. Han har ett mål här i livet och det är att skriva av statsskulden. Men pengar på hög gör ingen nytta och resultatet blir istället uteblivna investeringar i vår gemensamma sektor.
Istället minskar han t ex pengarna till underhåll av tågtrafiken samtidigt som man förra året konstaterade att det var just brist på underhåll som orsakade mycket av kaoset då. Man får ständigt ta sig för pannan med den här regeringen vid makten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar