Jaha, nu är han död, Usama bin laden. Tyvärr är ju inte al Qaida det. Frågan är hur mycket inflytande bin Laden hade i dagsläget.
Peter Kadhammar driver en intressant tes i dagens krönika om att bin Laden och al Qaida blivit mindre relevanta sen folkupproren i Nordafrika och Mellanöstern. De kuvade massorna har rest sig på egna meriter och behöver inte al Qaida, menar han. Ja, låt oss hoppas att han har rätt.
Annars är det ju märkligt att se USAs reaktion på det inträffade. Folk jublar och springer ut på gator och torg och de tillmälen både de amerikanska tidningarna och folket ger bin Laden, påminner starkt om den retorik bin Laden själv brukade använda mot västerlänningar. Redan på gamle Bush seniors tid var det slående hur likartad retoriken var mellan Bush och Saddam Hussein och det bara förstärktes under Juniors presidentskap.
Det gemensamma ordet är "hämnd". Den amerikanska kulturen och kulturen i det som en gång kallades Främre orienten, är besatta av vedergällning. Vilket gör att de aldrig kommer ur sina onda cirklar. Det är ingen tillfällighet att USA, som den enda moderna demokratin, fortsätter tillämpa dödsstraff, där hämnd är en viktig ingrediens. Varför skulle annars anhöriga till offer få sitta med vid varje nådeansökan.
Och länder som Syrien och Saudiarabien, med en tideräkning som visar 1400-tal, lever också i samhällen som liknar vårt 1400-tal.
Så länge hämnden får styra, kommer terrorismen att fortgå, den israelisk/palestinska konflikten att fortsätta. Bin Laden var en hydra, hugger man huvudet av den, växer två nya ut.
Det är primitivt att springa ut på gator och torg i jubel över att man dödat någon. Det motiverar fler terrorattacker och i dess spår fler säkerhetsåtgärder av allt mer integritetskränkande art. Och hela världen dras med i den onda cirkeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar