Varför strider lagen så ofta mot sunt förnuft?

Hur ska vi kunna lita på rättsväsendet när lagstiftningen så ofta strider mot sunt förnuft? Det senaste exemplet är den treåriga flickan som, trots att hon sedan födseln växt upp hos sin fosterfamilj, ändå överlämnades till missbrukande föräldrar som orsakade hennes död. För trots allt prat om "barnets bästa", är våra lagar skrivna så att i första hand föräldrar har rätt till sina barn. I lagtexten talas inte ens om barnen.
Men det finns fler exempel på att lagen går emot sunt förnuft, t ex när det gäller mord. Känt är fallet med de två personerna som slog ihjäl en äldre man och man inte kunde fastställa vem av dem som utdelat det dödande slaget. Båda friades.
Och ungdomar som misshandlat någon och där det är svårt, men uppenbart, att de gjort sig skyldiga till misshandel. Men de frias för att man inte kan säga vem som gjorde vad.
Och sexualmål ska vi inte tala om. När hovrätten kan fria någon trots att vederbörandes sperma finns i flickans kropp, köper ändå rätten mannens förklaring att han torkat sig på en handduk efter onani och att flickan sen använt samma handduk för att torka sig. Då går skam på torra land.
Visst är det viktigt med rättssäkerhet, men när lagen kan tolkas så att den strider mot sunt förnuft undergrävs tilltron till rättsväsendet. Nu har ju barnkonventionen blivit lag i Sverige. Då måste lagstiftningen följa med.

Vad är det för fel på hovrätten?

Såg till min glädje att Högsta domstolen tänker pröva hovrättsdomen mot de två våldtäktsåtalade som våldtog en kvinna på en parkering. Enligt hovrätten kunde våldtäkten inte anses grov då männen våldtog kvinnan "i turordning". De sänkte straffet med ett år från tingsrättens dom på fyra års fängelse.
Vad är det för fel på de domare som sitter i hovrätten? Vi läser ständigt om fall där de friar eller sänker straffen för våldtäktsmän och pedofiler. Det senaste är att en pedofil försöker komma undan med tafsandet på en ung flicka (barn) genom att säga att han sov. Det har ju gått ett antal gånger tidigare. Sverige verkar vimla av sovande våldtäktsmän och pedofiler (nåja lätt överdrift). Och hovrätten köper det! De har köpt de mest långsökta förklaringar. T ex att en man vars spermier hittats i flickans slida, skulle ha kommit från en handduk han använt när han onanerat.
Och nu är en våldtäkt av två män efter varann, inte lika hemsk som om de hållit på samtidigt. Fråga vilken kvinna som helst om det... Men det gör inte hovrätten.

Gärningsmannen har tolkningsföreträde

Nu har hovrätten frikänt den polis som med hund och batong misshandlade en man "som hon kände sig hotad av". Tingsrätten fällde polisen för övervåld.
Hovrätten valde däremot att gå på polisens "uppfattning av att hon kände sig hotad". Detta trots tydliga bildbevis på hur hon besinningslöst slog den redan liggande mannen med batongen medan han förtvivlat försökte hålla hunden ifrån sig.
Men detta utslag från hovrätten förklarar en hel del av frikännanden i andra mål, såsom våldtäkt. Det är ju alltid den anklagade våldtäktsmannens bild av hur han "uppfattat situationen" som har tolkningsföreträde i hovrättens värld. Hävdar vederbörande att han uppfattat att offret var med på det hela, är det den tolkningen som gäller. Det har vi sett alltför många exempel på, även i rätt glasklara fall.

OK med våldtäkt i sömnen

Hovrätten förnekar sig aldrig. Nu har man friat i det andra fallet med en man som säger att han sov när våldtäkten begicks, dvs det var han som våldtog i sömnen. Och då är det så klart OK för hovrätten.
Det spelar snart ingen roll vad en kvinna berättar när hon anmäler en våldtäkt. Karlen har aldrig ansvaret för sina handlingar, utan det är hon som utlöser dem. Det är bevisat att de haft samlag, men det är självklart honom man tror på när han säger att han sov åtminstone i hovrätten. Man får fram någon forskare som säger att det är möjligt.
Rådet till varje kvinna blir till slut: Undvik att bli ensam med män, för det är ditt fel om du blir våldtagen.

Schizofrena domstolar

Så har hovrättens dom fallit. Mannen som hävdade att flickan i hans fosterhem hade torkat sig på samma toapapper som han onanerat i och därmed fått in hans sperma i sin slida, har fällts för våldtäkt.

Tingsrätten ville dock fria mannen. En sak är om det fanns starka bevis för att flickan ljög och frivilligt haft sex med mannen. Men en man som förnekar sex och hittar på ovanstående förklaring kan ju inte tas på allvar.

Det är oroande att våra domstolar kan komma till så olika slutsatser i ett domslut. Fortfarande är sexualbrottslagstiftningen tydligen så svårförståelig för domstolarna att de inte ens kan bortse från de mest krystade bortförklaringar.

Framför allt bygger domsluten mer på fördomar och föråldrad kvinnosyn än något annat. Och med tanke på den råa sexjargongen hos dagens ungdomar finns stor risk att framtidens jurister inte heller kommer att förstå att ett nej är ett nej.

Udda människor i våra domstolar

Häromdagen läste jag en artikel om ännu en utebliven våldtäktsdom. Det borde vara en skröna, men jag är rädd att det var sant.

En ung flicka hade anmält familjefadern på det boende hon bodde på för våldtäkt. Hon hade spermafläckar på trosorna och man fann karlns DNA inuti henne.

Ändå nekar mannen och påstår att han onanerat på toaletten och att hon sen använt en bit papper som han onanerat i.

Tingsrätten borde ha skrattat ihjäl sig. Istället frikände de mannen.

Det går m a o inte att få en fällande dom i ett våldtäktsmål. Om inte ens DNA duger som bevis, tagit direkt ur flickan, då vet inte jag.

Vad har vi för rättsvårdande myndigheter i Sverige? Jag är rädd att det är meningslöst att överklaga. Hovrätten brukar vara än mer stupid.

För dem är det självklart att man inte kastar det papper man onanerat i, i toaletten och spolar. Och lika självklart är det att någon annan använder detta använda papper igen. Rättens ledamöter känner säkert igen sig i ett sådant beteende. Eller?