Posten är en samhällsfunktion

Såg på nyheterna häromkvällen hur det ser ut på Post Nords depåer. Lådor med outdelad post. Och ingen har tid att ta itu med det, bl a för att Post Nord har skurit ner personalen med tusen personer de senaste åren och brevbärarna får ständigt större utdelningsområden. Jag känner flera som inte fått viktig post i tid.
Någon borde upplysa herrar Koskull och Wahlroos om att Posten faktiskt har ett samhällsbärande uppdrag. Det är en grundfunktion i varje samhälle. Om inte annat borde det vara regeringens uppgift att se till att denna samhällsservice fungerar. Men sen Posten blev affärsdrivande med vinstintresse är det aktieägarna som står i fokus, inte medborgarna. Och efter sammanslagningen med danska posten har det bara gått utför.
Regeringen m fl kanske tror att internet är svaret på allt. Men internet är så mycket mer sårbart i ett samhällskritiskt läge än Posten. Det är skrämmande att se hur olika samhällsfunktioner blir alltmer beroende av IT, samtidigt som hoten mot sådana system ökar.
Som samhällsmedborgare har man rätt att kräva en fungerande postgång över hela landet. Liksom tillgång till bredband, eftersom vi hela tiden uppmanas att göra allt och hitta allt på internet.
Man kan inte låta privata aktörer med vinstintresse sköta centrala samhällsfunktioner eller att funktioner som Posten och järnvägen ska drivas på detta sätt.
Dels måste det finnas tillräckligt med folk som gör sitt jobb professionellt, dels direktiv från regeringen om att dessa funktioner är vitala och ska fungera för alla medborgare. Det är det minsta vi som medborgare kan förvänta oss.

Borgerlig politik med S-L-C-regering

Moderaterna krisar, vilket betyder att alliansen krisar. Det kan man ju bara glädja sig åt. AKB har trampat rejält i klaveret med sin invit till SD.

Men det sorgliga är socialdemokraterna. Nu har Jan Björklund och även Birgitta Ohlsson om hon skulle bli aktuell, sagt att L kan tänka sig en blocköverskridande regering. Löfven studsar förmodligen av glädje. Han vill inget hellre än att sälla socialdemokraterna till det borgerliga blocket. 

Det betyder borgerlig politik i fortsättningen och S kan med gott samvete lämna samarbetet med V, som tycks ha besvärat dem sen det startade. Ändå är det vänsterpartiet som stått för merparten av de sociala reformer regeringen trots allt genomfört, t ex de tio miljarderna till kommunerna. De har genomfört reformer som gynnar ensamstående föräldrar och de med låg pension.

De svagaste i samhället kommer inte att ha någon glädje av en S-L-C-regering. Men det verkar svårt att få människor att förstå detta, det visar inte minst SCB-mätningen för maj. Där får V bara 6,3 procent.

Men med den genuint borgerliga pressen i Sverige, samt framför allt Björklunds förmåga att alltid nämna SD och V samtidigt som "extremistpartier", är det svårt att få genomslag hos människor som inte aktivt deltar i politiken. 

Vi som vill ha mer vänsterpolitik i en kommande regering får en tuff valrörelse.

Ge amnesti åt unga afghaner

Igår dog 90 människor i ett terrorattentat i Kabul. Talibanerna och andra grupper är på frammarsch i Afghanistan sedan västerländska styrkor lämnat landet.
Det är dit vi skickar unga pojkar som aldrig ens varit där. Häromdagen tvingades ett tjugotal ursprungligen afghanska pojkar på ett chartrat plan till Kabul. Till en stad som igår upplevde ett av de värsta bombattentaten sedan krigen startade i detta krigsdrabbade land.
Det är Sverige som tvingar iväg dessa pojkar. Pojkarna är ibland inte ens födda i Afghanistan, utan kommer oftast från Iran, dit deras föräldrar flytt undan kriget i hemlandet.
De här pojkarna har påbörjat ett annat liv här i Sverige. De har gått i skolan och lärt sig en hel del svenska. Vi har alltså bekostat deras vistelse här för att sedan slänga ut dem. Det är slöseri med pengar, men framför allt med liv. Att behandla människor på detta sätt skapar bara mer hat och terror.
Om Sveriges regering inte vill känna sig som sverigedemokrater borde de utfärda en amnesti för de unga personer som kom under 2015 års flyktingvåg. Vare sig de är under eller över 18 år. Vart tog den humanistiska stormakten Sverige ville se sig som vägen?

Med apokalypsen som mål

Så har Trump bestämt sig - USA lämnar Parisavtalet. T o m oljebolagen Exxon och Chevron har uttalat sig för avtalet. Men Trump följer sin rådgivare Steve Bannon - en person med apokalypsen som mål. Och med detta drag närmar vi oss onekligen den.
Såg "Dokument utifrån" häromkvällen om just Steve Bannon. Han verkar vara en person som gillar att provocera och röra upp känslor. Han verkar egentligen inte ha några politiska mål. Han vill bara välta det s k etablissemanget över ända. Vad som sen ska hända bryr han sig inte om. Han ser en sådan utveckling som ett reningsbad för nationen. Han är som en demon i en dålig TV-serie och det är skrämmande att konstatera att verkligheten återigen överträffar dikten.
Men det är också sorgligt att se att medierna helt följer det scenario som Bannon målar upp. När Trump var i hetluften för sina sexistiska uttalanden, kallade han på Bannons inrådan till en presskonferens där han samlat ihop ett antal kvinnor som berättade om de övergrepp Bill Clinton sades ha gjort mot dem. Pressen togs på sängen och ställde inga kritiska frågor om varifrån de här kvinnorna plötsligt dykt upp som på beställning och nu plötsligt pratar om övergrepp som de borde ha anmält för länge sen. De synade inte bluffen utan lät Trump komma undan.
Till skillnad från Trump är Bannon skicklig. Det är bara att hoppas att Trump till slut trampar i klaveret så mycket att inte ens Bannon kan rädda honom. Annars kommer apokalypsen allt närmare.

Euro för alla - spiken i kistan

Ett dokument från EU har läckt till Frankfurter Allgemeinde om ett beslut att alla EU-länder ska ha euro år 2025, även Sverige. Trots vår folkomröstning ska alltså denna fråga upp på bordet igen.
Ett av EUs stora misslyckanden är ju just eurosamarbetet. Det är väl egentligen bara Tyskland som vunnit på det. Länderna i Sydeuropa, speciellt Grekland och Portugal, har istället dragit på sig en evig ekonomisk kris med denna valuta.
Sverige har en mycket stark ekonomi. Vi har inget att vinna på att beblanda vår ekonomi med ekonomiskt svaga länder som länderna i östeuropa eller Grekland och Portugal.
EU bör istället reducera samarbetet till att bara gälla den gemensamma marknaden, vilket inte behöver betyda en gemensam valuta. EU har gapat över för mycket, inte minst för många länder och det finns inget som hindrar att man samarbetar med varandra utan en union av EUs kaliber. En del euroländer vill ju återinföra sin gamla valuta. Det går inte att få länder med helt olika förutsättningar att driva en gemensam ekonomisk politik (särskilt inte en nyliberal).
Det är tveksamt om alla länder skulle jubla över beslutet om att införa euro. Redan nu obstruerar ju flera länder mot de gemensamma besluten, framför allt när det gäller flyktingar. En sådan här maktdemonstration från EUs sida kommer bara att stärka de krafter som vill lämna unionen.
Minska ambitionerna istället, så kanske arbetet kan bli effektivare och billigare i denna koloss på lerfötter.

När kommer republikanerna att säga ifrån?

Idag stod DNs amerikanske kolumnist David Brooks för den totala utskåpningen av Donald Trump. Han kalla Trump infantil och "omognad håller på att bli hans presidentskaps grundton, avsaknad av självbehärskning hans ledmotiv".
Brooks har studerat intervjuer med Trump och konstaterar att där inte finns någon strategi, ingen kunskap (fast Trump själv anser att han alltid vet bäst om allting). Brooks skriver att Trump är "tidernas rekordhållare inom Dunning-Kruger-effekten, fenomenet att en inkompetent person är för inkompetent för att inse sin egen kompetens".
Det märkligaste i dagens läge är inte att Trump är infantil, inkompetent och narcissist, som inte förstår hur den amerikanska förvaltningen fungerar. Det märkligaste är att han får fortsätta sitta kvar. Man talar om riksrätt, åtminstone från demokraternas sida, men republikanerna håller fortfarande fast vid denna 70-årige sjuåring.
Hur många gånger måste han visa sig olämplig för ämbetet innan kongressen (republikanerna) helt enkelt avlägsnar honom från posten? Han har ju redan visat sig omöjlig flera gånger om. Han ljuger friskt så att alla kan se och höra, men får ändå fortsätta. Var går gränsen? Nu har han läckt hemliga uppgifter till Ryssland, men inte ens det verkar förmå kongressledamöterna att helt enkelt säga att de fått nog.
På Nixons tid sa man om hans vicepresident Spiro Agnew, att Agnew var Nixons bästa livförsäkring. I Trumps fall verkar den hopplöst konservative Mike Pence snarare som en livboj.

Sluta rationalisera bort jobb

Arbetslöshetsmålet om EUs lägsta arbetslöshet 2020, kommer inte att nås enligt många bedömare. Framför allt oroar den stora invandrar- och ungdomsarbetslösheten.
Politikerna ropar högljutt om enkla jobb och lägre löner (utom till poliser och lärare). Ändå fortsätter företag, myndigheter och institutioner att rationalisera. De s k enkla jobben blir allt färre.
Läste idag att försök ska göras med förarlösa bussar i vissa områden. Låter rent vansinnigt ur flera säkerhetsaspekter, men bortsett från det: vad är poängen? Minska kostnader förstås.
Men de kostnaderna får vi ju alla vara med och betala i form av ökad arbetslöshet och högre sjuktal för både fysisk (för få anställda sliter ut människor) och psykisk (stress över att inte få jobb bl a) ohälsa.
Konduktörerna på Tvärbanan försvann just och i affärerna försöker man få kunderna att använda självscanning för att minska antalet kassabiträden. I en situation med allt färre jobb, skapas också en marknad för oseriösa arbetsgivare som anställer folk utan kontrakt med löner under miniminivå.
Det borde ligga i politikernas intressen att åtminstone inte inom stat och kommun rationalisera sig intill benen. Den kostnaden är i längden tyngre att bära än att behålla vissa typer av jobb så att människor kan försörja sig och betala skatt. I slutändan får vi annars fler än romerna som tigger på våra gator.