tisdag 31 augusti 2010

Alternativen är glasklara

Medierna, som idag styr det mesta av "valinformationen", talar omedelbart om vinnare och förlorare sedan de rödgröna presenterar sitt valmanifest. Det blir patetiskt, när det för merparten av det svenska folket handlar om någon tusenlapp hit eller dit. Man är helt fixerad vid plånboken. Det är ändå andra prishöjningar, räntan o dyl utanför politikens kontroll som avgör om man får det kärvt eller inte.
För de sjuka, arbetslösa och de fattigaste pensionärerna finns bara ett alternativ att rösta på - det rödgröna. De rödgröna vill att välfärdstjänsterna ska ha en prisnivå som alla kan klara. Om de också ska hålla en god kvalitet för alla krävs att det är behoven och inte utbudet som styr (i alla fall om det är skattefinansierat, privata alternativ som finansierar sig själva har alltid funnits för dem som haft råd).
Alliansen satsar på den välbeställda medelklassen (trots att de retoriskt motsäger detta). De extra 100- till 1000-lapparna (mer ju mer man tjänar) i skattesänkning blir ju inte mycket för dem med lägre inkomster, för där äter prishöjningar m m snabbt upp extrakronorna, medan de välbeställda får mer att röra sig med. Och fler jobb har det ju inte blivit med den här politiken.
De generella välfärdssystemen i form av sjuk- och arbetslöshetsförsäkring (som alliansen kallar bidrag) har underminerats av alliansens politik och kastat ut redan svaga i fattigdom och bidragsberoende (socialbidrag).
Ska det vara så förbannat svårt att se skillnad på de här alternativen (dvs inriktningen på politiken snarare än enskilda förslag om 100-lappar hit eller dit) att man inte vet vad man ska välja? Det handlar helt enkelt om man vill ha ett samhälle där alla kan leva drägligt eller ett där de som är välbeställda får merparten av samhällets stöd.
Och vill man dessutom för ett ögonblick titta upp ur plånboken och se att vi lever i en global värld med alltmer accelerande miljöproblem så kan man ju inte rösta på ett alternativ där Andreas Carlgren är miljöminister och där ambitionsnivån ligger nära noll. Det går alltid att göra mer, men alliansen gör mindre.
Är vi så indoktrinerade av mediernas personfixering att vi inte kan se helheten? Alternativet borde vara glasklart för alla som bryr sig om något annat sig själva.

1 kommentar: