Alltfler konstaterar att Anders Borgs dagar som finansminister är räknade
Han har tappat greppet säger man. De flesta beundrade honom tidigare.
Men på vilket sätt är han nu så annorlunda? Han fortsätter ju att driva den ekonomiska politik han drivit hela tiden (ideologidriven dessutom). Han kan inte ändra sig, det är ju uppenbart. Trots att vi nu har deflation i Sverige vill han spara i ladorna. Hans enda mål är att komma tillbaka till överskottsmålet, det var ju det han fick så mycket beröm för.
Borg har alltid befunnit sig i den ekonomiska teorins makrovärld. Kartan gäller och hur samhället faktiskt fungerar är sekundärt. Han har inte förstått att Milton Friedmans teorier sedan länge är överspelade och motbevisade. De skapar inga jobb, bara stora klyftor och ojämlikhet.
Borg och hans krets trodde att mer pengar i plånboken skulle få folk att jobba mer. Det är ju en motsägelse i sig. Om jag får mer pengar kan jag ju jobba mindre. Det är ju i själva verket tvärtom; det är de med lägst inkomster och deltid som måste jobba mer för att klara sig.
Men de rikare kan ju konsumera mer, säger någon. Kanske det, men det som konsumerats har ju inte tillverkats i Sverige. Tvärtom, de flesta konsumtionsvaror importeras. Och de företag som stannar här har ju ständiga neddragningar. Endast cheferna får bonus.
Borg har inte tappat greppet. Han har aldrig haft det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar