Positiv trend i vårbudgeten

Äntligen en budget som drar åt vänster. Det är förmodligen vänsterpartiets förtjänst. Men nu kommer en del orättvisor att minska. När Aftonbladet räknar upp vinnare och förlorare i vårbudgeten kan man glädja sig åt att pensionärer och sjuka är vinnare (av hur mycket är en annan fråga) liksom polisen och klimatet.
Förlorarna är mest de som vunnit extremt mycket under alliansåren. Jag sörjer inte över att det blir dyrare med tjänstebil och för dem med privata sjukförsäkringar. Höjd skatt för dem som tjänar över 38 200 är ett sätt att öka progressiviteten i skatteskalorna. Många (borgerliga) har invänt att 38 000 inte är någon hög lön. Men då ska man komma ihåg att medellönen för svenskarna ligger runt 24 000.
Den enda smolken är väl att man höjer skatten för småföretagare. De har det redan tufft ändå (ja utom de som lever på rut och rot, de får ju bidrag från oss andra). Vore bättre att beskatta de stora bolagen mer.
Nu får vi hoppas att denna trend i budgeten förstärks till höstens budget som ju blir budgeten för valåret. Vänsterpartiet levererar till välfärden. Det är dags att sossarna också gör det. Vårbudgeten är ett bra första steg.

Det finns bara ett vänsteralternativ

Idag skriver Eva Franchell på ledarplats i Aftonbladet att snart är feministiskt initiativ lika stora som KD. Det är sorgligt.
Ja, inte att KD är små, fortsätter det så här åker de ur riksdagen nästa gång. Ingen förlust. Däremot är det sorgligt att vänsterpartiet har så svårt att nå ut med sin politik. Den är minst lika feministisk som FI:s och och minst lika miljöpolitiskt radikal (eller mer) som miljöpartiets.
Det är ju faktiskt V som idag driver gammal socialdemokratisk välfärdspolitik. Som vågar stå emot marknadskrafterna som gjort välfärden till en handelsplats.
De tio miljarder om året till kommunerna som regeringen lade i vårbudgeten, är i princip helt vänsterpartiets förtjänst. De kommer omedelbart att försvinna om alliansen får makten igen. Socialdemokraterna skulle verkligen vinna på ett samarbete med V. Men de är för rädda för oppositionens reaktion.
I verkligheten har vi sju borgerliga partier i riksdagen och ett vänsteralternativ. Det är på tiden att fler får upp ögonen för Vs politik. Men med nästan enbart borgerlig press (inkl en hel del s-märkta tidningar) är det väldigt svårt. Hoppas det bli många V-demonstrationer på Första maj.

Åsiktsjournalistik på DNs förstasida

Vill ni veta något om regeringens vårbudget? Läs inte DN i så fall. Idag pryds DNs förstasida av bilder i helfigur på två av tidningens politiska kommentatorer, Ewa Swedberg och Johan Schück. Rubrikerna talar om att slippa svekdebatt och då krävs jobb samt att "Man är inte ens i närheten av arbetslöshetsmålet".
Visst har politiska kommentatorer sin plats i tidningen, på ledarsidan. Men knappast på en tidnings förstasida. Detta har dock blivit allt vanligare, framför allt i kvällspressen, men också de s k seriösa morgontidningarna blir alltmer politiserade.
Någon invänder säkert att så har det alltid varit och man kanske kan tycka att det är bra att det blir tydligt att det är åsiktsjournalistik. Men snart är allt bara ett tyckande. Man kan väl hålla sig till twitter.
Jag har ingen lust att betala över tusen kronor för att få en megafon för en politik jag avskyr.

När ska S sluta vela?

Snart är det dags för vårbudgeten. Visserligen är regeringen fortfarande bunden av den förra regeringens budget, men man vill ju ändå se indikationer på förändringar för dem som har de största behoven.

Men regeringen, eller snarare S, verkat tveka om allt möjligt. 

T ex gäller det järnvägsunderhållet, som har varit undermåligt i decennier och där ingen tagit något ansvar pga en organisation där flera aktörer springer om varandra och ingen har överblick.

MP vill förstatliga järnvägsunderhållet, men S verkar bli livrädd varje gång någon föreslår att staten eller kommunerna ska ta över verksamheter. Det är som om Vidar Andersson vore statsminister (Vidar är en av de många som kallar sig sossar, men låter som moderater i varje tum, vilket mycket har att göra med att de har intressen i den privatiserade välfärden).

Eller det kanske faktiskt är så att S hellre vill vara ihop med det borgerliga gänget. Stefan Löfven har ju inte stuckit under stol med det under hela valrörelsen och verkar vara den som mest beklagar att han nu regerar med MP. Och att skapa en starkare majoritet med V också, var uppenbarligen helt otänkbart.

Men fortsätter detta velande blir en sosseregering fullständigt ointressant för dem som vill se en förändring där behoven finns och inte fortsätta gynna de redan välbesuttna.

Samhället faller isär

Fredrik Virtanen skrev en riktig dystopi på dagens ledarsida i AB. Han beskrev hur pensionärer får leva på 11 000 i månaden medan storbankerna gör miljardvinster. Alla har fastnat i marknadstänkandet och staten gör ingenting, skriver han. Och han orkar inte tänka på allt dumt som pågår i vårt samhälle nu.
Instämmer helt. Det börjar bli för mycket. Samhället håller på att falla isär totalt med allt djupare klyftor mellan dem som har och inte har och dessvärre också mellan dem som styr och blir styrda.
Det tog bara åtta år att nedmontera de skyddsnät som fanns tidigare, även om också tidigare S-regeringar hemfallit åt marknadstänkandet i alltför hög grad. Förr kallades ett samhälle av vår typ för laissez-faire. Låt marknaden, dvs pengarna, sköta allt. Kan även kallas djungelns lag.
Och det verkar vara väldigt svårt att bryta den här utvecklingen. Låt gå för att S+MP nu regerar med den borgerliga budgeten. Men kommer inga nya idéer i den vårbudget som nu mejslas fram kommer luften att gå ur väljarna som röstat för förändring.
Och sen har vi EU som en stor stoppkloss för de reformer som behövs.
Nu ska tydligen Löfven hem och berätta hur bra TTIP-avtalet är, dvs det handelsavtal mellan EU och USA som nu håller på att framförhandlas.
V-riksdagsledamoten Jens Holm skriver i sitt nyhetsbrev följande om TTIP:"EUs handelskommissionär Cecilia Malmström påstod för mig och Jonas Sjöstedt att GMO och hormonbehandlat kött var undantagna från TTIP-förhandlingarna. Men i ett möte med mig och andra riksdagsledamöter berättade USAs vice handelsminister Michael Punke att det inte finns några undantag alls i TTIP-förhandlingarna. Varför säger Malmström det rakt motsatta? Varför dessa halvsanningar och ibland rena lögner om TTIP?"
Och sen har vi dessutom det absurda förslaget att storföretag ska kunna stämma stater som ställer miljökrav eller andra hinder för att företagen ska kunna öka sina vinster.
Det är då man känner: jag orkar inte mer!