Så sorgligt att Svenskt Näringsliv har en ordförande från förrförra seklet. Inte underligt att svenskt näringsliv i mångt och mycket står och stampar när ordföranden, Jens Spendrup, bara har gammal skåpmat att komma med, inte minst när det gäller synen på kvinnor.
Svenskt näringsliv vågar inte satsa på innovationer. De förväntar sig statligt stöd i alla sammanhang där något nytt ska till. Riskkapitalisterna håvar in skattemiljoner från skattebetalarna i välfärdsföretag av varierande kvalitet, men betalar knappt någon skatt själva. Det blir till slut till ormen som äter upp sig själv.
Kvinnor är ofta beredda till mer uppoffringar. Jag säger inte att alla kvinnor är det, men det är ingen tillfällighet att fler kvinnor är aktiva i ideella föreningar för att de vill arbeta för något de tror på. Det borde gälla även i företagsvärlden. Men när män som Jens Spendrup, som bara förvaltar sitt arv utan att ha lyft ett finger för att skapa något från början, har huvuddelen av makten i företagens styrelser är det kvartalsrapporten som gäller, snarare än nytänkandet.
Kanske skulle det bli annorlunda med fler kvinnor i styrelserummen och på direktörsstolarna. Varför inte pröva?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar